Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
användas, om den innehöll 60 % kornstorlekar under
1 mm och 10 % kornstorlekar under 0,25 mm. Då
panncentralen sedan putsades och putsen
maskin-blandades, erhölls ett smidigt putsbruk, även om
fillersanden av 0—0,25 mm kornstorlek minskades till
8 %.
Det syntes till att börja med som om denna rivna
puts blev synnerligen vällyckad. Ytan visade en
grov men vacker struktur. Den var i det närmaste
upptorkad den 1 oktober. Härefter kom emellertid
ett kraftigt slagregn, och då detta upphört och
fasaden åter delvis torkat, hade ytan fyra dagar senare
det utseende, som framgår av fig. 8.
Yid rivning av en puts pumpas fram till ytan ett
fett kalklager eller ett fett lager av kalk och cement,
om det är fråga om ett bastardbruk. Detta lager ger
sedan en relativt tät ythud på putsen, som försvårar
att vattnet åter tränger ut. Inträffar frost en dag,
då putsen är vattenfylld bakom denna ythud, finnas
stora utsikter till att putsen skall frysa ned.
Under försöken har det visat sig, att sandstorleken
0,25 mm har samma betydelse för putsbruket som
kornstorleken 6 mm för betongbruket, vilken storlek
utgör övre gränsen för det betongmaterial, som går
under namn av betongsand. Sand 0—0,25 mm ha vi
kallat "fillersand" till skillnad från kornstorlekarna
0—0,125 mm, som i betongtekniken kallas "filler".
Den strida sanden 0,25 till 3 à 6 mm i putssanden
motsvarar i betongbruket makadamen. Redan
vedertagen benämning för en sand med ca. 1,5 mm max.
kornstorlek ocli med ca 30 % fillersand är "putssand"
och sand 0—3 mm med några procent kornstorlek
3—5,6 nun benämnes "mursand". En relativt strid
sand med 3 mm maximistorlek säljes som
"slipsand". Sändes från murbruksfabriken ett putsbruk
tillverkat av en sand med avsevärt mer fillersand än
30 %, kommer anmärkning från mottagaren, att
bruket är tillverkat av "bara mosand", under det att
åtminstone i Stockholm ett bruk med mer än 3 %
korn-storlekar över 3 mm får anmärkning, att bruket
"bara innehåller singel". Ett relativt fett bruk av
putssand kallas "finbruk", och ett något magrare
bruk av mursand kallas "grovbruk".
1 grafiska tabellen fig. 5 är inritad
sammansättningen av den kvastade kalkputsen på fält VI, vilken
stått sig utmärkt. På samma bild är även inritad
Fig. 7.
Fält V den 1 oktober lS.’f0. Ytputsen hade utförts
den 19 september.
Fig. 8. Fält V den 5 oktober 1940. Av bilden kan man sluta
sig till att vattnet trängt in i putsen och runnit i den porösa
putsen innanför ythuden tills bruket i ett lägre liggande parti
varit tätare och ovanför detta parti tränger vattnet åter ut
till ytan.
arkitekt Erikssons idealsand av år 1930 samt en
finare sand, som visat sig ge ett kalkbruk, som lätt
spricker, då kalken brinner. På ett relativt tidigt
stadium hade vi kommit fram till att en sand för
vanlig putsning ej bör vara finare än att högst 70 % äro
mindre än 0,5 mm och högst 30 % mindre än 0,25 mm
samt ej grövre än att minst 60 % äro mindre än 1 mm
ioo’A
o-A
Fr/ mas* vidd Q to Q’25 Q15
O.eo O.es 03 Q4 Q5 Q6 Qo75 0.’0 Q/S5 Q/5 O.BO O.es Q3
Fig. 9. Idealsand för betong. Enligt Nycander 1919.
Q<f OS Qe Q7 Qs .
25 okt. 1941
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
