Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Erik Blomqvist (40), Erik Nelander (41), Torsten
Ljungberger (nyval), S. O. Asplund (nyval).
Till avdelningens representanter i föreningens styrelse
för år 1942 valdes Bo Ekelund och Harry Bernhard med
Rudolf Kolm som suppleant.
Till avdelningsredaktör för år 1942 omvaldes Richard
Smedberg.
Till revisorer omvaldes Gösta Göthberg och Wärner
Lundin och till revisorssuppleanter Ragnar Schlyter och
Gustav Vestln.
Till ledamöter i husbyggnadstekniska kommittén för
år 1942 omvaldes G. Chatillon-Winbergh, ordf., samt Nils
Royen, Olle Engkvist, Sven Nycander, Tor Stenport,
Evert Strokirk, Åke Grauers, Erik Forslind och
Harry-Bernhard.
Kvällens föredrag under gemensam titel
Falsterbokanalen hade reducerats till två stycken på grund av att
ingenjör Hjalmar Jepsson insjuknat.
Huvudföredraget hölls av byråchefen i K. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen Sven Stenberg, som med hjälp
av ljusbilder talade om Kanalens tillkomst, planläggning
och utförande.
Andra föredraget hölls av civilingenjör Robert von
Bahr, Malmö, som ävenledes med hjälp av ljusbilder
redogjorde för Utförandet av slussarnas
betongkonstruktioner.
Vid efterföljande supé och samkväm, i vilket förutom
48 teknologer ett 80-tal föreningsmedlemmar deltogo,
visades en intressant film över byggandet av
Falsterbokanalen.
Ordf. vände sig i ett tal till V-fyra och framhöll, att
det i alla tider rått en strid mellan gammalt och nytt,
mellan äldre och yngre. Särskilt bära gångna tiders
stadgeändringar inom Teknologföreningen vittne om den
saken, och samma förhållande råder vid det pågående
arbetet med omorganisationen av föreningen. Förr eller
senare blir det dock så att de unga och det nya avgår
med segern. Tal. slutade med att hoppas, att han så
småningom skulle få återse teknologerna som
medlemmar i föreningen.
Teknologernas tacktal hölls av deras ordf. Åke
Holmberg. Till långt ut på småtimmarna visade sedan V-fyras
sångkör prov på bästa teknologisk sångkonst och
sångarhumör.
Erling Reinius
Tekniska samfundets i Göteborg avdelning för
väg-och vattenbyggnadskonst höll ordinarie
höstsammanträde 1941 25/11 på Palace hotell. Avdelningens
ordförande, kapten Per Swartling, presiderade och
tillslutningen var synnerligen god, ca 150 personer,
inberäknat ett antal medlemmar i Byggnadstekniska
föreningen i Göteborg, vilken inbjudits till sammanträdet,
samt vidare ett 20-tal teknologer från V3 och V4 på
Chalmers.
Sedan ordf. hälsat välkommen med särskild adress
till föredragshållarna och de tillstädeskomna
medlemmarna i Byggnadstekniska föreningen, utsagos kapten
P.-O. Nyströmer och civilingenjör Nils Engström att
tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll.
Som enda "föreningsangelägenhet" förekom val av
funktionärer för år 1942. Ordföranden, kapten Per
Swartling, vilken tillhört styrelsen under sex år, därav
två som ordförande, avböjde återval med hänvisning
till den tradition, som utbildat sig att mandattiden för
ordföranden skulle utgöra två år. Återval avböjdes
jämväl av sekreteraren, civilingenjör Evald Dellborg,
som fungerat under två tvåårsperioder och av
avdelningens ledamot i Samfundets valkommitté,
hamnöveringenjör Knut E. Petterson, som haft sitt uppdrag i
icke mindre än sju år.
Till styrelse för år 1942 valdes
ordf. civilingenjör Torsten Hultin (hittillsv. v. ordf.)
v. ordf. civilingenjör Sven Askling
sekr. kapten Eric G. Eriksson.
Till ny valkommitterad utsågs den avgående
ordfö-föranden, kapten Per Swartling. Samtliga val
förrättades med acklamation.
Kvällens huvudföredrag hölls av kapten Per
Hallström och behandlade Aktuella synpunkter på betongens
hållfasthet och proportionering.
Inledningsvis redogjordes i korhet för Ferets och
Abrams lagar om betonghållfasthetens beroende av
cementmängd och vattencementtal. Den teoretiskt
största hållfastheten erhålles, om vattenhalten endast
är så stor som erfordras för att cementlimlösningen
skall bliva mättad; för vanligt A-cement svarar detta
mot vet ca 0,35. Vid större vattenhalt i limmet
separerar överskottsvattnet; det avdunstar och skapar
kva-litetsförsämrande hålrum i betongen. Även överskott
av cement i limmet medför kvalitetsförsämring. Vid
tillsats av filler måste hänsyn tagas till fillrets
inverkan på mättningen.
Föredragshållaren övergick därefter att påvisa
begränsningen för lagen om vattencementtalet och
lämnade en redogörelse för de rön, som gjorts vid
undersökningar — under föredragshållarens ledning — av
Industrikommissionens betongtekniska byrå.
Den erforderliga vattenmängden i betongblandningen
är beroende av den önskade koncistensen, vilken i sin tur
beror av kornformen och graderingen. Stenmaterial av
rundad singel kräver lägsta vattenhalt och ger därmed
den bästa betongen. Graderingen bestämmer materialets
finhetsmodul, ökning av denna minskar vattenbehovet och
ger ökad betonghållfasthet. Finhetsmodulen ökas bl a
genom ökning av stenhalten. ökningen kan dock
drivas blott intill vissa gränser, vilka betingas av kravet
på att mellanrummen mellan partiklarna i
betongmaterialet skola vara utfyllda samt att massan skall
kunna bearbetas. På grundval av lagarna för
finhetsmodulen hade uppställts enkla och överskådliga diagram för
proportionering av betong.
Litteraturhänvisning: Statens industrikommissions
betongtekniska anvisningar. Föredragshållaren har
vidare ställt i utsikt att föredraget skall komma att
tryckas i Tekniska samfundets handlingar.
Föredraget föranledde en kortare diskussion.
Efter huvudföredraget lämnades korta medelanden
om ett par intressanta arbeten. Stadsingenjör Josäf
Lager i Varberg redogjorde för de modellförsök i
Varbergs hamn, som pågå för att utröna lämpligaste
placering och utförande av projekterade vågbrytare.
Modellen, som upptager ca 5 X 10 m, är utförd i
längdskala 1 : 400 och höjdskala 1 : 100, omfattar hela
inloppet till Varberg från Subbeberget i söder till
Getterö-vägen i norr. Vågrörelsen åstadkommes genom en i
vattnet nedsänkt planka, som bibringas fram- och
återgående rörelse kring gångjärn i underkanten.
Vågbildningen registreras genom fotografering av spegelbilden
från en stavlampa.
Professor Hj. Granholm redogjorde för de
efterarbeten, som blivit nödvändiga i grunden till nybyggnaden
för yrkesskolorna i Göteborg, sedan det visat sig, att
den utförda membranisoleringen icke höll nöjaktigt
tätt. För uppsamling av läckvattnet hade utförts ett
antal rörbrunnar, varifrån vattnet genom en
hävertled-ning i källaren samlas till en, jämväl för andra
ändamål inrättad brunn och genom en automatiskt
verkande pump befordras till avloppsnätet. Metoden kunde
givetvis endast komma ifråga vid relativt ringa
vatten-tillrinning. I detta fall var det endast fråga om
infiltrerat dagvatten, ej vatten från den närbelägna
älven. Pumpningskostnaden beräknades till endast ca
4 kr/år.
Ett glädjande antal kvarstannade till supén, som
avåts under gemytlig stämning. Ordföranden tackade
27 sept. 1941
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
