Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Notiser
Definitioner på vissa produkter från
destillations-verk för sulfatråterpentin. (Fastställda av Statens
industrikommission.)
Biprodukterna från terpentindestillationsverken
innehålla en del för landets försörjning mycket
värdefulla ämnen, som inom kort torde bliva föremål för
vidare bearbetning. Speciellt gäller detta den del av
efterdropparna, varur kan framställas
flotationsprepa-rat för anrikningsverk. Det har därför sedan länge
varit ett önskemål att kunna handelstekniskt definiera
och särskilja dessa biprodukter. Statens
industrikommission upptog tidigt hösten 1940 frågan till
behandling, och har nu i samråd med intresserade
producenter och myndigheter fastställt nedanstående
definitioner att gälla tillsvidare.
Fördroppar. Destillat från råterpentindestillation,
varav minst 80 % destillerar före 160°C.
Terpentinolja (ur stat. nr 524). Huvudfraktion från
råterpentindestillation, varav minst 80 % destillerar
mellan 160 och 180"C.
Terpentinrestolja. Destillationsåterstod från sådan
råterpentindestillation, som icke drives längre än
t. o. m. huvudfraktionen. Av terpentinrestoljan skall
minst 80 % destillera över 180 °C.
Efterdroppar. Destillat från råterpentindestillation,
varav minst 80 % destillerar mellan 180 och 200°C.
Terpineolfraktion. Destillat från
råterpentindestillation, varav minst 80 % destillerar mellan 200 och
225 °C.
Terpineolrestolj a. Destillationsåterstod från sådan
råterpentindestillation, där även högre fraktioner än
huvudfraktionen uttagas. Av terpineolrestoljan skall
minst 80 % destillera över 225 °C.
I definitionerna angivna destillationsgränser avse
destillation i Englerapparat.
Rolf Stéenhoff.
Kontinuerlig filtrering i laboratorieskala erbjuder
alltid vissa svårigheter. Om man t. e. låter lösningen
droppa ned i ett vanligt pappersfilter med konstant
hastighet, vilket ligger närmast till hands, kan det lätt
inträffa, att endast en bråkdel av filtrets kapacitet
utnyttjas i början, men att lösningen ändå rinner över
mot slutet beroende på att filtret så småningom sätter
igen sig.
)
i
Fig. 1. Anordning för kontinuerlig filtrering.
Genom en hävertanordning- enligt fig. 1 kan man
komma ifrån dessa olägenheter. Anordningen består
av en erlenmeyerkolv, nedtill försedd med en
byrett-kran och upptill med en gummipropp, genom vilken
går ett glasrör, som slutar strax ovanför kolvens
botten. Om man sätter ned kranspetsen i filtret och
öppnar kranen, kommer lösningen att fylla filtret upp till
glasrörets undre mynnings nivå enligt fig. Denna
nivå förblir sedan konstant oberoende både av huru
mycket lösning, som finnes kvar i kolven och i vad
mån filtret sätter igen sig. Man kan alltså under hela
filtreringen utnyttja filtrets fulla kapacitet.
Om man vill undvika, att luftblåsorna, som stiga
upp från glasrörets undre mynning, röra upp en
fällning från kolvens botten, kan man träda ett grövre
rör utanpå det första enligt den vänstra figuren. För
att anordningen skall fungera som hävert måste
givetvis proppen vara fullkomligt tät, så att yttre luftens
tryck i flaskan endast verkar vid rörets mynning nära
flaskbottnen enligt principen för "Mariottes flaska".
(Ståhl u. Eisen 60, 1137, 1940.)
Brt.
Föreningsm eddel anden
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi
och bergsvetenskap sammanträdde måndagen den 31
mars 1941 till ordinarie kemiafton på föreningens
lokal i Stockholm. Då såväl ordföranden som v.
ordföranden voro förhindrade att bevista sammanträdet
utsågs disponent B. Thorbjörnson att leda aftonens
förhandlingar. Ordföranden öppnade sammanträdet
med att hälsa de särskilt inbjudna gästerna, bland
vilka märktes statsrådet F. Domö, välkomna. Till
justeringsmän jämte ordföranden för protokollet
ut-sågos överingenjören G. H. Hultman och
bergsingenjören E. Gustafsson. I avdelningen inträdde som
medlemmar efter anmälan: civilingenjören G. Björling,
bergsingenjören N. Croneborg, direktören S.
Nordengren, bergsingenjören U. Nothini, civilingenjörerna A.
Rydin, T. F:son Palander, B. Sandberg, G. Schröder
och L. Sterky, samt genom inval: gruvingenjören H.
Eriksson, direktören E. Flygt, civilingenjören E.
Fåhraeus och fil. mag. B. Granqvist.
Ordet överlämnades härefter till disponenten Gustav
Carlsson, som höll ett med talrika ljusbilder
illustrerat föredrag om "Sveriges kväveförsörjning". Talaren
gav en översikt av betingelserna för landets
kväveförsörjning och lämnade därefter en beskrivning av den
inhemska kväveindustrien. Föredraget kommer att
införas i Teknisk tidskrift, kemi. Sedan
föredragshållaren besvarat några frågor från auditoriet och av
ordföranden tackats för det intressanta och detaljrika
föredraget överlämnades ordet till aftonens andra
föredragshållare, direktör Sven Nobden«ken, som talade
över ämnet "Våra inhemska fosfattillgångar och deras
utnyttjande". Talaren gav i anslutning till ett antal
ljusbilder en översikt av fosfatbehovet i landets olika delar
och övergick därefter till en redogörelse för de åtgärder
som vidtagits för att utnyttja landets egna resurser.
I den följande diskussionen yttrade sig, förutom
föredragshållaren, professorerna Palmær, Oswald och
Geijer, överdirektör Gavelin, prof. Bring och
bergsingenjör Höök. Föredraget ävensom ett referat av
diskussionen kommer att inflyta i Teknisk tidskrift,
kemi.
Sedan ordföranden framfört ett tack för dir.
Nordengrens värdefulla och intressanta föredrag
förklarades sammanträdet avslutat varefter sedvanlig supé
och eftersits vidtog.
F. H. S.
44
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
