Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
F
Utföres integreringen och insattes därefter R0= och
Po
F
Eu = — som slutresultat
Pu
_ _Q2 ■ L ■ (Bo + Ru)
2-c’~R0.R
u.Fo-Fu-Vid jämförelse med kalkyler, som utföras genom
insättande av medeltal, bör särskilt observeras tvenne fall,
beroende på huru medeltalet för den hydrauliska radien
beräknats. Insätter man i Tolkmitts formel värdena
Ii0 + i’u , ,, Fo + Fu
2 ooh * * =-2 ’
8 ■ Q2 L
fås
och
Hk.
c2 {Ro + Ru) ■ {Fo + Fuy
II _ (Ro + Ru)’1 ■ (Fo + Fu)2
Hk \Q-R0-Ru-F0-Fu
Insattes Ru — r-R0 och Fu = n- F0, så blir slutresultatet
K ff _ (i + r)»-(l + n)>
d Hk 16 • r • n
Insättes som ett andra fall värdet
1
Rk =-.
■ (Fo + Fu)
>
(Po + Pu)
genom liknade uträkningar
H (1 + r) ■ (1 + )!)3
Kn =
koefficienten m lämnas bort.
vid följande form:
Q2-I
Tolkmitts formel får där-
H = K-
+ ,
1
(Vu2 — Vo2)
c2 - Rk • Fi2 ’ 2 <
Väljandet av K sker på sätt som ovan förklarats. I
uppsatsen har uträknats några exempel i tabellform över
vattenmängder och vattenytor enligt ovannämnda metod,
då profilernas storlek varierar i ganska hög grad.
Alltför stora variationer göra dock väljandet av
koefficienten c osäker.
Det förefaller, som om ovannämnda
beräkningsmetoder i en del fall kunde ha praktisk betydelse, trots att de
äro mera invecklade än Tolkmitts formel i dess vanliga
Hk 8 • (n + r) ■ n
Vi kunna använda dessa formler för att korrigera de
matematiska felen som uppkomma genom beräkningar
med insättande av medeltal i vänstra termen av
Tolkmitts formel. Om denna kalkyl ger värdet ffj., fås det
rättade värdet ff genom, multiplikation med antingen
koefficienten K j eller KB beroende på vilken form av
medeltal för R, som blivit använd i kalkylen. Härvid
kan observeras att det är likgiltigt, om förhållandena
r = RolRu och n = F„IFU eller r = Ru/Ro och n = FujF0.
Koefficienterna K få nämligen i vardera fallet samma
talvärden. Möjligen kan samtidigt den tidigare nämnda
Fig. 3.
form. Varierar floden i större grad, borde nämligen
floddelarnas antal kunna inskränkas och varje del göras
längre. Ritar man upp profilstorleken i längdskala,
förändras kurvans lutning vid sådana oregelbundenheter, där
floddelarna borde begränsas. Våta perimeterns
förändringar torde tämligen likformigt följa flodbredden åt,
varvid den ev. rätlinjigheten kunde med tillräcklig
noggrannhet konstateras på kartan.
Variationerna äro naturligtvis ej vid alla floder så
stora eller regelbundna att man skulle kunna eller ens
behöva frångå tidigare beräkningsmetoder med Tolkmitts
formel i dess vanliga form. Endast ett alltför fritt
förenande av olika profiler inom samma beräkningsområde
kan ge anledning till felaktiga beräkningsresultat, vilka
ju dessvärre visa benägenhet att återkomma trots alla
beräkningar enligt Tolkmitt och ofta ge anledning till
kontrollmätningar, om därtill finnes tillfälle, t. e. för att
få tillförlitligare värden för koefficienten c vid resp.
flodbädd.
Naturskydd vid vägbyggnads- och
torrläggningsföretag.
Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté har
1941 26/3 fäst akademiens uppmärksamhet på denna
fråga, vilket föranlett akademien att skriva till
ecklesiastikministern. Ur utlåtandet må följande meddelas:
Bevarandet av de svenska landskapstypernas
främsta skönhets- och speciella naturvärden är en
synnerligen betydelsefull samhällsangelägenhet. Det gäller
därvid emellertid icke blott att genom fridlysning och
särskild vård skydda märkligare naturpartier av
begränsad storlek och enstaka föremål utan minst lika
mycket att påverka de landskapet i stort
omgestaltande faktorerna i sådan riktning, att de för natursinnet
särskilt tilltalande och värdefulla karaktärsdragen i
möjligaste mån undandragas förändring eller
förstörelse. I starkare medvetande än tidigare om
landskapets skönhet såsom en oskattbar nationell tillgång
böra alla krafter i samhället förena sig i en allvarlig
strävan att tillvarataga dessa mången gång
oersättliga värden. Natur- och landskapsskyddets synpunkter
böra få komma till sin rätt, i synnerhet då åtgärder av
så genomgripande art ifrågasättas, att de kunna anses
starkt äventyra landskapets egenart, på det att ett
oundvikligt ingrepp må göras sU grannlaga som
möjligt och att ett onödigt våldförande helt förhindras.
Stat och kommun böra gå i spetsen för dessa
strävanden, i syfte att i det allmännas eget intresse vinna
bästa möjliga resultat. Vägledande måste bl a den
synpunkten vara, att planerade ingrepp i
naturförhållandena, särskilt av allvarligare beskaffenhet, skola
påvisas verkligen innebära skapandet av åsyftade
ekonomiska eller allmännyttiga värden, innan de kunna
medgivas.
Det skulle innebära ett betydelsefullt framsteg i
strävandet mot en mera tillfredsställande natur- och
landskapsvård i vårt land, om sådana synpunkter i full
utsträckning beaktades i samband med planerandet av
vägbyggnads- och torrläggningsföretag av olika slag.
Sedan en tid pågår en radikal omvandling av
landets vägnät, varvid stora naturvärden offrats utan att
detta alltid torde ha varit nödvändigt. Om man bort-
28 juni 1941
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
