Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Fig:. 5.
O + 8 12 16 20
v e c lf or
Långtidsförsök med balkar, armerade dels med kamjärn och dels
med rundjärn
ning medför, att ett hålrum bildas på undersidan av
järnet och fylles med luft och vatten. Vidhäftningen
på undersidan av ett järn blir därför dålig, alldeles
särskilt om järnet fasthålles på sin plats under
gjutningen, så att det icke kan följa betongen nedåt, då
denna sätter sig. Undersökningar visa, att i
ogynnsamma fall vidhäftningen för horisontala rund järn
kan nedgå till hälften av vidhäftningen för vertikala
rundjärn. För rundjärn liggande i översidan av en
balk är vidhäftningen ca 20 % lägre än för rund järn
liggande i undersidan, beroende på den större
sättningen i översidan. Inverkan av denna betongens
sättning blir för kam järn relativt mindre än för
rundjärn, beroende på att kammarna vanligen kunna
överbrygga hålrummet och få fäste i betongen.
Kammarna få därför icke göras alltför små.
7. Inverkan av långvarig belastning. Fig. 5 visar
resultatet av balkprovningar, utförda av Brown och
Clark. Försöken visa en med tiden tilltagande
nedböjning hos balken och glidning av den utstickande
järnändan samt dessutom en tilltagande ökning av
järnpåkänningen. Vid rundjärnen kan som synes
glidning hos järnet börja efter några veckors konstant be-
—] 0,75-d W—
I-0 0 0 Ö (T!"
OUD-J-4—a
så att ändkrokar icke behöva
användas. Enligt uttalanden i den
amerikanska fackpressen synes missnöje
råda med de olika nuvarande typerna
av kamjärnen, vilka anses ha för låg
vidhäftningsförmåga och uppvisa för
stora differenser mellan de olika
valsverkens typer. Krav ha därför höjts
på en förbättrad och mera enhetlig typ.
Fig. 4 ger en anvisning om, hur
vidhäftningen kan ökas. Det är tydligt,
att man genom att dels variera antalet
kammar och dels dessas höjd kan i
hög grad variera vidhäftningen.
Lämpligt är dock, att kammarna göras låga
och i stället desto flera i antal,
varigenom kammarnas klyvande verkan
på betongen minskas. För de bättre
amerikanska järnen är summan av
kammarnas projektionsarea på en
längd av ca 6 ggr diametern lika med
järnets tvärsnittsarea. En förbättring av järnen bör
därför gå ut på en minskning av denna längd till
exempelvis 4 ggr diametern. De amerikanska järnen
ha i allmänhet en sträckgräns av 2 800 eller 3 500
kg/cm12. En ökning av sträckgränsen till 4 000
kg/cm2 (kvalitet SAS 40) motiverar ävenledes den
föreslagna förbättringen.
Ett dylikt kamjärn, vars utseende framgår av fig. 6,
valsas f. n. vid Smedjebackens valsverk. För
beräkningar kunna samma tabeller som för rundjärn
användas, dock skall för kammarna ett viktstillägg på
2,5 à 3 % göras. Omfattande provningar med detta
järn ha under sommarens lopp utförts under ledning
av de tekniska ämbetsverkens betongdelegerade.
Resultaten visa, att förväntningarna till fullo infriats.
I nedanstående tab. 6 har kostnaden per m2 av den
i tab. 4 angivna plattan upptagits. I järnvikten ingår
även sekundärarmeringen, varjämte för kamjärnen
vikten av ändkrokar bortfallit men 3 % tillägg för
kammar tillkommit. För betongen har räknats med
ett pris av 60 kr/m3, för formen 8 kr/m2 och för
armeringen utöver järnbrukets pris ett konstant tillägg för
transport och inläggning av ca 20 kr/ton.
Tabell 6
Kostnad per m2 platta.
Figur 6. Utseende av kamjärn, valsat vid Smedjebackens
valsverk.
lastning och sedan fortsätta med accelererad hastighet,
tills brott inträffar. Kamjärnen äro i det fallet
betydligt överlägsna rundjärnen, i det att de bära mera
last med mindre nedböjning samt, om glidning
inträffar, icke visa den farliga tendensen till
accelererad hastighet hos glidningen.
De här i 7 punkter relaterade amerikanska
undersökningsresultaten bekräfta till fullo den i
diskussionen av tab. 1—5 påvisade nödvändigheten av att vid
användning av högvärdigt stål och höga
järnspänningar öka järnens vidhäftningsförmåga. Man skulle
därvid öka vidhäftningsförmågan i tillräcklig grad,
Stålsort "i kg/cms Järntyp Betong m3 Järn kg Järnpris kr/ton [-Plattkostnad-] {+Platt- kostnad+} Kr.
St. 37 1100 rundjärn 0,222 28,5 542,50 36,78
St. 44 1300 0,225 22,7 545 33,87
St. 50 1 500 0,231 18,8 547,50 32,15
St. 52 1 800 kamjärn 0,239 14,5 590 30,88
SAS 40 2 000 o 0,243 12,4 620 30,27
Kostnadsbesparingen är som synes betydande och
uppgår till 17,5 % för SAS 40 i förhållande till St 37.
Genom att övergå till användning av kam järn av
högvärdigt stål kunna byggherrar och entreprenörer
således gagna både landet genom mindre järnåtgång
och sig själva genom minskade kostnader.
Litteratur:
E>. A. ABRAMS. Proc. A. S. T. M., 1925. "Studies of
Bond between Concrete and Steel."
27 sept. 1941
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
