Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
fördelar och bättre kalorihushållning, att en
betydande omläggning kan tänkas vara i frammarsch till
största betydelse för kaloriekonomin och
världshushållningen.
På cellulosakemins område vänta vi sedan länge
på nya metoder, enligt vilka ligninet i avfallsluten,
som utgör 1/3 av veden, kan tagas tillvara. I
framtiden komma nya vägar för cellulosaframställning
eller utvinning av biprodukter ur avfallet att ge en
lösning på detta för vårt land betydelsefulla problem.
Den allt mera fördjupade kunskapen om
katalysatorerna kommer att ge upphov till talrika nya
processer, som nu ej kunna förutspås.
Kemin bjuder de obegränsade möjligheterna, och
vilka tekniska konsekvenser, som komma att följa
ur den nu sjudande kemiska forskningen, kan
självfallet ej anas. Biokemins vinningar,
vitaminforskningen, atomsprängningen, komma måhända med
tiden att medföra helt revolutionerande vägar för
täckandet av vårt energibehov i form av näringsmedel
och industrikraft.
Den kemiska industrin spelar redan nu en
avsevärd roll i ett lands näringsliv och kommer i
framtiden att allt mera öka i betydelse. Den store
engelske kemisten Sir William Ramsay, som även ägnade
stort intresse åt att väcka England till större
företagsamhet på den kemiska industrins område, säger
härom: ’’Det land och det folk, som är andra
överlägset i kemi, kommer att bli det främsta i rikedom
och allmänt välstånd".
Betingelserna för kemisk industri.
Jag vill nu i korthet beröra några faktorer, som
betinga uppkomsten av kemisk industri.
Råmaterialet och avsättningsmöjligheterna böra kanske
nämnas först. Sverige har betydande råmaterialresurser
i skogen, vattenkraften, mineralen, malmerna,
jordarterna, jordbruket samt ännu icke exploaterade i
torv och brännskiffer. Vår kemiska industri har tills
vidare väsentligen utnyttjat endast de närmast till
hands liggande möjligheterna, skapade av
råmaterial och förefintlig marknad. Jag skall med några
siffror, hämtade från Sveriges kemiska
industrikontor belysa utvecklingen. Värdet av den kemiska
industrins produktion utgjorde sålunda i
approximativa siffror 200 miljoner kr. år 1900, 500 milj. år
1913 och 1800 milj. år 1937. Utvecklingen är
imponerande, och dock veta vi, att vår kemiska industri
i ett flertal branscher endast står i sin början eller ej
nått sin fulla naturliga utveckling. Påfallande är,
att den stora organiska industrin med dess ofantliga
möjligheter ännu är helt i sin linda. Sodaindustrin
saknas även helt, trots att gynnsamma betingelser
genom fullständigt utnyttjande av biprodukten,
kalciumklorid för vägsalt, föreligger i vårt land.
Uppkomsten av kemiska industrier inom ett land
betingas endast i viss utsträckning av tillgången på
råmaterial inom eget lands gränser. Detta beror på att
förädlingskostnaderna på detta område ofta
dominera i förhållande till råvarupriset. Initiativet till en
ny kemisk tillverkning är sålunda ej alltid det
förefintliga råmaterialet utan även andra faktorer såsom
förefintlig inhemsk marknad för en viss vara,
exportmöjligheter, användningsmöjligheter för en ny
produkt samt det ständiga önskemålet om billigare och
bättre varor.
Två viktiga faktorer för uppkomsten och
utvecklingen av kemiska industrier spela härvid en
avgörande roll. Den ena är statsmakternas inställning till
industrin,3 den andra är förefintligheten inom landet
av dugande fackmän med kemiskt initiativ samt
tillgången på kemister, såväl tekniker som forskare. Se
vi först på statsmakternas inställning till industrin,
så ha vi två typiska tidsskeden. De
protektionistiska idéerna med skyddstullar även för den kemiska
industrin, som voro rådande under senare delen av
det gångna seklet verkade i hög grad befrämjande på
uppkomsten och utvecklingen av vår industri. De
protektionistiska idéerna fingo emellertid, speciellt
vad den kemiska industrin beträffar, successivt vika
för nya principer, som gingo under parollen "bort
med industrins skyddstullar". Genom tullskyddets
försvagande drabbades som känt vår kemiska
industri starkt, ej blott i fråga om de existerande
industrierna utan som logisk följd härav även initiativet
till nya kemiska industrier. Jag vill endast erinra
om borttagande av tullen på klorkalk, sänkningen av
tullen på superfosfat och kalkkväve, som verkade så
starkt hämmande på dessa industrier, samt den kamp
för ett rimligt tullskydd, som många av våra kemiska
industrier (exempelvis luftkväveindustri och den
keramiska industrin) fått föra för att kunna existera
och utvecklas. Orsaken till den hårda konkurrensen
med utlandet och erforderligheten av ett tullskydd har
ej legat däri, att våra egna tillverkningskostnader
skulle legat högre, utan i dumpning. En varas pris
sammansättes av de fasta kostnaderna, som äro
betingade dels av anläggningskostnader, dels av övriga
kostnader, som äro oberoende av produktionens storlek,
samt av de direkta fabrikationskostnaderna såsom
arbetslöner, råmaterial m. ni. Genom att på export
sälja en del av produktionen till ett lägre pris, som
dock är högre än de rörliga kostnaderna, erhålles ett
visst tillskott till täckande av de fasta kostnaderna.
Genom dylik försäljningstaktik på export kan således
en viss vinst uppnås. Konsekvenserna av dylik
dumpning kunna te sig rätt egendomliga. Vissa
varor kunna erhållas billigare i länder, där de icke
produceras genom att olika producerande länder i
inbördes konkurrens driva ned exportpriset för att uppnå
motsvarande produktionsökning. Som ett exempel
kan anföras, att cementpriset i Litauen en lång tid
var lägst i Europa, trots att Litauen ej ägde någon
egen cementindustri.
Den svenska kemiska industrin har under de
gångna decennierna fört en hård kamp för sin existens i
konkurrens med utländsk dumping. Saknas
statsmakternas stöd, kunna sådana ödesdigra
konsekvenser inträffa, att en fabrik måste nedläggas trots att
marknaden ökas, såsom fallet var med kalkkväve vid
tullslopningen 1928. Medan strävandet i de stora
industriländerna gått ut på den kemiska industrins
stödjande genom marknadsskydd på
hemmamarknaden och stärkande av dess position ocli utveckling, har
hos oss osäkerheten ifråga om statsmakternas
inställning verkat i hög grad hämmande på utvecklingen.
Den kristid vi nu genomleva har i högsta grad
visat, huru oriktig den förda destruktiva tullpolitiken
varit, och huru vi nu på alla områden få anstränga
3 Se: O. Cyrén "Sveriges kemiska industri", Teknisk
tidskrifts festskrift till Svenska teknologföreningens
Tö-årsjubileum 1936.
10
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
