Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Böcker
Holzbedarf und Holzersparnis in Hochbau av R.
Stegemänit, 184 s., 70 bild. och 42 tab. Berlin, Otto
Eisner, 1940. 6,so RM.
Föreliggande verk ingär i serien "Vom
wirtschaft-lichen Bauen", som utges av Deutsche Akademie für
Bauforschung. Träbristen är ett svårt råvaruproblem
i Tyskland och bokens uppgift är att analysera
användningen av trä vid husbygge samt att med ledning
därav påvisa möjligheter att spara på trä resp. att
ersätta trä med andra material.
År 1938 var träförbrukningen (exkl. för
uppvärmning, gruvor samt fiber- och massaindustri) ca 38 mill.
m3 varav största delen gick till husbyggnadsindustrin.
Med hänsyn till återväxten måste träförbrukningen
minskas med 25 % trots de tillgångar som vunnits i
Österrike, Tjeckoslovakien och Polen. Det påstås att
träbrist råder ej blott i Tyskland utan i hela världen.
Trots detta ha vi för närvarande i Sverige ej intresse
av att ersätta trä med andra material, snarare
tvärtom. Vad som säges om besparingsmöjligheter har
däremot intresse för oss i samma mån som det leder
till minskning av byggnadskostnaderna. Tyvärr
behandlas i boken besparingarna ej ur ekonomisk
synpunkt utan endast ur kvantitativ.
Först undersökes totala träförbrukningen för: en
77 m- lägenhet i en 1% vånings-, enfamiljs-,
kopplad "småstuga"; en 90 m’- lägenhet i en 2 vånings-,
enfamiljs-, kopplad "villa" och en 50 m;2 lägenhet i
ett 3 vånings "smalhus", samtliga med tegelväggar.
Inberäknat slitning och spill på byggnadsställningar
och formar samt sågnings- och hyvelförluster på
inbyggt trä blir träförbrukningen i alla tre fallen
tämligen lika och ca 0,046 m3 per m3 våningsvolym. Av
hela träförbrukningen i smalhuset åtgick till takstolar
och bjälklag 60 %, till golv 15 %, till
byggnadsställningar ni. in. 8 i%, till dörrar och fönster 5 % vardera
osv.
Härefter undersökas besparingsmöjligheterna med
början vid planlösnings- och konstruktionsarbetet. En
grundförutsättning är att alla arbetsplaner, ritningar
och specifikationer äro i detalj färdiga innan bygget
igångsättes. För övrigt framhålles bl. a.: lita ej på
tumregler utan kontrollräkna varje ny detalj, välj
höga och smala träsektioner, beräkna vindsgolv utan
hänsyn till nedböjning, minska antalet avväxlingar
vid trappor och skorstenar, använd läkt istället för
spräckpanel, använd ej blindbotten i enfamiljshus,
använd ej slentrianmässigt onödigt hög virkeskvalitet,
använd där så är möjligt rundvirke i st. f. sågat virke,
använd formar som nyttjas flera gånger, använd
transportabla verkmästar- och manskapsbodar. Genom
konsekvent besparing har träförbrukningen i golv och
bjälklag kunnat minskas med över 60 % och i
takkonstruktioner med 40 %.
En omfattande jämförelse av olika konstruktioner
för bjälklag, taktäckning och takkonstruktion tar
hu-vusakligen fasta på åtgången av trä i förhållande till järn.
Boken avslutas med ett kapitel om träskydd och
dess inverkan på nationalförmögenheten. Bland de
impregneringsmedel som därefter uppräknas saknar man
med förvåning arsenikföreningarna.
En god detalj i boken är att alla mått anges i
metersystemet vilket gör dimensions- och
massberäkningarna lätta att följa. Kommer utvecklingen att
påskynda övergången i Sverige från tumsystemet och
de otympliga kubiceringstabellerna? En sak som
verkar betänklig är exaktheten i vissa siffror, t. e. när
för ett smalhus träförbrukningen per m3 rumsvolym
anges till 0,0446779 m3.
Sammanfattningsvis må sägas att boken ger en del
av det grundmaterial ifråga om trä- och
järn-förbrukningen som behövs för ett detaljerat ekonomiskt
studium av byggnadskostnaderna och deras minskning,
varför den är högaktuell för den som nu gör upp
planer för nya byggen.
Harry Bernhard.
Svenska flottledsförbundets årsbok 14, utgiven av
Richajrd Smedberg, 28 X 22 cm, 320 sp., 49 tab., 130 bilder,
Sthlm 1940, 13 kr.
"Vi kamrater minnas honom som en duktig karl."
Denna lapidariska runa över den stupade ynglingen
Taavi Roitto lyser i eldskrift från det Finhandia, som
inleder årsboken.
Utgivaren har, med både känsla och stil, låtit
bokens första del bli en hyllning åt det folk, som visade
världen, att ingenting är hopplöst för det sanna
hjältemodet. Samma anda talar ock, i sakkunskapens
försynta ordalag, från de artiklar av finska yrkesbröder —
främst dr Seppänen om "Moskvafreden och Finlands
skogshushållning" — som avhandla landets fortsatta
bekymmer efter fredsslutet. Kanske är det just den
kärva sakligheten i framställningen, som vållar smärtan
djupast inne, då man i torra siffror om vad som
sammanlagt förlorades å Karelska området läser bland annat:
70 exportsågar eller 20 :% av landets
sågvaruproduk-tion.
7 träsliperier oeli pappfabriker, årsproduktion 86 000
ton,
ff sulfitcellulosafabriker, 246 000 ton,
2 sulfatcellulosafahriker, 122 000 ton,
den hamn vid Viborg-Trångsund, som var liela
Nordens största exportort för träförädlingsprodukter, samt
mycket annat.
I den "inhemska" huvudavdelningen fäster sig
intresset främst vid Smedbergs egna framställningar om de
"tillfälliga vattenregleringarna" enligt lagen av 20/10
1939 eller, som det med Smedbergs förkärlek för
distinkta uttryckssätt, här hellre bör skrivas: 1939 20/10.
Likaväl som denna lag kan hälsas som en särskilt
gagnelig form av vår mångbesjungna "beredskap", är
också Smedberg värd honnör för sin fortfärdighet att i
en förvirrad tid vägleda om lagens praktiska
användbarhet.
Per Hugo Buchts utredning om "dämning ocli
sorteringseffekt" läses med vemod av hans många vänner,
som i den korta uppsatsen känna liksom en hälsning
från den bortgångne, yrkeskunnige författaren. Buchts
minne hyllas på ett anslående sätt även av
civilingenjören Hugo Bucht med en artikel om "utformning av
flottningsrännor med tillhörande intag". Ett bättre
äreminne kan ej tänkas än att en son på detta sätt tar
vid, där fadern faller.
Om maskinella anordningar för strömrensningar
finnas värdefulla bidrag av skogschefen Manne Norberg
(om skrapskopor) och av civilingenjör Edvard Graham
(om bandtraktorer, Caterpillar), den senare med särskilt
instruktiva bilder, som visa aggregatens mångsidiga
användbarhet. Kostnadssiffror finnas där även, med
tilltalande värden för schaktade kubikmeter m. m., men
man frågar sig nu som så ofta förr, då det gällt
rekommendationer för dylika maskinella anordningar, om det
ej vore nyttigast av allt att framtvinga den lilla
detaljuppgift, som så gärna förbigås, nämligen om
anskaffnings-Kostnaden’! Dessutom ger givetvis nuvarande
bränslesituation ytterligare lärdomar, vilka sent borde
glömmas, om det fördärvliga utlandsberoendet även ur
driftens synpunkt, som varit de förträffliga
anordningarnas andra arvedel.
Sagda bekymmer träffa dessbättre i mindre grad de
intressanta anordningar, som av flottningschefen O.
Dan-Olsson beskrivas angående roterande buntverk och
mos-läggningsapparater och av flottningsinspektor Halvar
42
29 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
