Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 26. Analys av sand till puts å fält X a. Denna puts har trots brist på filler i sanden stått sig bra tack vare 1)
För-grundning med rent cementbruk. 2) Bastardbruk i utstockning och ytputs. 3) Aktiviserat bruk. 4) Kvastad yta.
Grundningen var nämligen utförd med endast 30 %
cementbruk och 70 % kalkbruk, dvs med mindre
ce-menthalt än för de övriga skrapade putserna.
Den främsta orsaken till denna puts goda
egenskaper torde emellertid berott på att putsbruket blivit
aktiviserat, dvs blivit piskad i en snabbgående
mur-bruksblandare. Även övriga putser, som blivit
akti-viserade, visade goda resultat. Detta var speciellt
fallet med den kvastade bastardputsen å fält X a.
Uppmätning av brukets fetthalt
Under försöken vid panncentralen hade vi försökt
hålla 8 à 9 % kalkhydrat på putsbruket, vilket låg
i underkant av Kungl, byggnadsstyrelsens fordringar
och även var något lägre än vad murbruksfabrikerna
levererade. Kalkhydratet uppmättes och avlästes
på Zetterbergs murbruksprövare
"Vikt % kalkhydrat". Så
småningom uppstodo misstankar,
att bruket var fetare än vad de
avlästa värdena angav. En
undersökning, verkställd av
Svenska cementföreningen, visade, att
det avlästa värdet måste justeras
med värdet på "Vikt % sand".
Provet verkställes som bekant
på så sätt, att den till provaren
hörande skopan fylles med det
bruk, som skall undersökas,
varpå bruket hälles i provaren.
Härefter fylles rent vatten i
provaren till delstreck 0, varefter
titrervätskan, saltsyra pius
fe-nolftalin, som av alkalier färgas
röd, långsamt under
omskak-ningar påfylles, tills färgen
försvinner. Det är då ej värdet
vid vätskans överyta, som
anger storleken på
kalkhydrat-mängden utan detta värde
divi-derat med den siffra, som
avläses vid sandens överyta. Enär
detta värde, då provet tages
med skopan, håller sig vid
ca 0,75, blir den verkliga kalk-
hydratmängden ca 33 % högre än det avlästa
värdet.
Samtliga putsningär ha på grund härav blivit
utförda fetare än vad från början var avsett och
provningar pågå nu för att utröna, vilken fetthalt som
är lämpligast. Denna sammanhänger intimt med
fillermängden i sanden så till vida, att ju stridare
sanden är (dvs desto större bristen på fillersand är)
desto fetare måste bruket tagas för att ge smidigt
bruk, samtidigt som risken för sprickbildning blir
större.
Ben torrsläckta kalkens fördelar
För att bruket skall vara smidigt utan att sprickor
uppstå vid torkningen, fordras precision vid
kalktillsättningen, en ökning med 1 à 2 % av
kalkhydrat-mängden till viss sandsort gav genast
sprickbildningar i påslaget till följande dag. Det duger ej att,
som man hittills i allmänhet brukat göra,
proportionen kalk och sand tages efter ögonmått.
Kontrollmöjligheten på arbetsplatsen
underlättades-i hög grad, då bruket tillverkades med Kronkalk.
Kronkalken är som bekant en torrsläckt, finmalen
kalkprodukt, s k puderkalk, vilken behandlas på
arbetsplatsen på samma sätt som cement, och
härigenom möjliggöres att putsen får exakt den önskade
sammansättningen. Kronkalken är en fullt färdig
fabriksprodukt, som vid fabriken förädlats och renats,
innan den kommer till arbetsplatsen. Fördelarna av
att kunna blanda bruket på arbetsplatsen voro även
mycket stora. Bruk av våtsläckt sumpkalk beställes
till arbetsplatsen’ i torraste laget, enär det är möjligt
för hantlangare och murare att tillsätta vatten men
ej att minska på brukets vattenhalt. Man kan ofta
få se murare tillsätta en skvätt vatten i baljan och
därpå röra om några tag med sleven, innan bruket
slås på ytan. Att en på detta sätt utförd puts icke
blir förstklassig, torde vara självklart. Bruket av
torrsläckt kalk tillverkad av hantlangarna i små
proportioner på arbetsplatsen erhåller med en gång just
den fuktighetsmängd hantlangaren vet att muraren
önskar. Vid en studieresa till Helsingfors, Berlin
och Wien visade det sig att Finland är
föregångs-landet, då det gäller framställning av puts. Sålunda
var snabbgående putsblandare, som kunde aktivisera
Fig. 27.
Zetterbergs-provare med
tillhörande skopa. Det å
skissen visade provet
innehöll = 11,6 %
0,74
Ca(OH)2.
172
22 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
