Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 28 mars 1942 - TNC, av J. W. - Facit - Stenkolstjära - Sveriges 5 OOO kolugnar - Tryckfärg i fast form - Världens största svetsmaskin - Dalslands kanal fördjupas - Världsproduktionen av zink - Förkopprade kolvringar för ångmaskiner - Elektricitet ur luften i Danmark - 800 millioner normalljus - Finlands metallproduktion - Dubbeldäckade trådbussar - 50 OOO ton Bunagummi - Ny metod för släckning av soteld - Ett intemordiskt standardiseringsförbund (Insta)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
TNC anbefaller varmt de råd och anvisningar som
meddelas av SEN 0; häftet kostar 1 krona och
distribueras av Svenska elektriska kommissionen. Ur
innehållet kan nämnas: allmänspråkliga frågor, storheter och
måttenheter, siffertal och matematiska tecken,
skrivning av matematiska formler, val av skala, rutnät och
gradering vid ritning av kurvbilder, korrekt
kolumnöverskrift i tabeller. Allt detta ligger helt inom TNC:s
intresseområde, och i det löpande arbetet kommer TNC
att kunna hänvisa till SEN 0 och därigenom i många
fall att vinna lättnad i sin rådgivningsverksamhet.
J. W.
galvanisk väg. Det 0,08 till 0,1 mm tjocka
kopparskiktet minskar slitaget mellan kolvring och cylinder
därigenom att de avnötta partiklarna i cylinderloppet
inbäddas i det mjuka kopparskiktet. Härigenom få de
icke den smärglande verkan som uppstår mellan
gjutjärn och gjutjärn.
Försök vid en kapslad ångmaskin av Borsigs fabrikat
med en kolvhastighet av 4,8 m/s och ett varvtal av
750 v/min. visade att efter 1 000 timmars gång
kopparskiktet ännu ej hade blivit genomnött och att
cylinderloppet hade fått en förkopprad glans. På nämnda tid
hade de gjutjärnsringar, som för jämförelses skull hade
inmonterats i den andra cylindern, redan blivit
fullständigt utnötta.
22/2—21/3 1942.
Facit.
Stenkolstjära vräktes för 70 år sedan bort i
Tyskland i oerhörda kvantiteter, därför att den saknade allt
värde. Nu är just stenkolstjäran grundvalen för den
kemiska industrien. Endast för något decennium
sedan kastade man i USA bort alla de avfallsprodukter
från oljeraffinaderierna som man nu framställer
flygbensin av. -—• Endast för tre år sedan spillde vi här i
landet på myndigheternas och de sakkunniges
rekommendation ut all vår använda olja för att binda
dammet på grusvägarna.
Sveriges 5 OOO kolugnar skulle kunna ge 70 000
ton tjära om året om de försåges med insatser som
gjorde det möjligt att tillvarataga tjäran. Funnes det
vidare en anläggning där tjäran kunde hydreras,
skulle 60 à 70 % av tjäran kunna förvandlas till
smörjmedel.
Tryckfärg i fast form är det senaste inom
tryckeritekniken enligt den amerikanska facktidskriften "The
Printing Equipment Engineer". Tryckningen tillgår
så att färgstyckena och tryckvalsarna upphettas med
hjälp av cirkulerande 90-gradigt vatten. Därigenom
åstadkommes att den varma färgen så att säga
"fryser" när den kommer i beröring med den relativt
kalla pappersytan. Metoden ger ett mycket rent tryck
oavsett papperets kvalitet och medgiver användandet
av ett mycket finare raster än som hittills har varit
möjligt.
Världens största svetsmaskin har enligt uppgift
nyligen byggts i Tyskland. Den kan svetsa stålbalkar
med ett tvärsnitt av 40 000 mm2 under ett tryck av
100 ton. Maskinen arbetar med 700 kVA.
Dalslands kanal fördjupas. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrker att ett statsbidrag om 4 5 200
kr. beviljas för farledens fördjupande vid Gustafsfors
och Krokfors. Det anses vara av vikt speciellt för
transporten av brännved, att kanalens trafikkapacitet
kan till fullo utnyttjas under nuvarande svårartade
förhållanden inom transportväsendet.
Världsproduktionen av zink har mer än tredubblats
sedan sekelskiftet. Den uppgick nämligen år 1900 till
479 000 ton mot 1 457 000 ton 1920 och 1 658 000
ton 1940. Den största zinkproducenten är USA
varefter komma Tyskland, Australien, Canada och
Mexico. Dessa fem länder svara tillsammans för ca
70 % av världsproduktionen.
Förkopprade kolvringar för ångmaskiner. För att
höja den genomsnittliga kolvhastigheten på ångmaskiner
förkoppras hos Rheinmetall—Borsig kolvringarna på
Elektricitet ur luften i Danmark. Andelsägarna i
Gjedsers elverk ha beslutat att bygga ett 25 m högt
torn för en vindturbin. Med den vindstyrka som
genomsnittligt råder i dessa trakter beräknar man kunna
utvinna mellan 200 000 och 300 000 kWh årligen.
Anläggningen, som förlagts till en plats omkring 7 km
norr om Gjedser, beräknas komma att kosta 110 000
kronor och kunna förse hela södra Falster med
elektrisk kraft.
800 millioner normalljus är ljusstyrkan på de
största strålkastare som ha levererats till amerikanska
armén. Den belysningen är tillräcklig för att sätta
en flygare i stånd att ännu på 19 km höjd kunna läsa
i skenet från en sådan strålkastare.
Finlands metallproduktion ökas trots kriget. En ny
koppargruva har börjat bearbetas i Nivala i mellersta
Finland. Smältning av nickel har igångsatts vid en
gruva i närheten av Björneborg. Dess årsproduktion
är större än det inhemska behovet. Även tenn och bly
finnes att tillgå i mindre skala.
Dubbeldäckade trådbussar äro nu i drift i Berlin.
Dessa bussar, som rymma 68 sittplatser och 13
ståplatser, äro byggda av stål och lättmetall och ha en
vikt av 12 ton mot de stockholmska trådbussarnas
13,5 ton. De tyska trådbussarna skola kunna ta
släpvagnar, även de dubbeldäckade.
50 OOO ton Bunagumnii lär enligt uppgift vara
tillräckligt för den tyska krigsmaktens årsbehov.
Ny metod för släckning av soteld. Släckningen sker
med hjälp av ett pulver, som strös ut över ungefär
halva eldhärden i värmepannan. Pulvret kan också
kastas ned från skorstenen. Av värmen alstras
kvävande gaser, som mycket snabbt komma de ur
skorstenen uppstigande lågorna att sjunka nedåt så att
sotelden antingen helt slocknar eller märkbart avtager
med åtföljande sänkning av temperaturen i rökgången.
Ett intemordiskt standardiseringsförbund (Insta)
har bildats. Sedan kriget omöjliggjort det
internationella samarbetet på detta som på så många andra
områden, har behovet av ett intensivare samarbete
mellan de nordiska länderna blivit allt mera kännbart,
och på den nyligen hållna nordiska
standardiseringskonferensen i Köpenhamn fattades beslut om det nya
förbundets bildande. Man hoppas att kunna anordna
ett första Insta-möte i Göteborg till sommaren.
Förestående uppgifter äro hämtade ur svensk
och utländsk dags- och teknisk press.
Teknisk tidskrift kontrollerar i görligaste mån
uppgifternas riktighet men ikläder sig intet
ansvar för dem. Red.
166
14 mars 1942 166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
