Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST och FLYGTEKNIK
REDAKTÖR: NILS J. LJUNGZELL
HÄFTE 7 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 19 JULI 1941
INNEHÅLL: Flottans fartygsanskaffningar och nykonstruktioner av fartyg, av marinöverdirektör Y.
Schoerner. ■— Litteratur.
Flottans fartygsanskaffningar och
nykonstruktioner av fartyg.
Av marinöverdirektör Y. SCHOERNER, Stockholm.1
Idet följande kommer jag att lämna en kort
översiktlig redogörelse för flottans
fartygsanskaffningar och nykonstruktioner under tiden från
krigsutbrottet. Då en del förhållanden äro av hemlig
natur, kan det hända, att redogörelsen på vissa
punkter kan förefalla tunn, men däråt är intet att göra.
1939 års urtima riksdag beviljade medel till sex
större minsvepare av "Arholma"-typ, tolv mindre
minsvepare och en jagare av "Malmö"-typ.
1940 års lagtima riksdag beviljade medel för
ytterligare en jagare, sex "Arholma"-båtar, ett antal
mindre minsvepare, ett antal undervattensbåtar och ett
antal motortorpedbåtar. Redan 1939 års lagtima
riksdag hade anslagit medel för byggande av ett
moderfartyg för undervattensbåtar. 1940 års riksdag
beslöt att i stället för nybyggnad förvärv genom köp
skulle äga rum av ett handelsfartyg, som efter
ombyggnad och utrustning kunde bliva lämpligt för
ändamålet. Samma riksdag anvisade slutligen medel
för anskaffning från Italien av fyra jagare och fyra
motortorpedbåtar.
1940 års urtima riksdag slutligen beslöt byggandet
av två kryssare samt ytterligare ett antal jagare och
undervattensbåtar.
Vidare hava medel ställts till förfogande för inköp
av en del handelsfartyg, bl. a. ångarna "Munin" och
"Belos". Den förstnämnda har ombyggts till
sjukvårdsfartyg och fått namnet "Prins Carl", och "Belos"
är under utrustning till bärgningsfartyg för ubåtar.
De jagare, "Norrköping" och "Gävle", som sålunda
påbörjades på hösten 1939 resp. våren 1940 vid
Eriksbergs mekaniska verkstad och Götaverken, äro
av samma typ som de tidigare s. k. stadsjagarna och
behöva väl knappast någon presentation för
avdelningens medlemmar. Typen har såsom bekant
utvecklats inom svenska flottan från de 1927
färdigställda "Ehrensköld" och "Nordenskjöld" och
representeras nu av "Malmö" och "Karlskrona". Då det
gällde att snabbt åstadkomma en förstärkning av
sjöförsvaret fanns ingen tanke på uppgörandet av nya
1 Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst ordinarie vårmöte den 27 maj 1941.
konstruktioner. Önskemål ha upprepade gånger
uttalats om en förbättrad typ, antingen med fyra 12 cm
kanoner eller med annan placering av den mellersta
kanonen, så att den skulle stå omedelbart för om den
aktersta och högre än denna. Förslag, mer eller
mindre utarbetade, föreligga också härtill. Övergång till
en sådan typ är under alla förhållanden en fråga om
tid och, om det gäller ett fyra kanonersfartyg, även
en fråga om pengar. Rent tekniskt sett måste också
stads jagarna anses vara synnerligen goda fartyg.
Huruvida en utökning av artilleriet med därav
följande fördyring är erforderlig skall här icke
diskuteras. Från urtypen hava givetvis efter hand en del
förbättringar vidtagits. Deplacement och fart äro
ökade och redan å "Malmö" och "Karlskrona"
anordnades pannorna inom luftskott, så att eldrummen
kunna hållas öppna, vilket i hög grad bidrager att göra
eldrumstjänsten mindre påfrestande. Vidare ’har
lv.-bestyckningen ökats och fartygens bestyckning utgör
numera 3 st. 12 cm k., ett antal lv. autk., ksp. och
2 st. 53 cm trippeltorpedtuber. De bägge
Göteborgsvarven hava bedrivit byggena med stor energi och
visat att, då fullständiga arbetsritningar föreligga,
även här i landet korta byggnadstider kunna presteras.
Fartygen hava sålunda levererats på omkring 15
månader. Kontrakten stipulerade visserligen 14
månader, men en del underleveranser blevo försenade. Hade
så icke varit fallet, hade den kontraktsenliga tiden
säkerligen väl kunnat innehållas eller underskridas.
I fråga om större minsvepare gällde detsamma som
för jagarna att efter befintliga arbetsritningar snabbt
bygga nya fartyg. Här hade vi också en god typ i
de 1939 färdigställda "Arholma" och "Landsort".
Dessa fartyg skola kunna användas under hårt
väder och på större avstånd från kusterna. De skola
vara i stånd att utföra minrekognosering inom större
områden och verkställa röjsvepning av till sjöss
påträffade mineringar. De måste sålunda besitta god
sjövärdighet och relativt hög fart. I första hand
måste de anpassas efter sin primäruppgift, som är
minsvepning och därför hava rikliga utrymmen för
svepmaterielen och dess handhavande, ringa
djupgående, god manöverförmåga och kraftigt byggt
19 april 1941
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
