Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Om kylytan är fritt upphängd i det rum som
skall avfuktas, kommer en stor del av kyleffekten
att avgivas genom strålning. Denna kyleffekt
utnyttjas ej för fuktutfällning och går sålunda ur
avfuktningssynpunkt förlorad. Det är därför
lämpligt att utföra kylytan i koncentrerad form och
anbringa en skyddsmantel omkring densamma samt
att använda fläkt för luftens cirkulation, så att
höga överföringskoefficienter och sålunda små
kylytor erhållas.
Den för fuktutfällningen erforderliga kyleffekten
alstras vanligen medelst en
kompressorkylanläggning. En sådan anläggning består som bekant av en
kompressor, en kondensor, i vilken det komprimerade
kylmediet under avgivande av värme kondenseras till
vätska, en regleringsventil samt en köldgenerator i
detta fall luftkylaren — i vilken kylmediet avdunstar
under upptagande av värme. Eftersom det, såsom nyss
nämnts, i allmänhet ej är önskvärt att kyla det rum,
som skall avfuktas, bör det i kondensorn frigjorda
värmet användas för värmning av den avfuktade
luften. Luften bör således först passera, luftkylaren och
sedan den för kylning med luft anordnade kondensorn.
Då luften alltså upptager all genom kylprocessen
alstrad kyla och värme, måste dess värmeinnehåll
komma att ökas med den tillförda energiens
värmeekviva-lent. Den som följd av fuktutfällningen
uppkommande stegringen av luftens temperatur — vilken dock ej
höjer dess värmeinnehåll — motsvarar den av
vattnets avdunstning orsakade sänkningen relativt
lufttemperaturen av rummets fuktiga begränsningsytor.
Avfuktningsprocessens slutresultat blir alltså en
höjning av temperaturen å rummets begränsningsytor,
som svarar mot den tillförda effekten.
Yid utformningen av en avfuktningsanläggning bör
målet givetvis vara att ernå lägsta möjliga
totalkostnad per kg utfällt vatten. Med tillhjälp av ett
Mol-lier-diagram för fuktig luft finner man lätt den
temperatur, till vilken luften bör nedkylas, för att största
möjliga mängd fukt skall utfällas per kcal bortförd
värme. Man har blott att från den punkt, som
motsvarar rumsluftens tillstånd draga en tangent till
mättningskurvan. Tangeringspunkten ger då den
sökta temperaturen. Kyleffekten är emellertid
dyrare per kcal räknat ju lägre temperatur kylytan har,
och det är.därför ej lönande att kyla luften ända till
den på nyssnämnda sätt erhållna temperaturen.
Vidare blir luftkylaren mindre och billigare ju större
differensen mellan luften och kylytan är men
samtidigt blir kompressorn dyrare och kraftförbrukningen
större. Motsvarande gäller även för kondensorn.
Slutligen minskas luftkylaren såväl som kondensorns
yta snabbt vid stigande lufthastighet, men samtidigt
växer fläktens kraftbehov. Det är sålunda en hel del
faktorer, som måste beaktas, om det mest
ekonomiska resultatet skall uppnås.
En viss ledning då det gäller att bedöma
temperaturens och den relativa fuktighetens inverkan på
av-fuktningskostnaderna kan man dock ha av
kraftåtgången per enhet utfälld fukt. Fig. 3 visar
energibehovet i hkh/kg teoretiskt utfälld fukt för en
ammo-niakkompressor vid olika relativa luftfuktigheter och
några olika temperaturer, under förutsättning att
luften kyles till den temperatur, som ger lägsta
kraftförbrukning per enhe’t utfälld fukt, samt att fukten
utfälles i form av is. Man ser därav hur snabbt kraft-
behovet växer vid
sjunkande relativ fuktighet och
sjunkande temperatur.
Har en
avfuktningsanläggning konstruerats för
vissa driftsförhållanden,
är det givetvis av vikt, att
anläggningen också
inregleras och drives i enlighet
med de gjorda
förutsättningarna.
Så länge kylytans
temperatur ligger över
fryspunkten avrinner det
kondenserade vattnet allt
eftersom det bildas, och
luftkylaren kan drivas
kontinuerligt. Sjunker denna
temperatur under noll,
avsätter sig den utfällda
fukten i form av is eller
rimfrost. Kylaren måste då
tid efter annan tagas ur
drift och avtöas. Is- eller
rimfrostbeläggningen
verkar isolerande och minskar
luftkylarens effekt. Denna
minskning blir givetvis större ju tjockare
beläggningen är. Det är därför ej lämpligt att välja
driftsperioderna mellan två avisningar alltför långa,
Avisningen kan, så snart rumsluftens daggpunkt
ligger över fryspunkten, lämpligen ske på så sätt, att
kylmaskinen stoppas eller tillförsel av kylmedium till
kylaren avstänges medan luften under erforderlig tid
får cirkulera genom kylaren. Denna intermittenta
drift åvägabringas kanske enklast med tillhjälp av
en tidströmställare, som på bestämda tider stoppar
och igångsätter kylmaskinen eller manövrerar
erforderliga organ för växling av kylare. I vissa fall kan
det dock vafa lämpligare att för detta ändamål
använda en termostat.
Ligger rumsluftens daggpunkt under noll, kommer
den cirkulerande luften att under avisningen upptaga
fukt, och det kan då bliva nödvändigt att välja
någon annan avisningsmetod. I vissa fall kan det dock
vara fördelaktigare att värma rummet så mycket, att
daggpunkten höj es till eller över noll. För ett
bergskyddsrum med stor bergtäckning kunna
värmeförlusterna efter en till ca 1 år uppgående
anvärm-ningsperiod bli ganska små, och redan den genom
av-fuktningsanläggningen tillförda värmeeffekten kan
vara tillräcklig att åstadkomma någon grads
temperaturhöjning.
Fig. 4 visar hur en anordning för fuktutfällning
medelst kyla utformats i ett av byggnadsstyrelsen
utfört bergskyddsrum för arkiv, där en fuktighet av
ned till 50 % skall kunna hållas. Kylmaskinen, som
är utförd med luftkyld kondensor, och luftkylaren,
som består av en cylindrisk, stående rörspiral med
in-och utvändig plåtmantel, äro uppställda i ett
särskilt litet apparatrum. En fläkt suger via detta
apparatrum luften från skyddsrummet delsL gèfiom
och dels förbi kylaren och pressar ut-denLT%ff
røidel-ningstrumma, som är förlagd ’vifetafc’41
skyddsrummet. Kylmaskinen lnaupy^es^s,, S>ae(l rtilljij^.lp av efl.
tidströmställare, .på.Viükfiö d^ttøgaiprør dygBniTistäl-
40 50 60 70 80 90°/*
ftel fuktighet
Fig:. 3. Kraftbehov i
häst-krafttim. per kg teoretiskt
utfälld fukt för en
am-moniakkylmaskin vid olika
värden på
rumstemperatur och rel. fuktighet.
16 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
