Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
komma bort frän det faktum, att försvaret nu toge i
anspråk; alla de medel och mycket mera till som förut gått
till civilt byggande. Transportsvårigheterna finge icke
heller underskattas. Att vi ännu icke ha märkt
varuknappheten eller produktionsminskningen så mycket,
beror på att vi ännu dess bättre ha avsevärda lager att
tära på.
Ifråga om husbyggandet ville föredragshållaren hävda
att i ett land som Sverige med övermäktiga och
byråkratiska fackföreningar (ordet byråkratisk taget i dess
dåliga bemärkelse) vore ackordssystemet för
arbetslönerna ett i hög grad felaktigt system, som vore skuld
till att den välbehövliga mekaniseringen och
rationaliseringen av bostadsbyggandet icke kunde komma till
stånd. Såvitt föredragshållaren hade sig bekant,
byggdes husen på timlön i alla de stora länderna. Vi borde
nu nyttja lågperioden att resolut slopa vårt invecklade
ackords- och prislistesystem och gå över till timlön, ty
förr än så skedde, finge vi inte rätsida på vår
bostadsproduktion. Det svenska ackordssystemet med ytterligt
detaljerade fasta prislistor torde vara det sämsta möjliga
avlöningssystemet.
Föredragshållaren upprepade vad han sagt om räntan,
nämligen att räntefoten nu snarare vore låg än hög.
Orsaken härtill vore otvivelaktigt bl. a. att myndigheterna
ransonerade krediten. Om så ej hade varit fallet, och
om kreditgivningen och räntefoten hade varit fria, så
skulle räntefoten med all sannolikhet ha varit högre, en
eller flera procent högre, såsom ett naturligt uttryck för
dels statens enorma lånebehov, dels den genom
krisförhållandenas inverkan minskade kapitalbildningen.
Efter ett par korta inlägg av professorerna Pallin och
Fellenius avslutades sammanträdet.
Vid efterföljande supé och samkväm, i vilket ett 50-tal
medlemmar deltogo, tackade den nytillträdande
ceremonimästaren Brt,de för förtroendet och framhöll att
samkvämen hade till uppgift att knyta de kamratskapens
band fastare, utan vilka en förening icke kan leva.
Civilingenjören Ivab Tengvall visade skioptikonbilder
och berättade om upplevelser under jakter,
hamnbyggande och sandsugning i Franska Ebvatorialafrika. Enligt
Tengvall försiggår sålunda en panterjakt lämpligen så
att man anskaffar en grävmaskin och placerar sig i
grip-skopan, under det att maskinisten, som helst bör låsa in
sig i sin hytt, skickligt manövrerar skopan och skytten
inom skotthåll för odjuret. Maskinisten bör dà undvika
att ta fel spak och öppna skopan.
Den avgående ceremonimästaren Back strängade sedan
sin lyra och hyllade sin efterträdare, varefter professor
Pallin i ett inspirerat och influensabetonat anförande
hyllade Back för hans insatser till trevnadens höjande.
Till underhållningen bidrog Bilde genom utförande av
solomusik på ett trumpetliknande instrument.
Erling Reinius.
Meddelanden
Stupade väg- och vattenbyggare i finsk-ryska kriget.
Av Tekniska föreningens i Finland medlemmar inom
väg- och vattenbyggnadsfacket har ingen stupat eller
blivit invalid. Bland vår förenings och Soumalaisten
Teknikkojen Seuras yngre medlemmar (studerande)
hava däremot följande inom detta fack stupat:
Carl Gustav Cajanus
Ben Mathias ven
Nandel-stadh
Ejrik Thorwald Näse
Hannu Heribert
Honka-ranta
Jaakko Olavi Kankanen
Paavali Keijas
Jopi Kolehmainen
Erkki Pirinen
Edgar Hintze.
Tysk hedersdoktor blev civilingenjör Ragnar
Schlyter vid en högtidssammankomst 1941 30/1 i Tekniska
högskolan Carolo-Wilhelmina i Braunschweig, varvid
rektor Herzig höll ett tal till doktoranden, ur vilket
vi återge följande:
"Sedan den svenska forskningen beträffande
byggnadsmaterial kommit igång i större utsträckning, har
Ni på detta område gjort framstående insatser. Tack
vare Eder initiativkraft blev Statens provningsanstalts
brandtekniska laboratorium inrättat. Ni har som
expert medarbetat vid utarbetandet av förordningarna
om brandskydd. I juli 1937 blev Ni kallad till
sakkunnig i Luftskyddsinspektionen. Ni har presterat ett
betydande arbete vid fastställandet av
normalbestämmelser och kvalitetsfordringar för byggnads- och
konstruktionsmaterial. Edra undersökningar över
hållfastheten hos trävirke äro välkända, särskilt
beträffande trä för flygmaskiner. Likaså Edra arbeten om
skyddsåtgärder mot röta i trä och höjandet av
motståndskraften hos trävirke mot brand. Ett stort antal
vetenskapligt betydande arbeten av Eder hand ha
utgivits, och vid mången internationell eller nordisk
kongress i Amsterdam, Köpenhamn, Zürich,
Helsingfors, Oslo osv. har Ni hållit föredrag, som angivit
riktlinjer för ifrågavarande arbetsområde. Det gläder
oss alldeles särskilt att Ni alltid behållit och utvecklat
vetenskapliga förbindelser mellan Sverige och
Tyskland. Edra framstående vetenskapliga insatser ha
givit oss anledning att giva Eder värdigheten av
hedersdoktor vid vår högskola." R 8
Tyska bokutställningen på Nationalmuseum blev en
besvikelse för den som sökte efter teknisk litteratur, ty
denna saknades. Även i övrigt var utställningen en
missräkning, emedan det hänsynsfulla tredje riket
tydligen ej kunnat frigöra sig från småfurstendömenas
omhuldande av den fula och svårlästa frakturstilen och
substantivens stora och likaledes förfulande
begynnelsebokstäver.
Ljuspunkter voro däremot pappomslagen och de
billiga priserna, vilka fördelaktigt skilja sig från de osunda
förhållandena på den svenska bokmarknaden.
En av väg- och vattenbyggarnas hjälpvetenskaper,
geografi, var däremot företrädd, bl. a. genom delvis
värdefulla atlaser. Tyvärr kan man ej rekommendera dem
på grund av ovederhäftiga uppgifter om Sverige, vilka
inge farhågor att kartbilden av andra länder är lika
vilseledande.
Man frågar sig, om ej en berömd svensk
forskningsresande med utmärkta tyska förbindelser kunde dela sitt
kartintresse mellan Sverige och Asien, så att felen
undanröjdes. B 8
Betänkligt. Vid den senaste röstningen om
Frödings-stipendiet inträffade följande i Stockholms 8 högskolor.
Studenter Röstande
st st %
1 Skogshögskolan ........ 48 21 43,8
2 Farmaceutiska institutet ... 144 59 41,0
3 Stockholms högskola 1 547 174 11,2
4 Veterinärhögskolan ... 204 23 11,2
5 Handelshögskolan ..... 258 27 10,5
6 Tandläkareinstitutet . . , 400 37 9,3
7 Karolinska institutet 844 38 4,5
8 Tekniska högskolan .... 1650 11 0,7
s:a 5 095 390 med. 7,7
Vilken kulturbild i en tid med tal om andlig beredskap!
Nu kan frågas: vad angår detta väg- och
vattenbyggarna? Därpå kan svaras, att vi mer än andra
ingenjörer komma i förbindelse med samhällsproblemen och
då är det av vikt att bildade män föra teknikens talan.
B 8
29 mars 1941
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
