Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Centerlesslipmaskin byggd år 1870 av Mr. C. Erk,
U. S. A.
Fig. 4. Centerlesslipmaskin byggd år 1879 av Mr. J. Reese,
U. S. A.
givna. Jacob Reese, Pittsburg, Pennsylvania,
U. S. A., konstruerade 1879 den enligt fig. 4 visade
med båda skivorna koniska.
Dessa och flera andra maskiner synas ha
framkommit oberoende av varandra.
Allt som allt känner man till ett 70-tal olika typer
av mer eller mindre skilda konstruktioner.
Den i Förenta staterna mest kända maskinen
bygges av Cincinnati Milling Machine Co.
ursprungligen efter patent innehavda av Heim
Grinder C o., U. S. A.
Tillverkningen av den på sin tid omtyckta Detroit
Centerless är sedan flera år nedlagd. Denna
avvek från de nu mera kända konstruktionerna
därigenom att slipskivan placerats över regleringsskivan.
I Europa är den mest kända och längst utvecklade
maskinen den av Lidköpings Mekaniska
verkstads a. - b. konstruerade och byggda.
Denna maskin har utvecklats samtidigt och efter egna
från den amerikanska konstruktionen i mångt
avvikande linjer, om än i stort sett enligt samma
grundprinciper.
Flera centerlesslip- och polermaskiner av lättare
konstruktioner tillverkas i Tyskland, England och
Frankrike och slutligen sedan några år ännu en svensk
maskin av Malcus Holmqvist.
Som bearbetningsmetod betraktad har centerless-
slipningen under de senaste 20 åren utvecklats med
en för andra bearbetningsprinciper hittills okänd
hastighet och spridning.
Den främsta drivfjädern till denna utveckling har
väl varit det behov av noggrann och billig slipning,
som skapats genom de stora massfabrikationerna. Så
har också centerlesslipningen kommit till vidlyftig
användning inom den elektriska, automobil- och
aeroplanindustrien, vid tillverkning av kul- och
rull-lager, velocipeder och symaskiner, instrument och
apparater etc., etc., och ej minst ha dessa
slipmaskiner funnit marknad inom stålverken.
Gemensamt för centerlesslipmaskinerna är numera,
att slipskiva och arbetsstycke ha motsatta
vinkelrörelser, varför skärhastigheten blir slipskivans
periferihastighet minskad med arbetsstyckets, den blir
negativ. Slipskivan arbetar vanligen med 32—35 m
per sekund, regleringsskivan med 0,15—1,5 m.
Principen för centerlesslipning.
I fig. 5 illustreras en inställning, där
arbetsstycket vilar på en vågrät stödyta, så placerad, att
arbetsstyckets och skivornas centrum, följaktligen
även deras kontaktlinjer, ligga på samma vågräta
linje. Bilden illustrerar samtidigt den enklaste
inställningen av arbetsstycket. Det slipade
arbetsstyckets sektion blir här rund, om den före slipningen
varit så, eljest ej. Ojämnheter i arbetsstyckets
mantelyta äro i regel för handen. När en utskjutande
del i densamma därför kommer i kontakt med
regleringsskivan, skjutes arbetsstycket från denna mot
slipskivan. När samma ojämnhet passerar
stödskenan, höjes arbetsstycket, om ojämnheten är konvex,
och sänkes det, om den är konkav. Denna rörelse
fram och tillbaka, upp och ned, blir under rotationen
snart regelbunden. Den geometriska kropp, som här
uppkommer, har en sektion med konstant diameter,
när den mätes mellan två parallella tangenter
alldeles i likhet med cirkeln. (Se fig. 6 och 7.)
Den är emellertid en reguljär månghörning med
konvexa sidor. Det slipade arbetsstycke, som
uppstår i dylika fall, liknar en kantig cylinder, vars
direktriser bestå av reguljära månghörningar med
konvexa ytor. Den enklaste sektionen, som här upp-
Fig. 5. Arbetsstyckets centrum ligger i nivå med skivornas.
Stödytan är horisontal och placerad mitt emellan skivorna.
2
18 jan. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
