Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
MEKANIK
Redaktör TORSTEN WIDELL
HÄFTE 6 utgiven av svenska teknologföreningen 21 ]UNI1941
INNEHÅLL: Brandorsaker, av kapten R. Götherström. ■—• Åtgärder för förhindrande av eldens uppkomst
och spridning, av brandchefen Harald Selldén. •— Brandbevakning. — Diskussion.
Brcmdorsa ker.
Av kapten R. GÖTHERSTRÖM.1
Var och en, som med uppmärksamhet följer
dagspressens snart sagt dagliga redogörelse över
industrieldsvådor, måste inse, att industribrandskydd är
en för försvar och folkförsörjning, ja, för hela vårt
ekonomiska liv mycket betydelsefull fråga.
Brandskyddet inom viktigare industri- och magasinsrisker
är under dessa avspärrningens tider väsentligt större
än under normala förhållanden, då man har
möjlighet att från utlandet införa sådana maskiner och
varor, som förstörts genom eld och som ej kunna
tillverkas inom landet. När vi nu i stort sett äro
hänvisade till oss själva, kunna endast några få större
industri- eller magasinseldsvådor medföra
katastrofala verkningar både för försvar och folkförsörjning,
varpå vi — icke minst under den allra sista tiden —
fått alltför många påtagliga bevis.
Även om intresset för det industriella brandskyddet
höjts bland landets teknici, icke minst på grund av
den nakna verklighetens slående vittnesbörd och
genom det fruktbringande samarbetet mellan Sveriges
industriförbund, Jernkontoret, Landsorganisationen,
Svenska brandskyddsföreningen samt luftskydds- och
brandförsäkringsorganisationerna, råder på många
håll bland teknici både likgiltighet för och
okunnighet beträffande brandskyddets mest elementära
grundsatser, varpå man ofta får de mest tydliga bevis. Det
måste anses rent av skrämmande, att
brandskadeersättningarna för eldsvådor under förra året
beräknas uppgå till omkring 60 mill. kronor. De många
millioneldsvådor inom svenska industrien, som ofta
uppkommit genom vårdslöshet och bristande omtanke,
hava emellertid icke blott medfört synnerligen
kännbara ekonomiska verkningar — icke minst för
försvar och folkförsörjning — utan även väckt pinsam
uppmärksamhet långt utanför landets gränser, och
man har t. o. m. i världspressen framkastat
upprepade antydningar om att de svenska
industrieldsvådornas katastrofala ökning sedan stormaktskrigets
början beror på sabotage av utländska agenter, vilket
vi till fullo kunnat vederlägga. Det är emellertid
en bjudande plikt för Svenska teknologföreningen
såsom landets ledande ingenjörssammanslutning att
bidraga till ökad förståelse för industribrandskyddet.
t Föredrag vid Svenska teknologföreningens avdelnings för
Mekanik sammanträde den 11 mars 1941.
För att kunna råda bot mot något ont måste man
känna orsaken till det onda, och för att kunna
förebygga eldsvådor måste man äga kännedom om de
sannolika brandorsakerna. Varje industrigren har
givetvis sina speciella brandorsaker, men flera
orsaksgrupper äro dominerande för snart sagt all industri.
Detta framgår bl. a. vid studiet av den gemensamma
brandorsaksstatistiken för samtliga större svenska
brandförsäkringsanstalter. Ingen
brandskadeersättning får utbetalas av de större
brandförsäkringsbolagen utan att den nästan utan undantag
högskolebildade brandingenjör, som reglerar brandskadan,
ifyller en brandskadeblankett, som insändes till ett
centralställe, där statistiken bearbetas och
samman-ställes för varje år samt dessutom för längre
tidsperioder. Omfattningen av denna statistik framgår
därav, att under femtonårsperioden 1922—1936 hava
icke mindre än 57 000 eldsvådor med en sammanlagd
utbetald brandskadeersättning av nära 300 mill.
kronor statistiskt behandlats. Av dessa 57 000
eldsvådor drabbade 8 300 industrien och medförde
brandskadeersättningar av 163 mill. kronor. I medeltal
hava nära 2 eldsvådor varje arbetsdag under 20 år
drabbat den svenska industrien!
Ett närmare studium av brandorsaksstatistiken kan
ge en del intressanta lärdomar.
Numera avlidne direktör Nils Nordengren har i en
broschyr "De brandfarliga fabrikstaken" påvisat
industrieldsvådornas samband med årstiden. Såväl
antalet eldsvådor som brandskadebeloppens storlek nå
maximala värden under juli månad, då luftens
temperatur når sitt maximum och molnigheten sitt
minimum.
Under varma och molnfria sommardagar blir
yttertakets trä påverkat från två sidor, dels utifrån genom
solvärmen och dels inifrån genom att varmluft stiger
upp mot taket. Temperaturmätningar ha visat, att
vid en yttertemperatur av + 25° i skuggan kan
temperaturen under trätaket överstiga + 60°, och även
högre temperaturer kunna uppnås, om det inom
byggnaden finnes ugnar e. d. Om det någon längre tid
råder stark värme inom fabriksvindarna, blir träet
uttorkat och mycket lättantändliga ja, ibland även
kolat. Därtill kommer, att det vid en mängd olika
industrier genom fabrikationsprocesser uppkommer
oförbrända gaser, som stiga upp under yttertaket,
19 april 1941
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
