Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Sond för bruk med Kronka/k
ANALYS Ni_ Prov taget den / JS
Uppdragsgivare.
Arbetsplats.
Grustag•■■
Anm.
oy.
Fri mas* vidd QtO C>>25 Q15 Q SO 0.2S 0.3 Q4 Q 5 Q6 0.075 O.’O Q/S5 O.tS 0.20 0.e5 0.2 0,4 0,5 QsQ7Q3mm
rprg Prima f:n puhvsond ^—r^ Prima grov sönd för utvond,.g ytputs somt /max procent AKTIEBOLAGET KARTA <£ CMXENS KAIKBRUK
l—A för invändig ytputs ll i för in oct> utvändig grundn/ng och utstockmng. /) min. —*— sandprovstjänst
KK* Kronka/k AC-A-ce/nent EC’E-cemen/I-sand för invänd/gputsU*sand för utvändigputs. / 19 ............................_..
Tig:. 12. Specialsand för putsbruk. I tabellen i nedre högra hörnet visa kurvorna lämplig sammansättning och halt av
fillersand i putsbruket icke endast för Kronkalk utan även för rent cementbruk av A- och E-cement.
har idealsanden för bruk av sand med 1,5 och 3 mm
max. kornstorlek beräknats. Den finare sanden, som
i allmänhet är bäst för invändig puts, är i tabellerna
betecknad med I och den grövre, som är lämplig för
utvändig puts, med U. Den grövre sanden U är även
framställd med tanke på den rena kalk, som
Kron-kalken utgör. Vanlig sumpkalk innehåller större
eller mindre kvantiteter biprodukter. Allt efter
såll-ningsanalysen på dessa produkter kan mängden
fillersand behöva ökas eller minskas. Det är troligt,
att för västgötakalken justering för putssanden kan
behövas, men för de kalksorter, som vanligen
förekomma i Stockholm, synes som om specialsanden är
användbar i oförändrat skick.
Tabellen i fig. 12 är avsedd för rapporter angående
sandanalyser. Sand för invändig puts bör falla inom
den övre något svagare streckade ytan, sand för
utvändig puts och utstockning inom den undre grövre
streckade ytan. Lutar en sandkurva brantare än
kurvorna I och U, blir bruket "kortare", och lutar
sandkurvan mindre, blir bruket "smidigare", men
föreligger i så fall större risk för sprickbildningar i
putsen.
Betydelsen av rätt fuktighetshalt i det påslagna
putsbruket
Faran för att en kalkputs ej skall vara tillräckligt
vattengenomsläpplig torde vara i hög grad
överdriven. Jag tror mig icke ens i stånd att enbart med
kalk och sand kunna åstadkomma ett putsbruk, som
ej för normala fall är tillräckligt
vattengenomsläpp-ligt, såvida ej bruket göres så fett, att risken för
sprickbildning uppstår. Det finnes t o m i det när-
25 okt. 1941
måste rena cementbruksputser, vilka, såsom
Serponit-putsen, visat sig för normala förhållanden stå sig
utmärkt trots tillsats av extra tätningsmedel.
Däremot torde det för en kalkputs vara lämpligt, att
putsen är i viss mån porös för att, då putsen brinner,
luft och vatten i rätta proportioner skola kunna
tränga in i densamma. Väggar intill fuktiga lokaler,
såsom i badhus, vare sig det gäller ytterväggar eller
innerväggar intill kallare lokaler, måste på den kalla
sidan ha vattengenomsläpplig puts, och det är vid
putsning av dessa väggar med bastardbruk och
cement-bruk ytterst viktigt, att sanden ej innehåller mera
filler än vad som framgår av här angivna kurvor.
Gips som tillsats till bruket åstadkommer i fuktiga
lokaler, att putsen mycket lätt fördärvas, och faran
av att erhålla gips i putsbruket även i våra vanliga
byggnader är så stor, att gips helt och .’hållet bör
bannlysas från våra arbetsplatser och rabbitsarbeten
m m ersättas med andra konstruktioner. Gipsen
underlättar nämligen i så hög grad putsningsarbetet
för muraren, att om gips finnes på arbetsplatsen,
ingen kontroll är tillräcklig att förhindra att puts
vid olika tillfällen kommer in i putsbruket.
Lektor Albert Brund påpekade vid ett tillfälle, att
det är nödvändigt, då en kalkputs brinner, att såväl
vatten som luft finnas närvarande. Det erfordras
nämligen, att kalkhydratet uppträder i form av joner,
för att reaktionerna skola kunna äga rum, och utan
lufttillträde kan karbonatisering icke ske. Putsen får
därför aldrig stå helt vattenmättad eller bli vittorr.
Står den nyutförda putsen vattenmättad och
fasad-ytan utsättes för blåst, uppstår i själva ytan
intensiva reaktioner, ytan blir glashård och krackelerad.
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
