Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Syrafast murverk i svavelsyratorn vid
svavelsyra-fabrik.
när det gäller att fastställa ett materials
användbarhet; icke blott dess beständighet mot kemiska
angrepp utan även motståndsförmåga mot temperaturer
och temperaturväxlingar, mot mekanisk avnötning
samt stötar och slag etc. måste beaktas.
Det första material, som togs i bruk för
reaktionskärl, cisterner etc. inom den kemiska industrien,
torde ha varit trä. Särskilt kådrika träslag, såsom
pitch-pine och furu, föredrogos. Träets
användningsmöjligheter äro emellertid begränsade, och vid de
ständigt stegrade anspråk, som den kemiska industrien
ställde, visade det sig snart, att trä för flertalet
ändamål icke höll måttet.
Bly var ett annat material, som kom mycket i
bruk, även för beklädnad av järn- och träbehållare.
Blyet har emellertid sin begränsning, framförallt i
dess mindre goda egenskaper vid uppvärmning.
Keramiskt material, såväl i form av stengodskärl
och stengodsformstycken som syrafast tegel, fick
redan från början en viss användning och har efter
hand vunnit en allt större utbredning. De syrafasta
teglen användas i allmänhet som beklädnad för
be-tong- eller järnbehållare och i vissa fall även för
träkonstruktioner. De användas också för uppbyggnad
av hela syrafasta murverk. Till den moderna
syrafasta murningsteknikens utveckling ha bidragit
såväl kvalitetsförbättringar hos de syrafasta teglen som
framställandet av för olika ändamål lämpliga
syrafasta bruk, varav särskilt vattenglasbruk och
konst-hartsbruk fått betydelse. Det torde i våra dagar
knappast finnas någon kemisk industri, som icke i en
eller annan form använder keramiskt material i sin
fabrikation.
Tvenne andra material, som under senare år fått en
ökad användning inom den kemiska industrien, äro
syrafast stål och gummi. Syrafast stål ställer sig
visserligen dyrt i anskaffning, men erbjuder många
fördelar för vissa användningsområden. Gummi,
antingen i form av hårdgummi (ebonit) eller
mjukgummi, har även fått stor användning, särskilt för ej
alltför stora ytor och föremål. Den komplicerade
monteringsmetoden gör emellertid dess användning för
större ytor svår.
Som redan nämnts, finns det intet material, som
generellt kan användas för alla ändamål, utan man är
tvungen att välja materialet efter de vätskor och
påfrestningar, som i varje särskilt fall förekomma, Det
kan därför vara av mera allmänt intresse att i en
schematisk översikt skärskåda
användningsmöjligheterna för de ovan nämnda materialen: ■
I. Syrafast tegel.
Fördelar.
1) Motståndskraftigt mot så gott som alla syror
(enda undantag fluorvätesyra) och klor samt även
svaga alkaliska lösningar (upp till ca 0,5 % och
100°C).
2) Tål i stor utsträckning både
temperaturväxlingar och mekanisk åverkan.
3) Billigt i anskaffning, ekonomiskt i drift,
4) Kan göras i praktiskt taget vilket format och
vilka formdetaljer som helst.
5) Lätt att reparera. Reparationerna kunna i regel
göras av förbrukaren själv. Lätt att rengöra.
Nackdelar.
1) Ej motståndskraftigt mot starkare alkaliska
lösningar, särskilt i värme, ej heller mot
fluorvätesyra.
2) Om ej infodringen sker med det rätta syrafasta
bruket, kan befaras, att fogarna angripas och
förstöras, under det att de syrafasta teglen förbliva
intakta. Denna olägenhet kan emellertid undvikas, om
man för varje ändamål använder riktigt syrafast bruk
och inklädnaden sker fackmässigt.
Viktigare användningsområden.
Syrafasta tegel levereras i olika kvaliteter,
lämpliga för olika ändamål, och ehuru praktiskt taget hela
den kemiska industrien i mer eller mindre
utsträckning använder detta material, kunna följande
huvud-användningsområden urskiljas, varest det syrafasta
teglet visat sig särskilt brukbart och ekonomiskt:
1) Diverse kemiska industrier, som arbeta med
starka syror, såsom svavelsyrafabriker,
metallextrak-tionsverk (såväl för fristående syrafasta murverk som
för beklädnad av apparater, behållare etc.).
Fig. 2. Syrafast tegel i övre delen av
klorerings-torn i ett blekeri vid cellulosafabrik.
58
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
