Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Utöver de båda huvudtyperna förekomma allt efter
terräng och dylikt olika mellanformer, varvid förf.
betonar vikten av silons rätta placering för ernående av
bästa resultat samt ger detaljerade anvisningar för
väljandet av riktig diameter och höjd å silorna.
Förf. övergår sedan till behandling av olika
byggnadsmaterial och åtgång härav för silor. Härvid anges
trä och betong som huvudmaterialierna. Träet är i
allmänhet lättillgängligt, relativt billigt samt kan vid
impregnerade gropsilor visa en hållbarhet av 8—10 år.
Förstörelsen sker då merendels från jordsidan. Tornsilor
beräknas hålla 20 år eller mera. De förstöras
huvudsakligen nedifrån. Svällning och krympning allt efter
fuktighetshalten utgör en olägenhet vid träsilor, vilka
dock ej angripas av ensilagesyrorna.
Väl utförda betongsilor erbjuda täta och oförändrade
väggar. Vid obehandlade innerväggar kunna
ensilagesyrorna angripa betongen, men genom bestrykning med
t e asfaltpreparat kunna betongsilornas varaktighet
göras praktiskt taget obegränsad. Detta gäller främst
för helgjutna silor, men mycket goda resultat kunna
även nås med silor, murade av formblock av betong, av
nopsastenar eller liknande.
Förf. lämnar därefter noggranna anvisningar för
byggande av såväl grop- som tornsilor av trä, betong,
liopsasten samt av på fabrik färdiggjutna formblock av
betong.
Beträffande träsilor framhåller förf. vikten av
noggrann och riktig impregnering av virket, varpå hela
silons beständighet beror. För betongsilor påvisas
nödvändigheten av att betongen göres tät genom lämplig
materialsammansättning, tillräcklig cementhalt samt
riktigt gjutningsförfarande. Såsom skyddsmedel mot
syrorna anför förf. bestrykning med lera, där asfalt är
svår att erhålla.
För silor av nopsasten och fabrikstillverkade
formblock gäller att särskild omsorg ägnas åt att fogarna
bli täta samt att insidorna skyddas på samma sätt som
vid helgjutna betongsilor mot ensilagesyrorna.
Förf. lämnar jämsides med arbetsanvisningarna
detaljerade förteckningar över materialåtgång för de olika
typerna, vilka förteckningar även lämpa sig för
jämförande kostnadskalkyler.
Utredningen avslutas med beskrivning av luckor,
belastningsanordningar för fodret samt tak vid vissa
utomhus belägna silor.
Sven Ewald.
Vibrotekiiiska undersökningen, rapport 1 och 2, av
V. Bährner. 23 X 15,5 cm, 23 s., 8 tab., 7 fig.; 12 s.,
4 tab., 5 fig., tekn. medd. 1 och 2, Sv.
Cementföreningen, Sthlm 1940.
Föreliggande broschyrer utgöra inledningen till de
brett upplagda undersökningar som igångsatts av
Svenska Cementföreningen och A.-b. Vibrobetong.
Enligt programförklaringen i häftena avses med dessa
undersökningar att i grunden utreda
vibreringsförfa-randets betydelse för betongens sammansättning och
egenskaper. Undersökningarna torde vara av största
vikt med hänsyn till vibreringsmetodens mer och mer
ökade användning. Man får därför hoppas att landets
fackmän i möjligaste mån beredas tillfälle att taga del
av resultaten och även medverka i arbetet.
Huruvida dessa undersökningar skola begränsas till att
gälla enbart vibrotekniska problem kan månhända
ifrågasättas. Det vore kanske lämpligare och mera
praktiskt att inlemma dessa i ett
undersökningsprogram, som avsåge utforskande av alla problem som
finnas i samband med betong. En central för
betongforskning bör ha en stor uppgift att fylla här i landet.
Rapport nr 1 innehåller en redogörelse för den s. k.
Vebeapparaten som användes vid bestämning av
betongens konsistens. Till en början redogöres för de
tidigare metoder som funnits för bestämning av
konsistensen hos betong. Av detta framgår att
Vebeapparaten är en förbättring av Powers och Stenis
provningsapparater. Genom omfattande undersökningar
har framgått, framhåller förf., att Vebeapparaten
arbetar med förvånansvärd precision, varför all
subjektiv diskussion om betongkonsistens är eliminerad, om
Vebeapparaten användes. Därefter beskrives
Vebe-apparatens konstruktion samt de undersökningar som
gjorts för apparatens kalibrering. I samband därmed
införes de konsistensbegrepp, vägvibrokonsistens, trög
vibrokonsistens osv. som numera torde vara välkända
för de ingenjörer vilka arbeta med betong.
En synpunkt som torde vara diskutabel anföres å
sid. 11, där det heter att apparaten kan tillverkas av
varje härför anpassad verkstad. Tidigare har
framhållits att apparaten registrerar ändringar i
vattenmängden på ± 0,5 %. För att erhålla jämförelsetal
med denna precision fordras givetvis en stor
noggrannhet vid tillverkningen. Även mycket små ändringar i
apparatens frekvens, vikt m. m. torde inverka i hög
grad på kalibreringen.
Till slut lämnas proportioneringstabeller som äro
uppgjorda med hjälp av Vebeapparaten.
Som sammanfattning kan sägas att mera allmänt
införande av Vebeapparaten på arbetsplatserna är en
mycket god hjälp att hälla en viss konsistens på
betongen samt att vid något så när konstanta sand- och
stenmaterial noggrant kunna hålla ett givet
vatten-cementtal.
Rapport nr 2 innehåller en utredning om
korttidshållfasthet resp. hög sluthållfasthet för vibrerad
betong. Efter en detaljerad redogörelse för försökens
genomförande, lämnas vissa tabeller om betongens
tryck- och draghållfasthet i förhållande till ålder och
vattencementtal. Tabellerna äro dock endast
försöksvis utarbetade, då provens antal ej äro tillräckliga för
generellt bedömande. Som resultat av undersökningen
angives att vibreringen är fördelaktig både för hög
korttidshållfasthet och för hög sluthållfasthet.
Ovan anmälda rapporter äro daterade i mars 1940.
Rätt lång tid har förflutit sedan dess utan att
ytterligare rapporter publicerats. Anmälaren får uttrycka
förhoppningen att undersökningarna drivas med
största energi, då de ha till föremål för betongtekniken så
viktiga spörsmål.
Sture Haag.
lieiträge zur Theorie lind Berechnung’ von
Balken-brücken aus Eisenbeton, av dr Mohamed Hilae.
Mit-teilungen (nr 11) aus dem Institut für Baustatik an der
Eidg. Technischen Hochschule in Zürich. 22,5 X 15,5
cm, 208 s„ 130 fig. Verl. A. G. Gebr. Leemann & Co.,
Zürich und Leipzig 1940. Pris 15 Fr.
Första kapitlet innehåller en utredning om
balk-system med lastfördelande tvärbalkar. Efter inledande
kortfattade beskrivningar av olika metoder för
beräkning av dylika system visas ett beräkningssätt,
grundat på teorin om den elastiskt inspända balken på
elastiska stöd. Hänsyn tages till tvärbalkarnas inspänning
i långbalkarna.
Inverkan av betongens krympning vid
ramkonstruktioner utredes i andra kapitlet. Utgående från den
elastiskt inspända balken härledas formler för moment
och krafter på grund av såväl horisontalbalkens som
ramstödens längdändringar samt
konstruktionselementens vinkeländringar. Därjämte härledas uttryck för
de inre spänningar som uppstå vid armerad betong,
oberoende av den statiska obestämdheten hos konstruktionen.
I tredje kapitlet behandlas den kontinuerliga
ramkonstruktionen med variabelt tröghetsmoment. Efter
vissa antaganden om tröghetsmomentets variation
härledas uttryck för bestämning av influenslinjer vid såväl
26 juli 1941
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
