Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
även andra möjligheter. Det är en av de stora
kungsvägarna från de oorganiska kemiska föreningarna till
de organiska produkternas stora familj. På sin tid
bedrev Fosfatbolaget tillverkning av urinämne ur
kalkkväve. Detta tillverkas dock numera betydligt
elegantare genom direkt syntes ur kolsyra och
ammoniak under tryck. Det är emellertid att förvänta, att
andra intressanta förädlingsprodukter så
småningom skola komma fram denna väg.
Ammoniumsulfat med 20,8 % kväve erhålles dels vid
Ljungaverk, dels vid en del av landets koksverk. I
förra fallet bindes syntetisk ammoniak vid svavelsyra,
i det senare erhålles ammoniaken vid torrdestillation
av stenkol. Det mesta sulfatet erhålles via syntetisk
ammoniak.
, Jag nämnde även kalkammonium- eller
ljungasalpeter. Fosfatbolaget har sedan åtskilliga år tillverkat
denna produkt, som vunnit lantbrukarnas bevågenhet
i hög grad. Den saluföres i två kvaliteter, dels med
15,15 % kväve och dels med 20y8 % kväve. Den består
av ammoniumnitrat, som är uppblandad med mer eller
mindre mängd kalkstensmjöl. Oblandat
ammoniumnitrat är nämligen alltför kväverikt för att vara
lämpligt att sprida ut direkt. Kvävet förekommer i
ljungasalpeter till hälften som salpeterkväve, som snabbt
assimileras av växterna, till hälften i form av
ammoniak, som så småningom på biologisk väg omvandlas
till salpeterform och som sålunda vid en senare
tidpunkt av vegetationsperioden kommer växterna
tillgodo. Resten utgöres, som nämnts, av kalkstensmjöl,
som ju dels är ett växtnäringsämne och dels har värde
som jordförbättringsmedel. I år kommer dock ej
ljungasalpeter ut i marknaden, då det ansetts
viktigare att tillverka koncentrerad salpetersyra för
sprängämnesindustriens behov. En modern
ammoniak-salpetersyreanläggning är nämligen i regel så
inrättad, att den kan tjäna antingen Ares, krigsguden, eller
Demeter, fruktbarhetens gudinna, allt eftersom
förhållandena det kräva.
Den svenska kväveindustriens totala
tillverkningskapacitet kan från och med mitten av innevarande år,
sedan stockviksfabriken kommit i full gång och
pågående utvidgning av Ljungaverk färdigställts,
beräknas till ca 20 000 ton kväve per år inklusive de 1 000
ton, som erhållas vid koks- och gasverken.
Kraft-åtgången för denna tillverkningsmängd rör sig
omkring 40 000 hk. År 1938 var tillverkningen ca 12 000
ton, sålunda en betydande ökning på 3 år.
Innan jag övergår till att säga några ord om
kalk-kvävetillverkningen och produktionen av syntetisk
ammoniak, salpetersyra och därav erhållna
produkter, tänkte jag visa litet statistik om
kväveprodukterna.
Tab. 1 visar en relativt jämn stegring av
tillverkningen av de olika produkterna under årens lopp, om
vi frånse kalkkväve under senare delen av 20- och
början av 30-talen av orsaker, som jag tidigare nämnt.
Den starka ökningen av sulfatmängden 1929 beror på
tillkomsten av Ljungaverks syntetiska
ammoniak-produktion. Under 30-talet tillföres marknaden
hem-maproducerad kalkammoniumsalpeter. I tab. 2 visas
importen av kvävegödselmedel till Sverige.
Chilesalpetern har procentuellt ökat relativt måttligt.
Införseln 1938 var avsevärd, som jag tidigare omnämnt,
i samband med uppläggning av lager. Kalksalpetern
företer en jämn och betydande stegring, vilken som
Tab. 1. Tillverkning av kvävegödselmedel i Sverige.
Kalen- Kalkkväve Ammoniumsulfat Ljungasalpeter
derår ton vaTa ton N ton vara ton N ton vara ton N
1921 11 332 2 056 2 441 508
1922 15 476 2 696 6 968 1 449 — —
1923 23 935 4 319 9 283 1931 — —
1924 21 038 3 865 7 719 1 606 — —
1925 29 358 5 222 6 703 1 394 — —
1926 34 829 6 145 5 125 1066 — —
1927 23 440 4 182 4 594 956 — —
1928 12 831 2 282 7 453 1 550 4 1
1929 18 776 3 365 13 829 2 876 47 12
1930 19 190 3 490 15 202 3 162 217 53
1931 14 427 2 672 16 930 3 521 155 33
1932 14 902 2 819 15 335 3 190 466 97
1933 19 664 3 613 13 071 2 719 1 462 304
1934 15 662 2 897 12 517 2 604 2 023 355
1935 17 638 3 258 15 626 3 250 4 155 683
1936 21327 3 979 17 127 3 562 4 626 792
1937 18 252 3 423 16 908 3 517 2 590 453
1938 25 553 4 817 17 202 3 578 2 967 497
1939 26 205 4 927 i 17 185 3 574 5 162 812
Tab. 2. Import av kvävegödselmedel till Sverige i
i ton vara.
(Enl. officiella statistiken.)
Kalenderår
1921 26 051 14 938 359 —
1922 20 188 17 715 3 26
1923 29 878 16 271 3 —
1924 34 720 12 783 44 41
1925 36 063 12 666 20 292
1926 31 111 21 498 132 —
1927 27 249 37 867 999 —
1928 38 998 29 529 805 —
1929 43 011 30 137 1 603 —
1930 37 519 29 835 4 003 —
1931 26 777 27 144 3 060 —
1932 18 863 42 827 21 658 —
1933 20 652 41 266 19 152 2,5
1934 35 704 43 967 24 244 7 091
1935 41 620 54 006 1 749 9 604
1936 54 520 66 343 4 503 4 750
1937 47 982 54 334 N 1 584 9 191 „
1938 62 705/røt| 64 345 -0#l> 3 459 W 3 745 /
. . _ „ , .
Ammonium-Chilesalpeter : Kalksalpeter i sulfat
Kalkkväve
väl är fortsatt under 1940 och 1941. Ammoniumsulfatet
är ojämnt. Toppvärdena sammanhänga med utländsk
dumping, då priset sjönk till bortåt hälften av det
normala. En ej obetydlig import av kalkkväve har
under de senaste åren förekommit.
I tab. 3 anges Sveriges konsumtion av
kvävegödselmedel. Den var 1913 35 000 ton sammanlagt, men
har stigit för gödslingsåret 1939—1940 till 180 000
ton. Konsumtionen av chilesalpeter har hållit sig
ungefär lika. Kalksalpetern däremot visar en enorm
stegring. Vad ljungasalpetern beträffar, så hade det
inte inneburit några svårigheter att placera väsentligt
större kvantiteter. Se vi på summa kväveförbrukning,
var den 1916 7 500 ton och 1939—1940 över 30 000 ton.
Världsproduktionen av rent kväve, tab. 4, visar för
biproduktssulfat, sålunda från koks- och gasverk, en
stegring på 30 % och för syntetiskt sulfat en ökning
av icke mindre än 21/2 gånger. Kalkkvävet har ökat
dubbelt och kalksalpetern mer än 6 gånger. Vad s. k.
andra kvävegödselmedel beträffar, så ha de från
biprodukterna hållit sig ganska lika men ökat 8 gånger
för dem, som härröra från syntetisk produktion. Häri
13 sept. 1941
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
