Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
oss att om möjligt återhämta det som försummats. En
kemisk industri bygges emellertid ej upp från i dag
till i morgon, som vi nu gärna ville exempelvis ifråga
om att snabbt få igång den tidigare missgynnade
tillverkningen av sulfitsprit för motorbränsle.
Den framtida utvecklingen av vår kemiska industri
är i hög grad beroende av vilken förståelse
statsmakterna kontinuerligt komma att visa den kemiska
industrin i en längre tidsföljd.
Såsom den andra beydelsefulla faktorn för den
kemiska industrins uppkomst och utveckling nämnde
jag det kemiska initiativet och tillgången på kemister.
Yi veta, huru Tysklands kemiska industri
uppbyggts på basis av kemisk forskning och utbildning
av kemister vid universitet, tekniska högskolor och
inom industrin. Tillgången på egna råmaterial är
ej utslagsgivande om ock av största betydelse i
avspärrningstider. Som ett typiskt exempel på det
kemiska initiativets betydelse må U. S. A. och Schweiz
framhållas. U. S. A. hade före världskriget 1914 en
rätt litet utvecklad kemisk industri — trots de stora
naturresurser, detta land förfogar över. Efter
världskriget skedde emellertid en fullständig revolution.
Kemister, forskare och bibliotek anskaffades från
Europa i hausseartat tempo. Den kemiska forskningen
och undervisningen bereddes en förut oanad plats,
och U. S. A. går numera i täten på många områden av
såväl den tekniska som den vetenskapliga kemin.
Schweiz åter intog redan före 1914 en
internationellt betydelsefull position på kemins område och
hade även trots avsaknaden av egna råmaterial en
högt utvecklad kemisk industri. Schweiz deltog år
1935 med 4,9 % av världsexporten av kemiska
industriprodukter (Tyskland med 32,8 och U. S. A. med
13,2 %).
I en jubileumsskrift från en kemisk industri i
Basel säges härom, att den stora kemiska industrin i
Schweiz kunnat uppstå och utveckla sig trots
frånvaron av naturliga råmaterial, emedan förädlingen
inom denna industri är så stor, att huvudbetingelsen
varit tillgången på kemiska förmågor, och att det
viktigaste råmaterialet, kemisterna, erhållits inom
landet, från den sedan 100 år existerande tekniska
högskolan i Zürich.
Uppkomsten och utvecklingen av kemisk industri
är i varje land i hög grad beroende på tillgången av
tekniska kemister och kemiska forskare samt
sålunda beroende på förefintligheten av forsknings- och
utbildningsinstitut.
Se vi nu på förhållandena i Sverige, vill jag då
först ställa frågan, huruvida svensken och nordbon
har egenskaper, som göra honom skickad till kemist
och teknisk forskare. Må det tillåtas mig att pä
grund av den kritiska tid, vi nu genomleva, ta
denna fråga ur en något vidare synpunkt.
Fennoskandia har en geologi och ett klimat, som
förorsakat, att de folk som uppvuxit här i dessa
i jämförelse med andra länder karga trakter genom
tiderna haft att utstå en hård kamp för tillvaron. Ett
relativt kraftigt släkte har därför vuxit upp i
Fennoskandia. De hårda livsvillkoren ha även utvecklat
en etik och moral, som var karg och hård och enligt
ännu levande nordisk rättsuppfattning rättvis. Den
nordiska livsuppfattningen av i dag, som innebär en
kombination av den gamla nordiska
rättsuppfattningen och den kristna etiken, utgör den starka grund-
valen för all vår nordiska kultur och representerar
tillika något av mänsklighetens starkaste tillgångar.
Vår tekniska tidsålder är ung, knappt 100 år,
snarare endast några decennier. De gigantiska krafter,
som genom vetenskapen och tekniken nu ställas till
mänsklighetens förfogande, komma att ha ett
fullständigt revolutionerande inflytande på mänsklighetens
närmaste utveckling. Detta gäller i synnerhet på
kemins område, där vi i dag knappast kunna ana, vilka
epokgörande uppfinningar som komma att göras
inom de närmaste decennierna. I den mån
mänskligheten berikas med dessa nya möjligheter att
tillgodogöra sig materiens krafter, är det av allra största
betydelse, att dessa maktmedel ej få bli
mänsklighetens herrar utan det mänskligas tjänare. Grundvalen
för mänsklighetens liv på jorden bör alltid förbli det
allmänmänskliga strävandet efter sanning och styrka.
Den karga naturen och de hårda livsvillkoren ha i
Norden ständigt utgjort en pådrivande kraft för
uppfinningar, vilka kunnat möjliggöra en lättare
livsföring. Detta se vi i vår gamla bondekultur, bland
våra fiskare och hantverkare. Studiet av
naturvetenskaperna och tekniken samt skapandet av framsteg
på dessa områden har även städse funnit en speciellt
gynnsam jordmån i Sverige.
På många av teknikens områden, exempelvis järn,
stål, mekanisk och elektrisk industri, har Sverige,
som vi alla veta, visat upp resultat, som stå i högsta
klass. Även har Sverige på den vetenskapliga
kemins område presterat resultat, som i förhållande till
folkmängden måste räknas bland de bästa. Yi
behöva endast erinra oss Berzelius, Svante Arrhenius och
våra dagars stora kemister på den teoretiska
kemins område. Jag vill citera Arrhenius, som, då frågan
om inrättandet av en kemisk teknisk fakultet vid Åbo
akademi var aktuell, yttrade: "Den svenska stammen
har goda anlag för naturvetenskaperna och har
presterat många goda forskare — också kemister."
Behovet av förlängd studietid föl’ forskningsingenjörer.
Betingelser i folkmaterial ha vi förvisso och för
att nu utreda huru utbildningen och examina bäst
bör läggas, vill jag först försöka klarlägga, vilka
arbetsfält för kemister, som föreligga hos oss.
Kemister med teknisk utbildning erfordras inom
industrin, till statliga och privata forskningsinstitut, för
undervisning i tekniska skolor, för statliga och
privata kontroll- och expertorgan samt mer och mer i
statliga och kommunala förvaltningar. Inom
industrin behövs olika typer av kemister. Utom
driftsingenjörer och laboratorieingenjörer behövs tekniska
kemister för nyskapelse, utveckling och forskning
samt för teknisk service, alltså för instruktion, för
studium av användningsområdet samt för dettas
ökning. I vilken mån kemister sedan bli industriledare
och chefer, beror ju ej blott på fackkunskap utan
även på administrativ förmåga. — Med den
nuvarande utbildningsformen — ca 4 års studier till
civilingenjörsexamen — fyllas synes det mig, rätt väl
kravet på utbildningen av driftingenjörer. Stor plats
har nämligen i undervisningsprogrammet beretts
allmänna tekniska ämnen, så att en civilingenjör på
kemiska avdelningen har en rätt omfattande allmän
teknisk utbildning.
De allmänna teoretiska och tekniska ämnena måste
på grund härav ta en avsevärd del, approximativt en
8 febr. 1941
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
