Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
100’A
8,0 mat
Fri niasXvdd O.IO OKS Q/5 Oeo O.ZS 0.3
Q4 QS O.e Q7Qa mm
Q4 Qs QS 0.07S Qro Q/25 Oj5 O.so O.es 0,3
Fig. 10. Tätt bruk enligt Taylor och Thompson. Kurvorna gälla bruk tillverkat av sand med respektive 1 och 2 mm max.-
kornstorlek.
>00%
8,0 mm
Fri màlkvidd O.ro Q12S Q15 Qso Oe5 0.3 Q4 Q5 Qs 0.075 Qro Q/25 Qr5 0,30 Qes Q3 Q* Q5 Qg Q7QS .
Fig. 11. Idealsand för putsbruk. Denna sand är svår att erhålla av rullstensmaterial.
och 12 % mindre än 0,25 mm, men hur bör den
ingående fillersanden vara sammansatt?
I tidskriften "Betong"’ 1919 hade jag kommit fram
till den grövsta sand, som ger fullt tät betong, och
kallat denna sand för "Idealsand för betong". Denna
sand var framställd av det betongbruk, som enligt
Taylor och Thompson ger tätaste betongen, genom att
tänka såväl singelhalten som cementet borttagna.
.Sedan år 1929 användes idealsand allmänt till
betonggjutning. Sista årens undersökningar ha visat att.
fillermängder (0—0,125 mm) i sanden äro av största
vikt för att erhålla vattentät betong av hög kvalitet.
Cement, där detta filler finnes inblandat i cementet,
kallas E-cement, och till detta cement bör användas
en sand befriad från kornstorlekar under 0,15 mm.
Samma tankegång torde kunna tillämpas på
putsbruket men med den skillnaden, att där man för
betongbruket önskar full täthet, vill man i puts och
murbruk ha viss porositet.
Genom passning och jämförelse med
provputsningarna på olika fasadytorna på panncentralen visade
det sig, att man lämpligen bör från det täta
putsbruket i fig. 10 avlägsna 1/3 av brukets kornstorlekar
under 0,25 mm och i samma mån öka kornstorlekar
mellan 0,25 och 0,50 mm. På så sätt ha kurvorna för
putsbrukets idealanalys erhållits i fig. 11. Det är de
finaste kornstorlekarna i sanden, som i första hand
borttagits.
Då det gäller att sammansätta sand av
krosstens-material, gå dessa kurvor bra att följa, men då det
gäller att erhålla vanlig rullstenssand, får sanden en
sammansättning, som ger bågform på kurvorna, på
sätt som framgår av kurvorna I och U i fig. 12. Det
torde därför i praktiken vara lämpligare att arbeta
med denna "specialsand" för puts och murbruk, 1
för invändig slätputs, U för utvändig puts och för
in-och utvändig utstockning.
Under försöken visade det sig, att när
Kron-kalkbruk och A-ceinentbruk användes, böra dessa
ha samma volymproportioner, t e ■ 45 och
lc: 4,. Då A-eementet har ungefär dubbla
volym-vikten mot Kronkalken innehåller A-cementet dubbla
viktsprocenten fillerkorn, vilket innebär, att det
erfordras betydligt fillerrikare sand, då bruket skall
tillverkas av Kronkalk än då A-cement skall
tillsättas. Då E-cement innehåller avsevärda mängder
fillersand, måste den sand, som skall användas för
E-cementbruk, vara ännu fattigare på fillersand än
sand för A-oementbruk. Samtidigt bör för att erhålla
samma fetthalt och inre uppbyggnad av bruket mera
E-cement tillsättas än A-cement. Med hänsyn till de
olika materialens volymvikter och specifika vikter
166
25 okt. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
