- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Mekanik /
67

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

ningsvis anfört, att dessa anläggningar möjliggöra en
väsentligt effektivare bevakning inom ett företag än
vad nattvakter kunnat prestera. De installerade
anläggningarna skydda för närvarande värden, som
torde kunna uppskattas till 2 milliarder kronor.

I det följande avser jag lämna en uppställning över
automatiskt alarmerade eldsvådetillbud, där
utgången varit synnerligen tvivelaktig, om den automatiska
brandalarmanläggningen ej funnits installerad. I ett
flertal fall hade enligt uttalanden från resp. platser
försäkringsbolagen kunnat räkna med skador på
åtskilliga 100 000-tals kronor eller mera, om ej genom
anläggningens närvaro eldsläckningsarbetet kunnat
påbörjas så snabbt som nu varit fallet.

rasa där, elden snabbt skulle spritt sig och tagit stor
omfattning. I en del av de nämnda 70
eldsvådetillbuden, som automatiskt signalerats, har det visat sig
att linolja eller annat oljedränkt trassel varit
anledningen till eldsorsakerna.

Att många av de under senaste åren inträffade
brandkatastroferna kunnat vara ogjorda om
företagen skyddats genom automatiska
brandalarman-läggningar, är ingen överdrift att påstå.

Effektiva automatiska brandalarmanläggningar är
det som i första rummet för närvarande erfordras för
att komma tillrätta med de alltmera ökade
skadebeloppen. Därom äro väl vid detta laget de flesta
övertygade.

Företag

Klockslag

Eldsvådans art och sättet för
släckningen

Konsum, S.
Ban-torget.

Esselte,
Herkules-gatan 11.

Pressbolaget,
Eskilstuna.

A.-b. J. O. Öberg &
Son, Eskilstuna.

Kungl. Dramatiska
Teatern.

Svenska
Sockerfabriks a.-b.,
Sthlm.

Grumme & Son,
a.-b., Sthlm.

Gillblads Varuhus,
Gtbg.

Maskinfabriken
Rex, Halmstad.

A.-b. Astra,
Södertälje.

I

12.09 Eld å vinden, ovanför
snickeriverkstaden.
Släckt medelst en
slangledn.

19.35 Eld i klädesplagg,
förorsakad av brinnande
cigarett. Kläderna
förvarade i ett
omklädningsrum. Släckt före
brandkårens
framkomst.

21.50 Eld i arbetsbänk i
laboratoriet. Släckt medelst
pytsspruta.

19.11 i Eld genom
självantändning i màlarverkstad å
vinden. Släckt med en
pyts vatten.
0.30 i Lackeringsavdeln.
överhettning. Släckt med
transportabla
eldsläckningsapparater.
2.05 Specialitetslagret för
fär-digpackad medicin.
Eld i papperskorg och
skrivbord förorsakad
genom i papperskorgen
nedkastad
linolje-dränkt cellulosavadd.
Släcktes vid
brandkårens framkomst med
tappkransslang.

3.03 Eld i automobil,
parkerad i garaget. Släckt
medelst pytsspruta.

21.40 | Eld i lagerlokal. Släckt
medelst pytsspruta.

1.00 Eld i en papperskorg i
kontorskorridor. Släckt
medelst transportabel
eldsläckningsapparat.

6.10 ’Självantändning i
käl-(söndags- larlokalerna. Släckt
morgon) med transportabel
eldsläckningsapparat.

Diskussion.

Ytterligare ett antal exempel skulle kunna
uppräknas, men de ovanstående torde ge ett gott begrepp
om anläggningarnas effektivitet och deras snabba
funktion.

Vid det största flertalet av de ovan relaterade
fallen hade med mycket stor sannolikhet enligt
uttalande från resp. brandbefäl stora skador kunnat bli
följden just på grund av att lokalerna voro av sådan
beskaffenhet, att om en eldsvåda tillräckligt länge fått

Direktör S. Otterbeck. Som representant för en
industri, som nyligen varit utsatt för en större eldsvåda,
har jag kanske någon synpunkt av intresse. Om jag
före branden suttit här och sett de skolexempel på
brandrisker, som visats oss, skulle jag lugnt rest hem
och tänkt: Vi ha det tydligen ganska väl ordnat i
detta avseende. Nu efter branden skulle jag vilja
säga: Tro inte det. Det finns mycket mera förrädiska
orsaker till eldsvåda. Vi äro alla utsatta för sådana
risker i högre grad än vi tro.

Hos oss i Södertälje hade vi avlägsnat sådana
påtagliga risker, som kapten Götherström visat exempel
på. En växande produktion är emellertid mycket
rörlig, ombyggnader och ändringar förekomma ständigt.
Man gör naturligtvis upp en generalplan, men det tar
en viss tid, innan den blir genomförd. Automatisk
brandalarm eller sprinkler t. e. inför man först, då
man vet, att taken skola förbli kvar i orört skick.
Därför hade vi ej kommit längre än till offert.

Branden började i en lokal, byggd av trä från golv
till tak. Just en sådan som man ej borde tillåta under
trätak. Den hade stått oanvänd en längre tid. Tack
vare bristen på välfärdslokaler hade den blivit använd
vid raster och som garderob, utan att bolagets ledning
hade vetskap därom.

Jag vill gärna begagna tillfället att redogöra för de
brandskyddsåtgärder, som vi vidtogo 1940. Det är
inte så litet. Sålunda inrättades vid företaget en
industribrandkår på 24 man med personal boende i
verkstädernas närhet och med mycket fullständig
utrustning, såsom 1 800 minutliters motorspruta, slangar,
munstycken, hjälmar, yxor, gummistövlar och
handskar. För sådana brandkårer brukar man i vårt land
ej taga värnpliktiga, hemvärnsmän eller
luftskydds-personal. Då detta minskar kårens kvalitet och
utsikterna att bilda en tillräckligt stor kår bland intill
företaget boende, snabbt tillgänglig personal, borde
man kanske ej så strängt hålla på detta utan tänka
på, att industrien nog är svårersättligare än bostäderna.

Särskild alarmeringsanordning ordnades för
brandkåren.

Kåren övades dels enskilt, dels under instruktörer
från stadens yrkesbrandkår 10—15 gånger
maj—december.

Alla brandsläckningsanordningar övervakades av
särskilt utsedd, härför ansvarig verkmästare, som
skriftligen varje lördag avlade rapport.

Den 1 december tillträdde särskild skyddsingenjör
med uppgift att handhava brand-, luft- och
arbetarskydd. Det var tyvärr litet sent. Han hade ej
tillfälle att uträtta så mycket före branden.

21 juni 1941

67

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941m/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free