Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION
HÄFTE 12 Redaktör.-ERIK SWARTLING 6 DEC. 194i
INNEHÅLL: Kontorsorganisation, av professor Tarras Sällfors. — Kontorsarbetets effektivisering, av
kapten C. Bertil Nyströmer. — Svenskt stål på svenska kontor. — Notiser.
Kontorsorganisation.
Av professor TARRAS SÄLLFORS.
Då Teknisk tidskrifts avdelning för industriell
ekonomi och organisation idag publicerar ett par
artiklar om kontorsorganisation, är det i känslan av
den ökade betydelse, som detta område under senare
år fått för vår industri. En utpräglad tendens inom
våra dagars industriliv är, att proportionen mellan
kontorister och industriarbetare är stadd i ständig
ökning. Skälen härtill äro många.
Ett viktigt skäl är den ökade specialiseringen i
tillverkningen, som under de senaste decennierna
utvecklats, varigenom produktionen per arbetartimme
väsentligt stigit. En stor del av kontorsarbetet inom ett
industriföretag är mera beroende av antalet
tillverkade produkter än av antalet anställda arbetare. Ett
annat skäl för kontorsarbetets ökning är, att
konkurrensen mellan företagen blivit skarpare än förr. Detta
arbete får därför i allt större utsträckning inriktas på att
sälja produkterna. Man får göra mera ingående
beräkningar, och noggrannare statistik måste upprättas än
förr, för att försäljningsarbetet skall kunna
dirigeras på rätt sätt. Vidare ha vi det alltmera
framträdande kravet på försäljningsservice med ofta
abnormt korta leveranstider, vilket nödvändiggör mera
kontorsarbete i samband med expediering och
kontroll av lagren, för att dessa senare skola vara fullt
leveranskraftiga, utan att man dock binder kapi
tal i onödan.
Kontorsarbetets rationalisering är inte något helt
nytt begrepp för vårt land. Den rationalisering, som
huvudsakligen bedrivits i Sverige, torde emellertid
mest ha tagit sikte på införandet av lämpliga
kontorsmaskiner — skrivmaskiner, räknemaskiner,
bokföringsmaskiner etc. — för att underlätta arbetets
utförande, på samma gång som dess kvalitet
därigenom ofta förbättrats. Samtidigt härmed har man
infört annan tids- och arbetsbesparande utrustning,
såsom kortsystem med synliga rubriker, bättre
registreringsanordningar etc. Denna effektivisering,
som har utförts vid industri- och affärsföretag, har
på ett framgångsrikt sätt befruktats av den
kännedom om kontorsorganisation, som försäljare av
kontorsutrustning ofta äro i besittning av. Jämsides
med mekaniseringen av kontorsarbetet har studiet
av företagets bokföringsproblem resulterat i många
förbättringar av kontorstekniken med åtföljande ar-
betsbesparingar, vartill de fackutbildade revisorerna
verksamt bidragit.
De nu nämnda rationaliseringsåtgärderna ha
emellertid blivit mer eller mindre lokala inom ett
företags kontorsorganisation. Endast i ett mindre antal
fall torde man hittills ha gjort en mera systematisk
undersökning av företagets hela kontorsorganisation,
genom att samtidigt sätta alla viktiga faktorer ifråga om
kontorsarbetets ekonomi i ett beroende av varandra.
När en sådan systematisk undersökning göres i ett
sammanhang, som närmare beskrives i kapten
Nyströmers artikel, finner man ofta, att en del onödigt
arbete eller dubbelarbete utföres. Så kan det
exempelvis hända vid ett företag, att tvenne avdelningar
varandra ovetande utföra samma arbete. På ett
kontor visade det sig, att katalogpriset på
lagerprodukterna, vilket skulle ligga till grund för utskrivning
av fakturor till kunden, kontrollerades ej mindre än
tre gånger av olika personer, medan en enda
kontroll hade varit tillräcklig. Att ett sådant
förhållande kan förekomma, beror i allmänhet på att en
avdelningschef ju som regel ej kan känna till de
arbetsuppgifter, som utföras på andra avdelningar inom
företaget än hans egen.
Det är ävenledes vanligt, att onödigt skrivarbete
utföres i samband med en order. Vid ett svenskt
industriföretag utskrevs den mottagna kundordern
med fullständiga specifikationer ej mindre än sex
gånger av olika personer för olika ändamål, än med
maskin, än med bläck eller blyerts. Senare gjordes
endast en utskrivning på maskin med erforderligt
antal genomslagskopior för alla övriga ändamål. Vid
ett annat företag omskrevos samtliga orderposter på
kort, sedan de först maskinskrivits på orderformulär.
På detta sätt dubbelskrevos varje månad omkring
3 500 orderposter och 800 kundnamn och adresser.
Genom en extra genomslagskopia av ordern blev allt
detta arbete överflödigt, vilket i det närmaste
motsvarade arbetstiden för en person.
Onödig kollationering är ävenledes ett vanligt fel
på ett kontor. Om en felaktighet någon gång
uppstått i en sifferuppgift på grund av en underlig
kombination av omständigheter, händer det, att en
avdelningschef inför en regelbunden
kollationeringsoperation i en kontorsrutin. En undersökning kan då
4 okt. 1941
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
