Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig". 6. Trehörning med
konstant diameter.
Fig. 7. Femhörning- med
konstant diameter.
kommer, närmar sig till formen en liksidig triangel
(fig. 6). Grundformen kan emellertid vara varje
uddahörning, reguljär eller ej (fig. 7).
Rundheten mätes därför i prisma eller mellan 3
punkter (fig. 8) och ej mellan plan (fig. 9). Om vi
betrakta rörelserna av en dylik 3-hörning, när den
roterar mellan två parallella tangenter och stöder mot
en fast punkt mellan dessa, finna vi, att den
beskriver en fram- och återgående rörelse i
kontaktpunkterna mellan dessa tangenter och utefter dem
(se fig 10). Denna rörelse blir störst, när stödet
är placerat mitt emellan tangenterna. Den minskar,
när det flyttas närmare ena sidan. Då stödet
emellertid ej kan bringas att sammanfalla helt med
sidoplanet, måste en viss förskjutning utefter detta alltid
kvarstå och därmed en tendens till orundhet.
Enligt en utredning av professor Block måste
varje kurva, som roterar och därvid tangerar två
varandra skärande linjer och går igenom en tredje fast
punkt, vara en cirkel. Tangenter dragna genom
skivornas kontaktpunkter med arbetsstycket motsvara
de beskrivna linjerna och den fasta punkten
symboliseras av stödskenan.
Under slipningen uppstående avvikelser från
cirkelformen bero därför på att förutsatta betingelser ej
helt varit för handen. Arbetsstycket kan lyftas
från skenan, spindlarnas lagringar eller maskinens
inställning kunna vara defekta etc.
Den fasta punkten måste givetvis ligga närmast
slipskivan och ej regleringsskivan för att undvika de
stora och komplicerade tryckpåkänningår, som skulle
uppstå i det senare fallet mot slipskivan och
stöd-skenan. Det har således gällt att skapa
förutsättningar för att de slipade sektionerna skola bli
cylindriska. nämligen
Fig. 10. En månghörnings största och minsta rörelse utefter
parallella tangenter under rotation genom en fast punkt
mellan dessa.
Fig. 8. Mätning i prisma.
(3 -punktsmätning.)
Fig. 9. Mätning mellan 2 parallella plan.
(Hakmått.)
Fig. 11. Arbetsstyckèts centrum ligger högre än skivornas.
Stödytan är lutande och inställd nära slipskivan.
1) Kontaktpunkterna mellan arbetsstycket och de
båda skivorna få ej ligga på en linje, som går genom
det förras mittpunkt. Arbetsstycket måste därför
höjas eller sänkas relativt skivornas centrum.
2) Stödskenan placeras så nära slipskivan som
möjligt.
3) Stödytan göres lutande mot regleringsskivan
(se fig. 11).
När i detta fall en konvex ojämnhet vid kontakt
med regleringsskivan förskjuter arbetsstycket, sker
detta ej som tidigare mot slipskivans mitt utan
utefter en linje, som är parallell med stödytan. Djupet
av den konkava "inslipningen" av slipskivan i
arbetsstycket — a — är mindre än höjden av den konvexa
ojämnheten — A — vid regleringsskivan. Omvänt
när en konkav ojämnhet passerar
regleringsskivan, blir motsvarande äv
slipskivan alstrade konvexa oregelbundenhet i
mantelytan mindre. Detta framgår tydligt
av figuren och är ej svårt att bevisa.
Härigenom är också den åsyftade
utjämnande, rundande slip verkan åstadkommen;
ojämnheterna i arbetsstyckets mantelyta
minska för varje varv detta gör, och den
cirkelformiga-runda sektionen framslipas.
Detta är just centerlesslipningens
kärnpunkt. Denna maskinens rundade
inverkan ger sig tillkänna redan efter de första
varven i arbetsstycket och börjar med, att
det ännu orunda arbetsstycket "inskrives"
i en största omslutande cirkel. Den
rundande slipverkan ökas ju mera de var-
18 jan. 1941
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
