Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 28 mars 1942 - Problemet Sandöraset, av Carl Forssell - TNC, av J. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Problemet Sandöraset.
På professor Ljungbergs yttrande i
denna fråga i häfte 12 allm. avd.
föreligger nedan professor Forssells replik.
Då båda kontrahenterna åtminstone i den
punkten synas eniga att en fortsatt
diskussion är ändamålslös, förklarar red.
härmed diskussionen dem emellan i denna
fråga avslutad.
Till herrar Nelanders, Östermans och
Häggboms inlägg i dagens fackavdeln. av
VV återkomma vi i ett följande häfte med
professor Forssells genmäle ävensom med
den slutreplik från herrar Nelander,
Österman och Häggbom detta kan föranleda.
Red.
Professor Ljungbergs inlägg i Allm. avd. b. 12
innehåller en rad blanka bestridanden på punkter,
vilka jag i föregående inlägg klarlagt. Jag hänvisar
härtill och upptar nedan blott trenne karakteristiska
detaljer.
Beträffande ställningens säkerhet mot knäckning
i vertikalled har professor Ljungberg nu löpt cirkeln
runt. Enär denna detalj är belysande för hans sätt
att behandla fakta, må den rekapituleras. Jag
citerar mitt inlägg 30 aug. 1941, sid. 355: "Detta kan
ske vid fara för knäckning av konstruktionen i dess
helhet.–-Härvid undersökes huvudbågens
knäcksäkerhet dels i vertikalled–-. Knäck-
säkerheten i denna led var–-ca 7-faldig."
Härom säger professor Ljungberg, sid. 369: "Av
det ovan sagda framgår det felaktiga i prof. Forssells
uttalande, att knäckningssäkerheten i vertikalled var
ca 7-faldig, och att knäckning i vertikalled därmed
är utesluten som primär brottorsak."
31 jan. 1942, sid. 45, svarar jag: "Av den något
oklara motiveringen till påståendet framgår, att
professor Ljungberg sammanblandar säkerheten mot
knäckning med säkerheten mot brottgränsens
uppnående. –-Allmänt kan man formulera
knäcksäkerheten som förhållandet mellan inre och yttre
arbete, då en centriskt tryckt sträva utsättes för små
oscillationer. — –-Det är av vikt för klarhets
vinnande, att knäcksäkerhet användes endast i ovan
preciserad betydelse." Vartill kom genmälet, sid. 82:
"Ovederhäftigheten i professor Forssells påstående,
att jag ’sammanblandar säkerheten mot knäckning
med säkerheten mot brottgränsens uppnående’
framgår bäst av dessa kapitel i min hållfasthetslära."
Å sid. 84 genmälde jag: "Då nu professor Ljungberg
bestrider detta, borde han lägga fram en beräkning
av sitt värde å denna siffra," Detta värde lägger
icke professor Ljungberg fram utan svarar:
"Beträffande knäckningssäkerheten i vertikalplanet hos
konstruktionen som en enhet har jag aldrig yttrat mig
om densamma.–-Centrerad tryckkraft
representerar nämligen ej någon farlig belastning. Det
farliga belastningsfallet utgöres av ett relativt stort
moment pius en tryckkraft. — — —" Obesvärat
återgår professor Ljungberg till sammanblandandet
av säkerhet mot knäckning med säkerhet mot
sönder-brytning. I hans hållfasthetslära äro dessa båda feno-
men tydligt åtskilda, varför sammanblandningen icke
synes bero av bristande kännedom.
Svängningar kunna uppstå i varje elastiskt
verkande konstruktion, som bär upp en massa. En
tyngd som hänger i en rak, vertikal stång kan råka i
vertikala svängningar. Professor Ljungberg söker
sin tillflykt i att kalla sådana svängningar för
"rörelser" och bestrider, att de äro svängningar!
De Nelander—Ostermanska försöken med spikade
2- eller 4- skärs förband hava genom mina försök
visats skola giva ungefär samma bärkraft vare sig
träet är torkat tills springor bildas i fogarna eller ej.
Däremot ha mina försök visat, att om spikförbandet
är snedskjuvat på sätt som inträffade i
ställningsbygget, så ge även små torkspringor en katastrofal
nedsättning av bärkraften. Detta synes professor
Ljungberg ej vilja erkänna.
Inför dessa exempel synes även mig bäst, att
professor Ljungberg icke inlåter sig på någon fortsatt
diskussion.
Carl Forssell.
TNC
Offentliggörandet av de resultat, till vilka TNC i sitt
arbete kommer, innebär problem som endast efter hand
kunna lösas fullständigt. Denna "TNC-spalt" i Teknisk
tidskrift ingår som ett led i offentliggörandet. Vidare
är en publikationsserie planerad, vars första häfte
beräknas utkomma under loppet av detta halvår, och som
behandlar de hittillsvarande resultaten av den
internationella diskussionen inom de stora organisationerna IEC
och ISA i fråga om bokstavsbeteckningar för fysikaliska
storheter och måttenheter — i allt över 250
beteckningsfall. TNC väntar sig snart därefter kunna utge en
handledning i några rättskrivningsfrågor, sådana som
skrivning av förkortningar och sifferuttryck, skiljetecken
i vissa fall m. m. Det tredje häftet blir förmodligen
en ordlista för något tekniskt specialfack.
Nämnda publikationsserie står öppen för alla som i
samarbete med TNC önska utge ordförteckningar,
beteckningstabeller eller annat inom arbetsområdet.
TNC skulle även önska offentliggöra sina enskilda
ordbeslut m. m. med minsta väntetid, exempelvis som
tryckta kort, så att arbetsresultatet kunde nyttiggöras
på effektivt sätt. För närvarande utredes, huruvida och
på vad sätt detta önskemål skall kunna förverkligas.
Med stor tillfredsställelse ser TNC det arbete som
inom andra organisationer uträttas till den tekniska
nomenklaturens och det tekniska skriftspråkets
främjande. Nyligen har Svenska elektriska kommissionen
utgivit ett normhäfte, SEN 0, "Formella regler för
skrivning och tryckning av SEN-normer", vid vars
utarbetande TNC i viss mån medverkat — arbetet utfördes
dock i huvudsak före TNC:s tillkomst — och som går
helt i TNC:s anda. Såsom i normhäftets
inledningsparagraf säges kunna reglerna vara av värde icke blott
vid skrivning av SEN-normer utan även vid författande
av läroböcker och tidskriftsuppsatser och i det dagliga
tekniska skrivarbetet inom verk och industrier.
21 mars 1942
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
