Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Industribrandskadornas fördelning- efter
årstiden under åren 1922—1936. Heldragen linje
betecknar antal skador, streckad linje
ersättningsbelopp.
varjämte ofta bildas finfördelat damm av mjöl,
träkol o. d., vilket damm följer med den uppstigande
varma luften och avsätter sig på takkonstruktionen
samt kan ge anledning till dammexplosion. Sådan
fara föreligger exempelvis inom textilfabriker,
cellulosafabrikernas renserier, snickerifabriker, gryn- och
mjölkvarnar, sockerfabriker, träkolsmagasin o. d.,
därest ej noggrann dammutsugning förekommer och
brännbart avfall dagligen borttages från lokalerna.
Slutligen bildas det t. e. vid vissa kemiska fabriker
mycket brännbara gaser, som kunna samlas under
fabrikstaket, om ventilationen ej är tillräckligt effektiv.
Fabriksvindarna och de brännbara yttertaken,
speciellt de dubbla, innebära den största brandfara,
särskilt som man inom den svenska industrien synes
haft och delvis även har en mani att anordna vindar
med oerhörda kvantiteter oskyddat trä. I många
fall har man t. o. m. inom industrietablissemang med
brandförsäkringsvärden på tiotals mill. kronor
anordnat väldiga träöverbyggnader med trä utan den
minsta beklädnad. Det behöves ju ej stor gnista för
att tända en dylik vind eller ett dylikt tak.
Ett av det tekniska brandskyddets viktigaste
uppgifter är därför f. n. att förmå industriledarna att
upp-förra alla större nya industribyggnader med
brand-säkra eller åtminstone obrännbara tak samt att
bygga om de för försvar och folkförsörjning viktigaste
etablissemangen med dylika tak. I dessa tider, då
vi dagligen få erfara, huru elden och ej krutet är
det viktigaste anfallsmedlet, behöver man väl ej
påpeka, hur viktigt det är ur luftskyddssynpunkt, att
taken på livsviktiga byggnader äro brandsäkra.
Då en fabriksvind med stora kvantiteter varm luft,
som kanske är blandad med lätt brännbara gaser,
snart blir övertänd, är det av vikt, att ventilationen
under fabrikstaken blir effektiv, och samarbete har
ägt rum mellan vår ledande fläktindustri och
brand-skyddsorganisationerna för att utreda och på bästa
sätt lösa ventilationsfrågan för större fabrikslokaler.
Brandorsaksstatistiken visar, att de vanligaste
kända brandorsakerna inom industrien äro
1. Eldstäder, rökgångar och överhettning,
2. Elektriska anläggningar,
3. Självantändning samt
4. Mekanisk gnistbildning, friktion och explosion.
sv»
Fig. 3. Ventilationsanordningar för kylning av byggnader och
minskning av brandriskerna. Fläktarna äro försedda med auto-
Fig. 2. Femdagarsmedia av temperatur och molnmängd 1934. matiska brandspjäll och temperaturuttömning av motorerna.
58 19 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
