Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
bruket, fullkomligt okänd i våra södra grannländer,
under det att aktiviseringsmaskinen, som konstruerats
i Helsingfors, tydligen fått stå som modell för de
maskiner, som blivit utförda här i landet. Det
visade sig även, att i Finland den torrsläckta
puder-kalken till stor del hade utträngt sumpkalken och
användningen var i stark stegring. Förutom den
bekväma tillverkningen av putsen och den större
kontrollen voro tydligen kalkhlåsor i torrsläckt kalk
uteslutna. Speciellt i södra Tyskland hade puderkalken
fått vidsträckt användning, men professor Hummel
var ej lika entusiastisk, som man var i Finland,
beroende på att, som han meddelade, det fanns för
närvarande icke mindre än 105 fabriker i Tyskland, som
levererade puderkalk, och att en del av dessa fabriker
levererade underhaltig vara. Man kunde icke alltid
vara säker på att erhålla prima kvalitet. Hade vi i
Sverige endast en eller ett fåtal fabriker, som
uteslutande levererade prima vara, vore vi i sanning
att gratulera.
Förbrukare av Kronkalk i Sverige synas vad
brukets kvalitet anbelangar, vara synnerligen belåtna
både därigenom att kalkblåsorna i putsen undvikas
samt därigenom att bruket synes brinna snabbare
och bli mera fritt från krympsprickor. Däremot har
ibland hänt, att anmärkningar inkommit på att bruket
blivit för kort, dvs ej tillräckligt smidigt. Detta har
då antingen berott på att man använt för strid sand,
eller också har det berott på, att bruket ej blandats
tillräckligt länge. Man är ju på arbetsplatsen van
vid att blanda betong, och då man använder
betongblandare även till putsbruket vill man att putsbruket
skall bli färdigt lika snabbt som betongen. Den
vanliga betongblandaren har emellertid alltför få
skövlar och går alldeles för långsamt för blandning
av puts och murbruk. Det har visat sig, att en
blandning av 1 vol.-del Kronkalk till 4 vol.-delar sand,
ungefär motsvarande 1 viktsdel Kronkalk till 8
viktsdelar naturfuktig sand, fordrar i en vanlig
betongblandare 20 minuters blandning och för vol.-blandning
ltt:5s 30 min. osv. Får putsbruket däremot blott
rinna genom en aktivisator blir det redan på mindre
än 1 min. så smidigt att det går att utföra puts av
detsamma i vol.-blandning \kk \ 7S. Prov med dessa
magrare blandningar av aktiviserat bruk pågå för
närvarande, men äro ännu ej avslutade. Tills vidare
torde man lämpligen, om bruket blandas 30 min. i
en vanlig betongblandare, kunna putsa med
blandning 1 :5 och mura med blandning 1 : 6, motsvarande
mellan 9 och 10 resp. 7 och 8 % Ca(0H)2 under
förutsättning av lämpligt sandmaterial.
Bastardbruk
I alla försöken har cementtillsats förstärkt putsen.
Däremot har enligt föregående ett bastardbruk givit
sämre vidhäftning för nästa påslag, om ej tiden
mellan påslagen förkortats. Det cementhaltiga påslagets
vidhäftning har däremot varit större än för kalkbruk,
även då bastardbruket blott innehållit 25 %
cementbruk. I samtliga fall har sandens sammansättning
bestämts med hänsyn till cementhalten. Det
cement-blandade bruket fordrar emellertid större sakkunskap
och precision än kalkbruket. Således måste icke
allenast sandens sammansättning vara riktig, bruket,
måste ordentligt vattnas även flera dagar efter sedan
putsen utförts, men framför allt är det nödvändigt,
Fig. 28. Blandare med aktivisator för putsbruk. Maskinen
bearbetar det i betongblandaren hopblandade bruket.
att kontrollera att bruket användes inom ca 4 timmar
efter sedan vattnet tillsatts i biandaren. Då man
nästan undantagslöst använt för finkornig sand,
ytterst sällan verkställt ordentlig vattning och ofta
använt bruk, som stått större delen av dagen i laven
och kanske rent av torkat ett nyputsat tak med
koksgryta, är det ej underligt, om statistiken visar
dåligt resultat för cementhaltigt putsbruk. Detta
förhållande beror således på stor okunnighet och
grovt slarv och ej på att bastardbruket är
underhaltigt. Däremot har, då cementhalten uppgått till
50 %, putsen blivit så oelastisk, att vid frysproven
hela putsen lossnat i form av en hel sammanhängande
kaka.
Sammanfattning av erfarenheterna vid
provputsning-arna år 1940 å panncentralen
Provputsningen på panncentralen hade visat:
att grundningen ej omedelbart efter påslaget får
avdras med rätkäpp,
att för utvändig puts bör förgrundning med rent
cementbruk komma till användning,
att större noggrannhet kan erhållas med torrsläckt
än med våtsläckt kalk,
att bruket åtminstone för utvändig puts bör blandas
på arbetsplatsen,
att vanlig, riven slätputs ej bör användas som
utvändig puts,
att mängd och sammansättning av i bruket ingående
fillersand är av stor betydelse,
att bruket bör aktiviseras.
Tillämpning av 1940 års erfarenheter på
putsprovningarna 1941 i Södersjukhusets O- och P-flyglar
Under sommaren 1941 utökades provputsningarna
vid Södersjukhuset med såväl invändiga som
utvändiga provningar, på vilka de tidigare erhållna
resultaten skulle tillämpas.
Det använda bruket har i samtliga dessa försök
bearbetats med aktivisator. Enär provdragningarna
icke ännu äro verkställda, kan redogörelse för
slutresultaten här ej lämnas. Förutom puts med
vanlig luftkalk samt A- och E-cement har även puts
utförts med skifferbruk och bruk av annan hydraulisk
sammansättning. Även försök med förgrundning av
hydrauliskt bruk ha blivit utförda vid de utvändiga
25 okt. 1941
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
