Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vid samkvämet ämnet "Vertikal eller horisontal
maskinuppställning vid kraftstationer".
Inledningsanförande hölls av civilingenjör Carl Sundelin med
hjälp av ljusbilder. Vid diskussionen redogjorde
bl a byråingenjör A. Berndtsson i
Vattenfallsstyrelsen och civilingenjör V. Furuskog i
Vattenbyggnadsbyrån för de kalkyler som lågo till grund för val av
maskintyp och uppställning för kraftstationerna vid
Kattstrupeforsen resp. Hissmoforsen.
Under söndagen gjordes besök vid
kraftstationsbygget vid Järpströmmen. Efter middagen i Hålland,
där utsikten mot Åreskutan och den jämtländska
fjällvärlden beundrades, skedde återfärden, och sedan
återstod endast minnet av en utomordentligt lyckad,
intressant och lärorik resa.
Erling Reinius.
Meddelanden
Teknisk nomenklatur i tidningarne. För ett par år
sedan tillsatte STF en blandad kommitté för att komma
tillrätta med felaktigheterna i tidningarne. På grund
av beredskapstjänst och andra omständigheter har det
gått långsamt med utarbetandet av handledningen.
Sedan nu den tekniska nomenklaturcentralen (TNC)
tillkommit, kan man dock hoppas på bättre fart i
utredningsarbetet.
Det gäller sålunda uppläggandet av en alfabetisk serie,
vilken kan fullständigas med en kort, saklig orientering
i form av ett mycket begränsat lärobokskapitel. Den
alfabetiska uppslagsserien, vilken sålunda utgör
handledningens huvuddel, skall för varje uppslagsord
innehålla en kortfattad, förklarande text och skall generellt
uppläggas så, att tekniska begrepp i lämplig omfattning
behandlas, medan däremot varubenämningar i regel
utelämnas.
För att göra handledningen praktisk och användbar
måste omfånget inskränkas till 20 à 25 trycksidor.
Alltså, ärade läsare, påträffar Ni i tidningarne
felaktiga uttryck inom byggnadsfacket, var god rapportera
till tidskriften omedelbart.
R 8
Böcker
Friliggande källare, av Sv. cementföreningen, 23 X
X 15,5 cm, 5 s., 3 pl., Sthlm 1940.
Svenska cementföreningen har utgivit ett prospekt SO
h. 17, benämnt "Friliggande källare", som behandlar
frågan om anläggning av källare för lantbrukets behov.
Sådana källare anordnas enklast under bostadshuset,
med i de fall, då detta kan vara svårt och kostsamt att
utföra, måste friliggande källare byggas.
I broschyren beskrivas några olika typer av sådana
källare utförda av armerad betong, och genom ritningar
förtydligas ytterligare, hur utförandet bör ske. För
isoleringens skull är det lämpligt förlägga källaren i en
backsluttning, och ovanpå taket, som kan vara plant eller
Välvt, påföres jordfyllning. Å ritningen för källare med
plant tak har angivits dels materialåtgång, pr lm av
källarens längd vid vissa olika typer, dels även erforderlig
armering i takplattan. I broschyren har även angivits de
betongblandningar som lämpligen böra användas samt
även erforderliga åtgärder för ventilation.
Broschyrens anvisningar äro visserligen kortfattade,
men synas fullt tillräckliga för ändamålet, och då
behovet av ändamålsenliga källare på landsbygden mången-
städes är stort, kan det vara av stort värde med en
dylik handledning. Vad man saknar äro anvisningar
beträffande utförandet av för närvarande aktuella
förstärkningar av källare, då desamma skola användas som
luftskyddsrum.
Sven O. Berg.
Beretning om hydrometriske undersögelser 1932—38
af Det danske hedeselskabs kulturtekniske afdeling,
5. beretning, 22 X 15 cm, 90 s„ 11 bilder. Slagelse 1940,
5 kr.
Det är en sammanfattande berättelse över de i
Danmark utförda hydrografiska undersökningarna som här
lämnas. Av en beskrivning över hur beräkningen av
vat-tenföringen utföres för ett vattendrag med stark
vegetation, tydligen en vanlig företeelse i dessa relativt små
och svagt lutande vattendrag, får man en uppfattning
om huru stora svårigheterna äro att få goda resultat
utan särskilt anordnade överfallsdammar (en dylik
finnes omtalad vid en station). Genom många
vattenmängdsmätningar och besvärliga beräkningar med ett
flertal avbördningskurvor synas svårigheterna dock ha
bemästrats på ett någotsånär tillfredsställande sätt. Av
intresse för oss är att skillnaden mellan nederbörden
och avrinningen, dvs. avdunstningen, på Själland är av
samma storleksordning som i Skåne, omkring 400 mm.
Förf. gör sedan några reflexioner över skogarnas
utjämnande inflytande på avrinningen och lämnar en del
upplysningar om den minskning i avrinningen som
grundvattenpumpningen till Köpenhamns
vattenledningsverk åstadkommer i några vattendrag. Därefter
diskuteras torrläggningarnas inflytande på
grundvattentillgången och på avrinningens storlek. I den senare
frågan finner förf., att avrinningen ökar något, särskilt
under sommaren, och detta tillskrives den minskade
avdunstningen från de torrlagda sankmarkerna.
Mycket talar för att detta är riktigt, men de beräknade
skillnaderna äro så pass små, att de kunna vara
beroende av fel i mätningsmaterialet, varför något verkligt
bevis knappast här föreligger. I en avdelning
behandlas till slut vattenstånden vid de danska kusterna.
Sten Ernfors.
Hur man bygger silor för AlV-foder, av Yngve
Andersson, Jordbrukstekniska för’s medd 73, 23 X 15,5
cm, 41 bilder, Uppsala 1941, 1,75 kr.
Meddelandet behandlar olika sätt att bygga silor för
AlV-foder samt är avsett att vara jordbrukaren och
den enskilde till handledning vid utförandet av silor.
Förf. redogör till en början för
AlV-foder-konser-veringsmetoden, där det färska fodret övergjutes med
syralösning, den s k AlV-lösningen, sammanpressas och
täckes samt inneslutes möjligast lufttätt.
Syrabehandlingen skall förhindra fodrets sönderdelningsprocesser
och genom luftens utestängande skall möglingen
förhindras. Förf. framhåller betydelsen av jämna, släta
och med riktig lutning försedda siloväggar. Med
hänsyn till möglingsrisken förordar förf. bestämt silor med
cirkulär i st f rektangulär tvärsektion samt även ur
hållfasthets- och kostnadssynpunkt. Förf. behandlar
därför endast silor med cirkulär tvärsektion.
Silorna indelas i två huvudtyper, gropsilor och
torn-silor. Gropsilor förläggas med en permanent del,
undersilo, under markytan till ca 1,5 m djup samt kan vid
fodrets inläggning förses med en flyttbar, tillfällig
översilo, vilken ej är högre än att lastning kan ske från
vagn. Fodret täckes med jord och vid uttagning sker
denna över silons kant.
Tornsilo utgöres av en ovan mark belägen behållare,
som fylles genom mekaniska hjälpmedel eller från högt
placerad körbana. Uttagning av fodret, som efter
täckning belastas med betongvikter, sker från öppningen på
silons sida.
104
27 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
