Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Fig. 3. Glaserade syrafasta tegel i holländarebinge
i cellulosafabrik.
2) Cellulosaindustrien (för kokare, cisterner,
syratorn och blekerier m. m.).
3) Järn- och metallindustrien (för betkar).
4) Textilindustrien (för färgkar, syrabehållare och
-bassänger).
5) Olje- och fettindustrien (för lagerbehållare för
fettsyror, fettbrunnar, spaltkar etc.).
6) Läder- och garveriindustrien (för blekkar,
garv-extraktbehållare etc.).
7) Näringsmedelsindustrien (behållare, bassänger
etc.).
8) Kemisk-tekniska fabriker (för behållare,
bassänger, kar, rännor etc.).
II. Syrafast stål.
Fördelar.
1) Homogent material, inget besvär med fogar.
2) Värmebeständigt vid förekommande
temperaturer.
3) I de fall, där syrafast stål lämpar sig, kan i
allmänhet räknas med god hållbarhet.
Nackdelar.
1) Dyrt i anskaffning.
2) Icke beständigt mot alla syror, exempelvis ej
mot koncentrerad saltsyra. Angripes även av klor
och brom i synnerhet vid högre temperaturer.
3) Vid beröring med andra metaller uppstå lätt
galvaniska strömmar med korrosion som följd.
4) Det kan under vissa förhållanden vara svårt att
fastställa den riktiga stålkvaliteten, då det är en
mängd olika faktorer, som måste tagas hänsyn till.
Viktigare användningsområden.
Syrafast stål tillverkas i en mängd olika kvaliteter
med olika halt av krom, nickel eller molybden. Då
de olika kvaliteterna sinsemellan ha mycket olika
egenskaper och användningsmöjligheter, måste i var-
je särskilt fall noggranna upplysningar lämnas
stålleverantören om arten av förekommande
påfrestningar, så att riktig kvalitet blir levererad. Syrafast stål
har vunnit insteg och blivit standard inom en mängd
industrier, där det användes för apparater,
maskindelar, behållare, rör etc., exempelvis inom:
1) Diverse kemiska industrier, t. e.
salpetersyraindustrien.
2) Cellulosaindustrien.
3) Järn- och metallindustrien (för betkar).
4) Näringsmedelsindustrien.
5) Textilindustrien (färgkar etc.).
6) Oljeindustrien.
III. Gummibeklädnad.
Fördelar.
1) Motstå angrepp av alkalier samt även
fluorvätesyra, vilket icke tegel och stål gör.
2) För mindre föremål, såsom rör, lätthanterligare
än tegel.
3) Inga fogar.
Nackdelar.
1) Föremålen måste i regel sändas till
gummifabriken för beklädnad. Svårt för förbrukarna att göra
reparationerna själva.
2) Svårigheter kunna uppstå i de fall, där man har
att räkna med både kemiska angrepp och mekanisk
åverkan.
3) Begränsad värmebeständighet, i allmänhet ej
för temperaturer över 80°C.
4) Angripes av salpetersyra och kromsyra, i
synnerhet vid högre temperaturer, samt av svavelsyra
över konc. 60 vikt-%.
Fig. 4. Rör till vattenledning av syrafast stål för
cellulosafabrik.
Fig. 5. Diverse ebonit beklädda gjutjärnsdelar för kemisk
industri.
13 sept. 1941
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
