Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- och VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
pumpa och helst på olika sätt. Fig. 7 visar ett
driftschema med tämligen goda variationsmöjligheter för
ett avloppsreningsverk med droppbäddar.
Eftersedimentering
Det i droppbäddarna utflockade slammet måste
avskiljas i särskilda klarbassänger. Yid
lågbe-lastade droppbäddar händer det visserligen ibland att
man i brist på medel utesluter klarbassänger, men
härigenom försämras avloppsvattnets beskaffenhet i icke
ringa grad. Yid högbelastade bäddar kan dylik
uteslutning omöjligen komma ifråga.
Klarbassänger ha i allmänhet utförts för radiell
(oftast uppåtriktad) strömning, men tack vare de
förbättringar som införts, framförallt ifråga om
utloppski-bordens anordning, komma även bassänger för
trans-versell strömning alltmer till användning.1
Uppehållstiden utgör i Amerika i allmänhet 1,5—2,0 timmar.
Yt-belastningen angives vanligen ej, men torde utgöra ca
1,5 m3/m2 . h eller något därutöver. Att märka är dock
att de förut omnämnda bestämmelserna för staten
Wisconsin föreskriva en ytbelastning av högst 1,0
m3/m2. h för klarbassänger efter högbelastade bäddar.
Slammet från lågbelastade droppbäddar är i
allmänhet av god beskaffenhet, huvudsakligen tack vare
att det undergått en viss omvandling — "humifiering"
— under sin ofta rätt långa kvarvaro i bädden. Det
sedimenterar lätt och råkar icke i svallning liksom
aktivt siam samt har ett ganska måttligt syrebehov.
Koncentrationen är i Amerika vanligen 5—6 %.
Slammet från högbelastade droppbäddar är av något
mindre god beskaffenhet. I sina egenskaper närmar
det sig mera aktivt siam men är bättre än detta.
Sålunda är koncentrationen vanligen 3—4 %, och
slammet torde icke ha benägenhet att svälla. Syrebehovet
är emellertid stort och intensivt, vilket utgör den
väsentligaste anledningen till att klarbassänger i dylika
fall ej kunna uteslutas.
Slamtömning förordas ske kontinuerligt eller
åtminstone mycket ofta. Detta blir dock långt ifrån
alltid fallet, emedan driften härigenom försvåras.
Slammet från lågbelastade droppbäddar kan som
regel direkt inmatas i rötkamrarna, varemot slammet
från högbelastade droppbäddar först måste förtjockas
på något sätt. Detta kan exempelvis ske i en
särskild förtjockningskammare. Men det kan också ske
genom slammets återföring till
sedimenteringsbas-sängerna för förnyad sedimentering tillsammans med
det avsättbara slammet. Biandslammet erhåller då
vanligen en koncentration av ca 5 %. Vid dylik
återföring, som ibland tillämpas även vid lågbelastade
droppbäcldar — bl. a. därför att det har en påtagligt
förbättrade inverkan på förreningen
(sedimenteringen) — erfordras kontinuerlig slamtappning från
klarbassängerna.
Reningseffekt
Hos ett komplett avloppsreningsverk med
droppbäddar kan man räkna med hög reningseffekt,
i Konstruktionen av klarbassänger är givetvis av stor be-
tydelse, men en behandling därav faller, såsom redan framhål-
lits, utom ramen för denna uppsats. Frågan behandlas
emellertid under kapitlet "Sedimentering" i den del av förf :s
reseberättelse, som publicerats i Kommunalteknisk tidskrift 1941,
nr 1, i en uppsats med titeln "Om rening av avloppsvatten".
Fig. 7. Schema över
variationsmöjligheter
vid
avloppsreningsverk med droppbäddar
(Whitewater, Wisc.).
Erforderliga
uppfordringsanordningar utelämnade.
under förutsättning att bäddarna äro riktigt byggda
och väl skötta. Reningseffekten är emellertid
dessutom beroende av belastningen, och den är lägre för
högbelastade än för lågbelastade droppbäddar. Inom
var och en av dessa typer av droppbäddar torde det
även finnas ett samband mellan å ena sidan tillförseln
av BS per kubikmeter och dygn och å andra sidan
reduktion av BS i mg/1.
För de belastningar, som förut angivits, torde man
vid reningsverk med välbyggda och välskötta
lågbelastade droppbäddar med ledning av amerikanska
erfarenheter kunna påräkna en minskning av det
biokemiska syrebehovet med ca 85 % och av de
suspenderade ämnena med ca 90 %. För högbelastade
bäddar bli motsvarande värden ca 70 % resp. 80 %. I
senare fallet kan man dock aldrig räkna med att gå
ned under 50 mg BS/1 i utflödet. Orsaken härtill torde
vara att någon nedbrytning ej hinner äga rum av de
ämnen som icke utflockas.
Driftsvårigheter och åtgärder däremot
Droppbäddar ha på många ställen, där de kommit
till användning, orsakat en del
driftsvårigheter av estetisk, hygienisk och teknisk art, såsom
besvärande lukt, flugplåga, igentäppning, pölbildning
och frysning. Från en del håll ha dessa olägenheter
framhållits såsom avsevärda nackdelar hos
droppbäddar, och vid åtskilliga tillfällen har man därför
avstått från denna reningsmetod och i stället valt en
annan, t. e. aktivt siam. Någon egentlig anledning
härtill har emellertid icke funnits, ty samtliga dessa
olägenheter kunna effektivt bekämpas. Även på detta
område ha de senare årens forskningar lett till
beak-tansvärda resultat.
Besvärande lukt uppkommer därigenom att
det tillförda avloppsvattnet trätt i förruttnelse och
fördenskull vid den luftning som äger rum under
spridningen avger svavelväte. Avloppsvattnet måste
[-Sedimenterings -bassäng-]
{+Sedimen-
terings -
bassäng+}
Droppbädd 1
[-Klar-bassäng-]
{+Klar-
bassäng+}
Droppbädd 2
/
/
parallelldrift
26 juli 1941
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
