Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
med tätare avstånd och placering så nära betongytan
som möjligt eventuellt med ökning av vidhäftningen
genom användande av specialjärn exempelvis Istegstål.
Härefter övergår förf. till beskrivning av en del
vanliga sprickbildningar vid bro- och huskonstruktioner
ävensom deras orsaker. Till slut gör förf. en
sammanfattning av sprickbildningarnas inverkan på
konstruktionerna och slutar med följande ord. Oavsett om
sprickorna äro farliga för en konstruktion eller icke, äro de
alltid skönhetsfel och ingen rekommendation för
entreprenören. Det ligger därför i betongteknikernas
intresse, att sprickproblemen ägnas mer uppmärksamhet än
som hittills varit vanligt. Sune Ewerdahl.
Damsite surveying by seismograph av Albert
Elmer Wood. Engineering News Record 1940/13.
Den beskrivna metoden avser huvudsakligen att
bestämma djupet till fast botten och grundar sig på att
vågor i marken fortplanta sig med olika hastighet i lösa
jordlager och i berg. Metoden har utarbetats av Public
Roads Administration och är beskriven i ENR 1936 15/8.
Den har dock först vid Contoocook Dam funnit
vidsträcktare användning, medan metoden tidigare endast
begagnats vid preliminära undersökningar.
Undersökningen tillgår så, att små laddningar av
något sprängämne placeras i grunda gropar (ca 3 fot
djupa) och bringas att detonera. På olika avstånd från
skjutstället finnas tre detektorer placerade i linje med
detta, och på elektrisk väg angives tidpunkten, då vågen
når de olika detektorerna. Tiden registreras på en
fotografisk film, som framdrages med känd hastighet. Vid
litet avstånd mellan skjutställe och detektor når den våg
först fram, som går rakt genom markens översta skikt,
på större avstånd däremot den våg, som går ned mot
berget, följer detta och sedan går upp mot ytan igen.
Detta beror på att vågens fortplantningshastighet i berg
är 5 000—6 000 m/sek (16 000—20 000 fot/sek), medan
den i jord icke är mer än 300—1 800 m/sek (1 000—
6 000 fot/sek). Djupet till berggrunden uträknas ur
de-tektorernas avstånd från skjutpunkten och de tider, som
åtgå för vågen att tillryggalägga de olika avstånden. För
varje skott erhålles en djupbestämning. Vid lämplig
arbetsstyrka medhinnas 70 à 80 skott per dag, om marken
är lätt att gräva. En man sköter då seismografen, en
man avfyrar laddningarna och 4—5 arbetare gräva hål
för dessa och skotta igen hålen efteråt.
Kostnaden för en undersökning enligt den beskrivna
metoden angives från en tiondedel till en tredjedel av
kostnaden vid en vanlig borrning. Anledningen till valet
av metoden vid Contoocook Dam var den knappa tiden,
som stod till buds. Avsikten är att i framtiden använda
metoden i större utsträckning vid återstående
dammanläggningar för flodregleringar. Med anledning härav har
man undersökt metodens noggrannhet, dels genom flera
bestämningar i samma punkt genom korsande linjer,
dels genom kontrollbestämning i vissa punkter medelst
vanlig borrning. Skillnaden i de härvid erhållna
resultaten uppgick till ca en fot (högst mellan en och två
fot. Medeldjupet till berg var ca 30 fot). Enligt
tidigare erfarenhet håller sig noggrannheten inom 10 %
och vanligen inom 5 %. Försök pågå för att utröna i
vad mån man samtidigt kan utsäga något om de lösa
jordlagrens beskaffenhet.
Metoden torde bäst lämpa sig vid jämförande
undersökningar av exempelvis två olika dammlägen. En
fördel ligger i att man av den erhållna våghastigheten i
berget kan bedöma, om detta är fast eller söndervittrat.
Enligt artikeln kan man även avgöra, på vilket djup
fastare berg vidtager. Bernt Jakobson.
Snabbtunnelbana i Rom. E. T. Z. 1940/41. För
närvarande pågå i Rom arbeten på stadens första
tunnelbana, som är avsedd att bli den snabbaste banan i
sitt slag i världen. Banan kommer att förbinda hu-
vudbangården (Roma—Termini), där förutom
järnvägarna även flera förortsspårvägslinjer ha sina
slutpunkter, med området för den planerade
världsutställningen. Utställningen, som planerats färdig till 1942,
har av lätt förklarliga skäl ställts på framtiden, men
arbetena på tunnelbanan fortgå. Under de redan
utförda arbetena har man vid flera tillfällen gjort
intressanta och värdefulla arkeologiska fynd.
Den totala längden är ca 11,3 km, varav 6,1 km i
tunnel. Banan, som står i förbindelse med järnvägen
Rom—Lido Ostia, har inom utställningsområdet
förlängts fram till en godsbangård, enär man avser att
nyttja tunnelbanan för forslande av gods till
utställningen.
Banan bygges för höga hastigheter med en minsta
kurvradie av 200 m och en största lutning av 35
°/oo-Maximihastigheten utgör 100 km/tim och för hela
sträckan mellan huvudbangården och
utställningsområdet beräknar man en körtid, inkl. uppehåll vid
mellanstationerna, av 13 min, vilket motsvarar nära 45
km/tim i medelhastighet. (Den hittills snabbaste
tunnelbanan i världen, Moskvas Metro, har på de
senast utförda sträckorna en maximihastighet av ca 75
km/tim och en medelhastighet av ca 40 km/tim)
Driftspänningen blir 3 000 voit och ledningstråden
får en tvärarea av 100 mm2. Varje tåg sammansättes
av två motorvagnar, en i vardera änden, och emellan
dem fyra släpvagnar. Motorvagnen har fyra motorer
med en maximieffekt av 206 kW vardera.
Trafikeringen förutsättes ske med en trafiktäthet
av 3 min, men kan vid rusning sänkas till 2 min. Enär
varje tåg rymmer 1 300 personer, kunna teoretiskt
26 000 resp. 39 000 personer per tim resa i vardera
riktningen.
På tunnelsträckorna har banan förlagts på ett djup
av mellan 8 och lim under gatuplanet, dels i avsikt att
nedbringa byggnadskostnaderna och dels emedan
grundvattnet börjar på 11 m djup.
Den normala tunnelbredden är 8 m och höjden
varierar mellan 5 och 6 m. Avståndet från
skenöverkant till luftledningen blir 4,6 5 m.
Stig Samuelson.
Författningssamling
188 28/3 cirk. t. domänstyrelsen m fi om ändring i
vissa delar av cirk. 1933 16/9 (nr 550) med
vissa föreskrifter om tillämpning av kung.
1933 16/9 (nr 549) ang. statsbidrag t.
vissa väg- o. flottledsbyggnader å enskilda
skogar (förrättning, tekn. best.).
197 4/4 förordn, om ändrad lydelse av 4 § 1 mom.
och 5 § motorfordonsförordningen 1936
23/10 (nr 561) (eldsläckning).
219 25/4 förordn, ang. statsbidrag till vägunderhåll
på landet 1941 (85 % för väg, 95 %
ödebygds väg).
220 18/4 cirk. till statliga myndigheter och institu-
tutioner ang. nyanställning av arbetskraft
för användning vid arbeten, som bedrivas
för statens räkning eller med bidrag av
statsmedel (samarbete med
arbetsmarknadskommissionen ).
227 2/5 förordn, om ändring av förordn. 1940 14/6
(nr 508) om tillfälligt upphävande i vissa
delar av 37 o. 41 §§ vägtrafikstadgan 1936
23/10 (nr 562).
229 2/5 kung. om ändring i vissa delar av stadgan
1919 6/6 (nr 365) för tekniska fackskolor
och tekniska gymnasier. R S
76
23 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
