Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Buller-problemet.
Genom kontorsarbetets mekanisering måste ofta
omfattande åtgärder vidtagas för att förhindra
maskinernas buller att störa övrig kontorsverksamhet. I
första hand söker man placera arbeten tillhörande
liknande ljudnivå i samma rum, men man söker också
genom ljudabsorberande beklädnad i tak och väggar
minska det ljud, som maskinerna alstra. Enligt
noggranna undersökningar, som gjorts i Amerika, har
man i visst fall kunnat konstatera, att
arbetseffektivi-teten hos de anställda ökat med ända upp till 12 %,
sedan man beklätt taken med ljudabsorberande
material. I ett annat fall är motsvarande siffra 8 %. I
ett rum med telefonerande personal minskade
felprocenten med 40 %. Även om resultaten skulle bli
väsentligt lägre, torde det väl löna sig, att påkosta en
effektiv ljuddämpning i kontorslokalerna. I moderna
kontorshus beläggas ofta samtliga tak med dylikt
material.
Värme och ventilation.
För erhållande av största arbetseffektivitet bör
rumstemperaturen ej överstiga 19° à 20°C.
Temperaturen bör om möjligt hållas konstant medelst
termostat. Då luftens temperatur alltid är lägre än
kroppens är det önskvärt att hålla luften i rörelse för att
fördela den värme, som avgives av kroppen. Denna
fördelning av luften ernås bäst genom
luftkonditionering.
En rätt avvägd luftkonditionering skall tillföra
tillräckligt med frisk luft per tidsenhet samt utsuga
använd luft. Luften skall bytas tre till flera gånger per
timme beroende på antalet personer och arbetets art.
Vidare skall luften hållas i cirkulation utan att
förorsaka drag; dess rörelser får därför ej överstiga 0,25
m/sek. Ofta uppvärmes eller avkyles luften före
in-blåsningen. Luftens relativa fuktighetshalt bör hållas
vid omkring 50 %.
Utsmyckning och färgval.
För personalens trivsel och arbetsglädje — två
faktorer som väsentligt påverka arbetsresultatet — är
det av stor vikt, att kontorslokalerna gives en
vacker och trevlig utformning. Det kanske viktigaste
är att avstå från de så ofta använda mörka
interiörerna och i stället använda ljusa, glada färger inte
bara på väggar och tak utan även på föremål, som
uppta stora ytor, exempelvis möbler, registerskåp och
även kontorsmaskiner.
Till utsmyckning må även hänföras vackra tavlor
och annan konst, blommor ordnade antingen i krukor
eller vaser samt andra arrangemang, som man kanske
i första hand tänker på i hem och icke på kontor.
Åtgärder beträffande kontorsarbete och tekniska
hjälpmedel för ökad effektivitet.
Arbetsfördelning.
Det är mycket vanligt, att i en persons
arbetsuppgifter ingå såväl kvalificerat som okvalificerat
arbete. Lönen är oftast anpassad efter det
kvalificerade arbetet —- även om detta utgör en mindre del av
dagsarbetet — och på grund därav blir kostnaden
för det mindre kvalificerade arbetet
oproportionerligt hög. Arbetet bör för den skull fördelas så, att
det kvalificerade arbetet utföres av kvalificerad
personal och det mindre kvalificerade av enklare
arbetskraft. Dylik arbetsfördelning torde inte endast
bidraga till att sänka kostnaderna utan även att ge alla
parter ökad stimulans i arbetet. Denna strävan, att
anpassa lönen efter arbetets kvalitet, kan givetvis inte
bliva fullständig men kan dock leda till avsevärda
kostnadssänkningar. I U. S. A. har man för
kontorsarbete utarbetat lönesystem, där lönen direkt
korresponderar med arbetets svårighetsgrad och
kontoristens färdigheter och egenskaper. Införandet av
ett dylikt lönesystem, vilket måste föregås av
noggranna arbetsanalyser, ökar betydligt
arbetseffek-tiviteten och arbetsresultaten. Det användes bl. a. vid
General Electric Co. och flera större försäkringsbolag.
Centralisering.
Därest ett flertal personer utföra liknande,
rutin-betonat arbete, uppnås avsevärda fördelar, om man
kan sammanföra arbetet i homogena grupper och
låta detta arbete utföras i samma lokal med central
ledning och övervakning. Sådana typiska arbeten
äro registrering, enklare räknearbeten,
skrivmaskinsarbete och även visst slag av bokföringsarbete.
Genom dylik centralisering av rutinartat kontorsarbete
har ofta stora kostnadsbesparingar uppnåtts.
Personalbehovet har i vissa fall kunnat nedbringas med upp
till 50 %. Man bör emellertid mycket noga
undersöka arbetets art, innan man sammanför likartat
arbete i gemensamma lokaler. För visst slag av arbete
torde nämligen arbetseffektiviteten vara större, om
det utföres i enskilt arbetsrum. Detta gäller särskilt
i de fall, då arbetet fordrar stark koncentration, t. e.
skapande verksamhet och arbete som ligger utom den
allmänna kontorsrutinen.
Mekanisering.
Mycket arbete kan även avlastas kontoristen och
övertagas av maskiner, vilket är särskilt
betydelsefullt under tider, då personalkostnaderna kanske stiga
mer än maskinkostnaderna. Allt fler arbeten bli
under sådana förhållanden ekonomiska att mekanisera.
Tack vare kontorsmaskinindustriens hastiga
utveckling har mekaniseringen av kontorsarbetet gått
snabbt framåt. Det är icke bara skriv-, enklare
räk-ne- och dupliceringsarbeten, som mekaniserats, utan
även svårare räknearbeten, sorteringsarbeten och
framför allt bokföringsarbeten. Det finnes numera
maskiner för praktiskt taget varje kontorsarbete,
som med fördel kan mekaniseras. Vi ha
dikterings-och adresseringsmaskiner, maskiner för öppnande,
slutande och frankering av brev, hissar,
transportörer, telefoner och högtalareanläggningar. På grund
av den rikliga flora av tekniska hjälpmedel, som
finnes att tillgå på marknaden, fordras det för
effektivt utnyttjande av dessa ingående studier och
kunskaper hos dem, som leda och organisera modernt
kontorsarbete. Även om kapitalinvesteringen vid
anskaffandet av en maskinanläggning är hög, får man
icke därav förledas att bortse från de
kostnadsbesparingar, som en sådan investering kan möjliggöra. Då
en mekaniseringsåtgärd överväges, gäller det att
uppgöra kalkyler över driftskostnaderna för det arbete,
som den ifrågasatta mekaniseringen avser, och
jämföra de existerande förhållandena med dem, som
skulle inträda efter maskinanläggningens anskaffan-
124
6 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
