Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
W. H. GLANVILLE. Building Research, London 1930.
"Studies in reinforced concrete: bond resistance."
R. L. BROWN and E. C. CLARK. Proc. A. S. T. M„ 1931.
"Effect of time loading upon the bond stress between
concrete and steel."
W. M. DUNAGAN and G. C. ERNST: Proc. Highway
Research Board, 1936. "An experimental study of bond
stress."
G. R. WERNISCH. Journal A. C. I., 1937. "Bond studies
of different types of reinforcing bars."
H. J. GILKEY, S. J. CHAMBERLAIN and R. W. BEAL.
Journal A. C. I., 1938. "The bond between concrete and
steel."
R. E. DAVIS, E. H. BROWN and J. W. KELLY. Proc.
A. S. T. M., 1938. "Some factors influencing the bond
between concrete and reinforcing’ steel."
Utredningar
Förstatligandet av den allmänna väghållningen pä
landet. I TTaa 1941 h 23 s 2 53—258 finnes en
sammanfattning av de redogörelser som generaldirektör
Gösta Malm och hovrättsrådet Alfred Bexelius lämnade
vid STF’s möte 1941 24/1. Dessförinnan hade
regeringen 1941 9/4 berett föreningen tillfälle att yttra
sig och tillsattes en kommitté, bestående av
civilingenjör Bo Ekelund, väginspektör Filip Ahlin, kapten VVK
Åke Blomberg, överingenjör Gunnar Ekwall, disponent
Nils Kjellström, direktör Gunnar Lindmark och
civilingenjör Gösta Hall. På grundval av deras utredning
har föreningen avgivit yttrande 1941 31/7, varur
följande sammanfattning må anföras.
Därest vägväsendet förstatligas, bör den av de
sakkunniga utformade organisationen av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i någon mån kunna förenklas och
förbilligas, vilket kan ske bl. a. genom överförande av
vissa arbetsuppgifter till distriktsförvaltningarna.
Dessas personal anses därvid endast i obetydlig
omfattning behöva ökas.
Befattningarna såsom övervägmästare vid
distriktsförvaltningarna föreslås slopade, i samband varmed
vid distrikten anställes ett begränsat antal yngre
ingenjörer.
Vägmästarebefattningarna föreslås placerade i
något högre lönegrad än enligt sakkunnigas förslag.
Distriktsindelningen förordas utförd enligt alt. I
avseende 12 vägdistrikt.
Förstatligandet av den allmänna väghållningen på
landet och i vissa mindre städer, i huvudsak på det
sätt de sakkunniga föreslagit, tillstyrkes.
I fråga om förstatligandets genomförande under nu
pågående kris biträdes de sakkunnigas mening.
De föreslagna grunderna för ändrad
bidragstilldelning till de större städerna föranleda ingen annan
erinran än att fråga om procenttalen för bidragens
beräkning torde böra omprövas i syfte att ernå rättvis
fördelning av väghållningskostnaderna mellan
landsbygden och städerna.
Slutligen må framhållas, att statens övertagande av
vägväsendet kan förväntas medföra en ur
teknisk-eko-nomisk synpunkt vida rationellare väghållning till
minsta möjliga kostnader. Därvid behöver icke
befaras, att de lokala intressenas synpunkter icke skulle
vinna tillbörligt beaktande, därest länsstyrelsernas och
de lokala nämndernas medverkan erhålles på sätt av
de sakkunniga förordats. En viktig förutsättning för
de avsedda fördelarnas vinnande är emellertid höga
tekniska och ekonomiska insikter hos den nya
väg-organisationens personal. Det är därför av stor
betydelse, att löne- och anställningsvillkor göras så goda,
att de olika befattningarna kunna besättas med högt
kvalificerade tjänstemän. R S
Ortografiska principfrågor. Under denna rubrik har
i TT vv 1941/6 s 90 kapten Sven Olof Asplund gjort
vissa uttalanden och framställt vissa önskemål av
matematisk-ortografisk natur.
Det bör kunna intressera hr Asplund, och även
andra, att Svenska elektriska kommissionen (SEK)
för sin egen normskrivning utarbetat formella regler,
som nu stå inför sin tryckning och därigenom bli
allmänt tillgängliga. I dessa regler fastställes för
SEK:s normskrivning och förordas jämväl för andra
ändamål följande praxis, som överensstämmer med hr
Asplunds önskemål:
1) som decimaltecken användes komma,
2) för att skilja tresiffriga grupper i stora tal
användes mellanrum,
3) för att skilja kronor och ören användes kolon,
4) efter rubrik som står tydligt skild från texten
sättes ej punkt.
Att trycka decimalsiffror lika stora som
heltalssiffrorna går mycket väl för sig, och de flesta märka väl
knappast skillnaden mellan detta sätt och sättet att
använda små decimalsiffror. Det säges dock, att små
decimalsiffror underlätta undervisningen på det lägre
skolstadiet. SEK har ej tagit upp denna fråga i
samband med sina regler.
Hr Asplunds förmodan i fråga om förkortningen av
"kronor" kan jag emellertid inte dela. Skrivsättet
kr. torde stå i överensstämmelse med det vanligaste
språkliga förkortningssättet, som gör avbrott
omedelbart före en vokal och ersätter denna och resten av
ordet med en punkt; kr. kan alltså betyda krona eller
kronor. Att i motsats mot den vanliga regeln, att
mätetalet skall stå före sin måttenhet, kr. av
affärsmännen skrives före, kan vara berättigat t ex på
blanketter där sifferkolumnen står längst åt höger, men
skrivsättet användes i oerhörd utsträckning även när
inga praktiska skäl kunna påvisas och får väl då
närmast uppfattas som en yrkesegenhet, som icke bör
efterapas.
Den nystartade Tekniska nomenklaturcentralen
(adress: TNC, Västerås) är enligt sina stadgar
intresserad även av spörsmål av här berörd natur och bör
kunna bli ett forum för sådana frågor och efter
vederbörlig diskussion utfärda rekommendationer härför.
John Wennerberg
Då vårt myntväsen bygger på decimalsystemet, bör
det vara komma, ej kolon, mellan de lika stora
siffrorna för kr och ören. Liksom vid andra sorter enligt
metersystemet sättes lämpligen kr efter talet, varvid
märkes att enligt skolöverstyrelsen skall kr sakna
punkt. R s
Böcker
Elastizität nnd festigkeit im rohrleitungsbau von
Ing. Helmitt von Jüegensonn, 24 X 16 cm, VIII + 353
s., 248 bilder, 16 tab. J. Springer, Berlin 1940, h. 33 RM,
b. 34: 80 RM.
Boken, som så gott som uteslutande behandlar
beräkningar av rörledningar och rörförbindningar för
högtrycksanläggningar, omfattar tre huvudavdelningar.
Första avdelningen avser allmänna och elementära
hållfasthetsberäkningar av rör samt olika rörmaterials
elastiska egenskaper under inverkan av tryck och
temperatur.
Andra avdelningen — den intressantaste — omfattar
elasticitetsberäkningar för såväl plana rörsystem som
rörsystem i rymden, varvid belysande jämförelser gjorts
mellan utförligt behandlade nya beräkningsmetoder
enligt förf. och andra hittills gängse metoder. Härigenom
136
27 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
