Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Metallsprutning.
I ett föregående nummer av Teknisk tidskrift
(Allmänna avdelningen nr 15 1941, sid. 174) refererades i
en kort notis en del resultat med en ny metod för
metallsprutning. Med anledning av att apparater för
metodens tillämpning sedan årsskiftet tillverkas i Sverige
kan en något utförligare redogörelse vara motiverad.
Metallsprutning är ett av de arbetssätt som
utvecklats för åstadkommande av metallöverdrag, varvid det
som regel gäller att överdraga en billig korroderande
metall med en dyrare korrosionsbeständig. Man kan
även önska ge föremål av billigt material ett vackrare
och dyrbarare utseende. Härför ha utvecklats såväl
mekaniska som kemiska förfaringssätt och av de förra är
metallsprutning ett av de viktigaste.
Utom för åstadkommande av ett ytförädlande skikt
användes metallsprutning även vid igenfyllande av porer
exempelvis i gjutgods samt för påbättring av slitna
maskindelar. Sålunda ha vevaxlar till
förbränningsmotorer erhållit nya lagerytor genom påsprutning av
metall. Man har härvid i vissa fall erhållit
lageregenskaper bättre än de ursprungliga. Exempelvis förklarar
man det sprutade lagrets ringa känslighet för tillfälliga
avbrott i oljetillförseln med att den mer eller mindre
porösa metallen suger upp olja, som sedan, exempelvis
då lagret blir varmare, åter pressas ut och smörjer.
Den gemensamma principen för alla använda
metall-sprutningsmetoder är att fina metallpartiklar i mer eller
mindre uppvärmt tillstånd med stor hastighet kastas
mot den yta, som skall metallbeläggas, varvid de enskilda
metallpartiklarna förena sig till ett sammanhängande
skikt. Metoderna skilja sig emellertid beträffande hur
metallpartiklarna framställas och hur de kastas mot ytan.
Redan på 1880-talet uttogs ett patent på en
metall-sprutningsanläggning, där smält metall i jämn ström
matas in i en kraftig luftstråle. Luften finfördelar
metallen och kastar den mot den yta, som skall beläggas.
Principiellt är detta den metod som användes i de
moderna anläggningarna. I andra fall tillverkar man först
pulvret, som sedan i en separat anläggning sprutas.
Moderna anläggningar arbeta alltså med smält
material, men smältning och spridning sker i samma lätta
och lätthanterliga apparat, benämnd metallspruta. I
Fig. 2. 440 X.
av den metall, som skall sprutas. Av ett tryckluftdrivet
matarverk föras trådarna först till ett par kontakter för
strömtillförseln och sedan till en munstycksanordning,
vars princip visas i fig. 1. Trådarna inkomma i rören
B, försedda med utbytbara munstycken, som styra
trådarna så att de beröra varandra ett stycke framför
munstyckena. I hylsan C av keramiskt material införes
tryckluften. Nyssnämnda kontakter äro med ledningar
förbundna med strömuttagen på en sv-etsgenerator.
Slutes strömmen smälta trådarna i korsningspunkten och
en ljusbåge uppstår. Ljusbågen bibehålles trots
trådarnas avsmältning genom att matarverket inmatar ny tråd
så att smältningen blir kontinuerlig. Finfördelning och
spridning av den smälta metallen sker av tryckluften,
då den strömmar ut genom hylsans C-mynning.
Samtidigt kyler luften rören B och munstyckena.
Apparaten arbetar bra både med lik- och växelström,
ehuru likström är att föredraga, främst därför att
ljusbågen vid likström brinner tystare.
Nedanstående tabell upptar några exempel på
spänning och strömstyrka, som kunna förekomma.
Dessutom återfinnas några uppgifter om
prestationsförmågan. Tabellens uppgifter ha erhållits vid en hastig
provning och göra ej anspråk på allmängiltighet.
Bättre kombinationer kunna med säkerhet utprovas.
Fig. l.
Sprutad metall [-Tråddiameter-] {+Tråd- diameter+} mm [-Metallmängd-] {+Metall- mängd+} g/min [-Arbets-spänning-] {+Arbets- spänning+} voit [-Arbets-ström-] {+Arbets- ström+} amp För sprutning av 1 kg erf. energi kWh
kolstål ..... 1,0 142 38 200 0,98
rostfritt stål 0,9 120 40 150 0,83
rostfritt stål 1,0 118 40 150 0,85
zink ....... 1,0 130 47 90 0,54
aluminium . 1,0 32 43 140 3,2
mässing ... 1,0 122 45 130 0,81
sprutan inmatats träd av den metall, som skall sprutas,
samt en gas — vanligen luft — under tryck för
finfördelning och spridning. Dessutom tillföres energi för
metallens uppvärmning och smältning, antingen i form av
bränngas eller som elektrisk energi. För utvecklandet av
dessa apparater har schweizaren Dr-ing. M. U. Schoop
utfört ett banbrytande arbete. Metallsprutor enligt
Schoops princip med gasuppvärmning ha sedan länge
använts i vårt land. En nyhet är som nämnt att
metall-sprutningspistoler med elektrisk uppvärmning sedan
någon tid börjat tillverkas inom landet på licens1 från
Schoop.
Den nya pistolens yttre skiljer sig obetydligt från
pistolen med gasuppvärmning. I pistolen inmatas
emellertid icke en utan två från varandra isolerade trådar
Mängden sprutad metall kan man variera genom att
ändra trådhastigheten, strömstyrkan, lufttrycket m. m.
Man får emellertid ej endast se till mängden sprutad
metall. Kvaliteten på det sprutade skiktet är av
avgörande betydelse. I metodens natur synes ligga risk
för att man erhåller ett poröst skikt, varvid porerna i
vissa fall kunna äventyra skiktets skyddsverkan. Olika
undersökningar ha emellertid givit vid handen att man
erhåller en mycket god täthet. Sålunda ha försök på
zinkskikt utförts enligt en av Garbe1 angiven metod
föl-undersökning av porer i sådana skikt det här gäller.
Undersökningen visade, att skiktet var fritt från
genomgående porer. Härvid utgjorde mängden zink 4,2 g/dm2
i Archiv für das Eisenhüttenwesen 0, 1935, sid. 174.
54
19 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
