Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
de med förslag rörande övergång till högertrafik i
Sverige", avgivet av 1939 års högertrafikkommitté.
Därefter överlämnades ordet till dagens
föredragshållare, undervisningsrådet Ryno Lundquist, som talade
om "Arbetsmarknadsfrågor". Talaren gav en kort
orientering över det allmänna läget på arbetsmarknaden och
över planerade statliga och kommunala stödåtgärder, och
kom sedan in på den omskolning av arbetskraft, som
numera pågår under ledning av Statens
arbetsmarknadskommission. Talaren redogjorde för organisation och
arbetssätt vid denna omskolningsverksamhet och kom
även in på de redan uppnådda resultaten. Föredraget
jämte den följande diskussionen kommer att i sin helhet
inflyta i Teknisk tidskrift.
Ordföranden framförde avdelningens tack till dagens
föredragshållare och förklarade sammanträdet avslutat.
Därefter vidtog supé i vanlig ordning och efter denna
fortsattes diskussionen.
Q. R—d.
Litteratur
Mechtuiik, av G. Haberland. 8:de upplagan, 1940.
234 sidor med 239 figurer. Bibi. d. ges. Technik 322.
Dr Max Jänecke Verlagsbuchhandlung, Leipzig. Pris
M. 3: 60.
Föreliggande arbete om mekanikens och
hållfasthetslärans grunder riktar sig i första hand till läsare med
blott elementära matematiska och geometriska kunskaper.
På ett ganska begränsat utrymme behandlas grundligt
ur mekaniken rörelselära, fasta kroppars statik och
dynamik, de enkla maskinerna, lagarna om vätskor i
rörelse och vila m. m. Denna del motsvaras på
svenska närmast av exempelvis Molls fysiklärobok för
gymnasiet. Ur hållfasthetsläran behandlas företrädesvis
de olika formerna av statiska materialpåkänningar.
Denna del motsvaras i stort sett av Starcks
hållfasthetslära.
Trots att endast enkla matematiska hjälpmedel
användas äro alla formler noggrant härledda.
Framställningen belyses i detalj av väl valda exempel. Endast
i undantagsfall, såsom t. e. beträffande tryckfallet vid
vätskors strömning, är förenklingen driven till
gränsen för det tillåtliga.
Arbetet kan livligt rekommenderas. Speciellt bör
det lämpa sig som lärobok vid självstudium, dä det
trots det ringa omfånget är så tydligt och väl
genomarbetat, att inga ytterligare förklaringar torde
erfordras.
Olle Stenberg.
Praktisk fräsning, av Jan Nerén. 240 sid. med
141 fig. och 23 tabeller. Åhlén & söners förlag,
Stockholm 1940. Pris bunden kr. 8: 75.
Boken är avsedd som lärobok för nybörjare, men
skall även enligt förf:s förord kunna vara till nytta
för mera rutinerade fräsare. Arbetet ingår i serien
"Åhlén & söners verkstadsböcker".
Första delen av boken omfattar en beskrivning av
fräsmaskiner, fräsar och tillbehör, medan andra avsnittet
innehåller en redogörelse för det praktiska utförandet
av ett par fräsarbeten.
Förf. definierar till att börja med begreppet
fräsmaskin och företar även en uppräkning av förefintliga
typer, medan fortsättningen av kapitel 1 strängt taget
endast beskriver universalfräsmaskinen närmare.
Följande kapitel utgör en beskrivning av
"extra-anord-ningar" och verktyg, och upptager
fastspänningsanord-ningar, vertikalfräsapparater, fräsdornar etc. En del
skötselanvisningar komplettera beskrivningen.
Fräsarna behandlas utförligt i ett särskilt kapitel, och
varje frästyp har fått en ingående beskrivning. Man
fäster sig i inledningen för att begreppet fräs i en
lärobok av denna typ ej fått en mera kortfattad och täckande
definition. Anmärkningar mot nomenklaturen kunna
framställas.
Förf. klarlägger även en del begrepp, såsom släppning
etc. och nämner slutligen något om skärpning av fräsar.
Tyvärr saknas en del vedertagna benämningar på de
vanliga verktygsvinklarna.
Ett särskilt kapitel ägnas mätanordningar, dels för
uppmätning av arbetsstycken och dels för inställning av
maskinen, och bokens första del avslutas med
anvisningar för fräsningens utförande.
I andra avsnittet lämnas som nämnts synnerligen
ingående anvisningar vid fräsning av ett par
arbetsstycken, varjämte förekommer en beskrivning av
uni-versaldelningsapparaten jämte anvisningar och
arbets-exempel.
Boken innehåller en del ur undervisningssynpunkt
beklagliga tryckfel. Illustrationerna äro till största
delen tagna ur Brown & Sharpe’s fräshandbok och fylla
ej alltid anspråken på full tydlighet. Slutligen äro
tabellerna införda på engelska med översättningar av
kolumnrubrikerna som komplement.
Ovannämnda brister göra boken mindre lämplig som
lärobok för nybörjare på området och uppvägas tyvärr
ej av den grundlighet med vilken vissa punkter
behandlats. O. S.
Die neueren Schweissverfaliren, av P. Schiempke.
4:de upplagan, Julius Springer, Berlin, 1940, häftad
RM 2: —.
Detta lilla 58-sidiga häfte utgör till större delen ett
utdrag ur den större, omkring 300 sidor omfattande,
svetshandboken Praktisches Handbuch der gesamten
Schweisstechnik, författad av P. Schimpke och Hans A.
Horn.
Avsikten med detta häfte är tydligen att, ge en
schematisk överblick över olika svetsmetoder, speciellt
gas-svetsning, och att i all korthet redogöra för
konstruktionsprinciperna hos olika vid svetsning använda
maskiner, apparater och hjälpmedel. För den, som tidigare
icke har någon kunskap i hithörande ämne, kan boken
anses ha ett visst allmänbildande värde.
De i svetsning mera initierade torde emellertid lägga
märke till en del avvikelser från förhållandena inom
svensk modern gassvetsningsteknik. Som exempel
härpå kan nämnas, att moderna s. k. konstantregulatorer
hålla konstant gastryck vid konstant mottryck samtidigt
som de lämna konstant gasmängd vid växlande
mottryck, vilket senare kan åstadkommas endast med
användande av tvåstegsregulatorer, där första steget är
membranreglerat och det andra skruvreglerat. En
två-stegsregulator med båda stegen membranreglerade enligt
Schimpke besitter ej egenskapen av
konstant-mängd-regulator.
Vidare äro de olika svetsmetoderna noggrannare
preciserade för olika fogtyper och svetslägen inom modern
svensk gassvetsteknik än vad som framgår av Schimpkes
bok. Ändamålsenliga fogverktyg ha utarbetats för
snabb reglering av spaltavståndet i fogen. Härom
nämnes intet. Ej heller nämnes något om moderna
tråd-hållare och ändock har man kunnat konstatera, att
tråd-bockning och trådskarvning tillsammans kunna utgöra
ända till 30 % av hela svetskostnaden.
Vidare har i Sverige utarbetats en nomenklatur för
svetstekniken, som t. e. exakt preciserar fem olika
svets-lågstyper mot Schimpkes tre, vilket senare är
ofullständigt.
Som slutomdöme kan sägas att boken inte är särdeles
lämplig för inlärandet av gassvetsningens
grundele-menta. H. Spiegelberg.
20
15 febr. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
