Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
■Sektion A -A.
, rrP3*
X
t Brjonapiaiià \
Fig.
3. Labilitetsfället består av bunden vippning med
underflänsen stöttad i sidled.
Med beteckningar enligt ovanstående erhålles för
INP 34
C = 7,36 tm2
Bt = 141, tm2
Z
2a
f/2’ 141,5
= 0,17 / —=- = 1,08
V ",S6
= 4,2
varur enligt diagram 1 erhålles
P = 8,74 ton och qktit = 1,56 tonjim.
Man ser av resultaten av dessa tre metoder, för det
första att när bågsektionen samverkar såsom en enhet
för hindrandet av labilitetens inträdande är den
kritiska lasten 90 % högre än om knäckningen av
överfläns skulle försiggå obehindrat av den övriga delen
av balken, och för det andra att en fastlåsning av
underflänsen ytterligare höjer den kritiska lasten med
40 % i det betraktade fallet.
Konstruktivt motsvarar denna stegvisa förbättring
av stabiliteten med förändringen av förutsättningarna,
att en hög balk med vekt liv bör förses med tillräck-
liga förstyvningsplåtar, så att överfläns, liv och
un-derfläns såsom en enhet motverkar det labila
tillståndet, samt vidare att, såsom även framgår av
jämförelse ovan, en stöttning i sidled av underflänsen
genom ett tvärförband, ingjutning el. dyl. avsevärt
höjer stabiliteten. Här kan också nämnas, att det
effektivaste sättet att höja en balks stabilitet mot
vippning består, där så är möjligt, i en sidostöttning av
överflänsen. Kan man samtidigt utföra stelt förband
mellan balk och sidostöttande platta, höjes
vippnings-säkerheten på samma sätt som vid öppna överarmar.
Litteratur.
1. s. Timoshenko : "Theory of elastie stability", New York
and London 1936.
och
B. Chwalla : "Die Kipp-Stabilität gerader Träger mit
doppelt-symmetrischen I-Querschnitt", "Forschungshefte aus
dem Gebiete des Stahlbaues", Berlin 1939.
2. F. Biæich: "Stahlhochbauten II", Berlin 1933, sid. 925.
3. A. Föppl : "Versuche über die Verdrehungssteifigkeit
der Walzeisenträger". Sitzungsbericht der Bayr. Akad. d. W.
1921.
4. Süssi: "Exzentrisches Kippen", Schweizerisehe
Bau-zeitung, Band 105, 1935, sid. 123.
5. Hartmann: "Knickung, Kippung, Beulung". Leipzig
und Wien 1937, sid. 115.
Några synpunkter och iakttagelser rörande bestäm
mande sektioner i naturliga vattendrag.
Av civilingeniör P. WILH. WERNER, Stockholm, LSTF.
De bestämmande sektionerna i vattendrag höra till
de mera intressanta hydrauliska företeelserna. Vid
byggande i vatten hava de därjämte stor praktisk
betydelse, vare sig det gäller vattenrättsliga,
ekonomiska eller rent hydrotekniska frågor.
Helt allmänt avser man med en bestämmande
sektion ett sådant ställe i naturliga vattendrag, där
vattenytan vid övergång från strömmande till
stråkande vatten genomskär det kritiska djupet. Den
är alltid bunden vid en diskontinuitet i flodbädden.
Naturligt nog sättes den oftast i samband med en vid
utloppet av en sjö befintlig tröskel1 eller en
förträngning av vattendraget. Den uppkommer emeller-
tid även vid en viss ökning av lutningsförhållandena,
närmare bestämt i brytningspunkten mellan tvenne
lutningar, av vilka den ena är mindre, den andra
större än den s. k. gränslutningen.2 Mera sällan
torde en bestämmande sektion i naturen framkallas
av en kraftig ändring i flodbottnens råhetsgrad.3
Kombinationer av ovanstående betingelser torde vara
vanliga.
I en bestämmande sektion har Bernoullis energilirije
sitt lägsta läge. Energilinjens höjdläge kan, som
bekant, uttryckas sålunda
= = ...... (1)
2 g
2 g
25 jan. 1941
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
