Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Cirkulära droppbäddar med roterande spridare
(Greenville, Ohio). Bortre bädden översvämmad för bekämpande av
uppkomsten av flugor.
således vara friskt då det tillföres droppbäddarna.
Detta uppnås enklast genom förklorering. Under den
varmaste årstiden kan det ibland även vara lämpligt
att något inskränka uppehållstiden i
sedimenterings-bassängerna, t. e. till högst 1 timme. Även
återpump-ning till droppbädden av renat avloppsvatten, som i
allmänhet alltid innehåller en del löst syre, innebär ett
verksamt skydd mot dålig lukt.
Den mest kända av de nämnda olägenheterna torde
vara flugplågan. Den ifrågavarande flugarten,
Psychoda, kan om den ej effektivt motarbetas nå en
intensiv utveckling och bli till stort obehag för
reningsverket och dess omgivning. Flugarten kan
betecknas som speciell för droppbäddar, ty man finner
den knappast annorstädes. Men den kan det oaktat
bli till obehag även på betydande avstånd från
reningsverket, ty den har ringa styrka och föres lätt
bort med vinden.
Halvorson studerade flugornas liv och utveckling
i en droppbädd med glasväggar och fann då, dels att
flugorna uppehöllo sig endast på de torra partierna
inom bädden, dels att de stannade kvar i bädden så
länge denna beskickades, men att en stor del av dem
vid ett avbrott i beskickningen av ca 1/2 timme eller
mera kommo upp till ytan och därifrån eventuellt
lämnade bädden. Härav följde direkt två sätt att
bekämpa flugorna, nämligen dels översvämning, dels
kontinuerlig beskickning av bädden. Vid
översvämning stänges utloppet och bädden fylles helt och
hållet med avloppsvatten (fig. 8), varefter den får stå
fylld något dygn. Antalet droppbäddar måste då
givetvis vara minst två. Den eller de icke avstängda
bäddarna bli under översvämningstiden måhända
överbelastade, men om avstängningen sker på en
söndag kan överbelastningen hållas inom måttliga
gränser. Den kontinuerliga och konstanta beskickningen
har visat sig vara ett effektivt medel att motverka
flugplågan, och denna fördel har givetvis i hög grad
bidragit till att införa återföring och konstant
pumpning även vid lågbelastade droppbäddar.
Effektivast blir dock denna verkan vid högbelastade bäddar.
Andra medel att bekämpa flugplågan äro dels
kraftig intermittent klorering av avloppsvattnet, särskilt
under äggläggningstiden, dels besprutning framförallt
av solbelysta ytor med något lämpligt insektsdödande
preparat, dels i vissa fall inplantering av en annan
insekt (Achorutes viaticus), som stör flugornas
fortplantning. Denna insekt trivs emellertid ej överallt,
och dess inplantering har därför flerstädes
misslyckats. Slutligen må nämnas att även täta yttermurar
göra det svårare för flugorna att komma ut ur bädden,
samt att överbyggnad effektivt hindrar deras
spridning. Överbyggnad medför emellertid som nämnt
andra olägenheter.
Valet av bäddmaterial har ingen inverkan på
uppkomsten av flugor. Ej heller har i allmänhet olika
slags avloppsvatten sådan inverkan (bortsett från
direkt giftiga industriella avloppsvatten, vilka dock
icke kunna renas biologiskt). Ett undantag härifrån
finnes dock, nämligen avloppsvatten från mejerier,
vilket tycks avgjort motverka flugornas utveckling,
ett förhållande som givetvis är av stor betydelse för
hygienen vid rening av sådana avloppsvatten.
Igentäppning av droppbäddar med därav
ofta följande pölbildning på ytan kan, då den
uppkommer, föranleda stora drifttekniska svårigheter.
Den befordras i hög grad av olämplig
bäddkonstruktion, som gynnar kvarhållandet av siam och hindrar
tillräcklig luftning. Det är därför av vikt att redan
från början söka förebygga igentäppning genom att
göra bädden tillräckligt porös och överhuvudtaget
bygga den med omsorg. Andra bidragande orsaker
till igentäppning äro dels, såsom redan framhållits,
olämpligt väld beskickningshastighet, ungefär mellan
7 och 10 m/d, dels direkt överbelastning av bädden.
Igentäppningen kan ibland förorsakas av siam, som
antingen icke blivit mekaniskt avskilt eller också
blivit biologiskt eller kemiskt utfällt. Oftast torde dock
den direkta anledningen vara igenväxning genom
mögelsvampar (Fusaria). Dylik olämplig påväxt kan
motarbetas genom krattning och rakning av bädden,
genom klorering av tillflödet samt — kanske
effektivast — genom lämplig ympning av avloppsvattnet
förmedelst tillsättning av matjord. I vissa fall kan
igentäppning av detta slag hävas genom en längre
tids driftavbrott, varunder flugorna få tillfälle att
förtära påväxten, men detta förfarande torde i regel
vara olämpligt på grund av risken för intensiv
flug-plåga.
Frysning av droppbäddar torde vara sällsynt.
De ha tvärtom visat sig kunna arbeta även under
bistra väderleksförhållanden, huvudsakligen tack vare
den omständigheten att avloppsvattnet har en
temperatur av några grader över noll. Täta yttermurar
skydda givetvis mot kyla, och i kallt klimat är det
lämpligt att bygga dessa så höga, att de nå upp över
spridararmarna. Vidare kan det med hänsyn till både
frysning och reningseffekt vara fördelaktigt att
vintertiden begränsa luftdraget genom bädden.
Användningsområden och fördelar
Droppbäddar utgöra ett av de viktigaste
hjälpmedel som stå till buds för höggradig rening av
avloppsvatten. Särskilt väl torde de lämpa sig för mindre
och medelstora reningsverk. För större reningsverk
äro de dyrare i anläggning än aktivtslamanläggningar,
men för mindre reningsverk äro de vanligen billigare.
I underhåll och drift torde droppbäddar alltid vara
billigare. En aktivtslamanläggning är dessutom öm-
100
27 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
