Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TE KN l S K Ti DS K.RI FT
Mindre tänjbar
övergångszon
Spänningsfördelning
vid brott
>
80
Förlängning i
Fig-, 5. Spännings-töjningsdiagram för en längspåverkad svetsfog.
ett provstycke infräses ett halvcirkelformigt spår med
4 mm radie, i vilket en sträng lägges med 5 mm
elektrod. Provstycket bockas sedan med strängen på
dragsidan. Sitt anbefallande av detta prov
grund-dade provningsanstalten på nedanstående motivering,
Vid förband av olika material, t e ett svetsförband,
kan vid vissa påkänningar formförändringsförmågan
hos zonen med den minsta segheten bestämma
förbandets hållfasthet. Ett sådant förhållande har man
att göra med, när de spröda zonerna till följd av sitt
läge tvingats att deltaga i de mera töjbara
material-partiernas formförändringar. Detta förekommer
mycket ofta i praktiken, särskilt vid svetsar, där de
största och väsentligaste krafterna verka i fogens
längdriktning (fig. 5). Då tvärsnitten förbli plana eller
nästan plana vid påkänningar, äro de underkastade
ett jämnt eller linjärt förlöpande deformationsförlopp.
Därför blir spänningsfördelningen över tvärsnittet
beroende av spänningstöjningslagarna för de enskilda
zonerna, och varken grundmaterial eller svetsgods
kommer i ett sådant fall att avgöra förbandets
hållfasthet, utan den strukturellt påverkade zonen blir
härigenom den bestämmande.
Det framgår av anstaltens resonemang, att man
ansåg förbandets formförändringsförmåga vara beroende
av hårdheten och sprödheten i övergångszonen. Det
svar, som det av anstalten rekommenderade provet
gav på frågan om
svetsbarheten hos
St. 52, var heller
icke uppmuntrande.
Vid redan så små
bockvinklar som 2—•
10° fick man
nämligen sprickor i
övergångszonen. Sprickornas tillväxt vid
ytterligare bockning
kunde ske på två
olika sätt,
antingen slagartat genom
provstycket, varvid
man fick ett
sprödbrott, eller också
långsammare, varvid
man fick ett mera
segt brott.
Givet är, att
resultatet av detta
på-svetsbockprov drog
uppmärksamheten till
sig och föranledde en
mängd undersökningar, vilka avsågo att klarlägga de
betingelser, som provet i fråga är underkastat, samt
den betydelse man skulle kunna tillskriva de
resultat det lämnar.
Bland de resultat, som erhöllos vid dessa
undersökningar, märker man särskilt de upplysningar man
fick om påsvetsbockprovets karaktär, dvs om hur
hårdheten i övergångszonen, tvärsnittsdimensionerna
St 37 St 52
/
)i
=§ 2*0
’O 15 20 25 30 35 M> 45
Bock vinkel i °
Fig. 6. Sambandet mellan upphärdningen vid
påsvetsbock-provet.
Fig. 7.
Sambandet mellan
bockvinkel och [-provstyckstjock-lek-]
{+provstyckstjock-
lek+} vid
påsvets-bockprovet.
188
27 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
