Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1942 - Röster om teknisk licentiatexamen, av Carl Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
men av enklare slag. I stället för den på sådana
premisser nödvändiga slutsatsen, att
civilingenjörsexamen måste reformeras, vill man komma ifrån
svårigheten genom att lägga en ny examen uppe på
ett som odugligt framhållet underlag.
Nedan må göras ett försök att klarlägga
uppkomsten av förslaget om teknisk licentiatexamen samt
att undersöka de brister som vidlåda vår
civilingenjörsexamen och de botemedel, som kunna
ifrågasättas.
För den tekniska licentiatexamen begärdes nio
studiestipendier à 2 500 kronor men i övrigt inga nya
anslag till laborationskostnader eller till
undervisning, vilken senare helt skulle påvila befintlig
lärare-personal. Denna är redan hårt betungad med
nuvarande undervisning och skulle, om Kungl,
kommittéernas skildring av civilingenjörsexamens
beskaffenhet är riktig, kanske sakna kompetens att bedriva
högre teknisk utbildning.
Lärarekollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm
framlade i dec. 1940 inför den Kungl, kommittén
krav på ökade assistentlöner, flera docentstipendier,
anslag till forskningsassistenter, utrustning till och
nybyggnad av laboratorier samt höjda
biblioteksanslag. I förslaget fanns icke ett spår av någon
teknisk licentiatexamen och icke heller av några
studiestipendier. Plötsligt ha alla dessa mycket
kostnadskrävande äskanden kunnat ersättas med begäran
om några studiestipendier och en examenstitel. Om
universitetsmyndigheternas avstyrkande av rätten att
i teknisk licentiatexamen medtaga ett grundläggande
teoretiskt ämne bifalles, blir det ingen skillnad
mellan nu gällande förprov till teknisk doktorsgrad och
vad som sedan är kvar av föreslagen teknisk
licentiatexamen. Vad är då kvar av åtgärden?
För att klargöra hur förslaget till teknisk
licentiatexamen uppkommit, redogöres nedan för
förhållandena inom det kemiska facket, där det har sitt
upphov. Vidare undersökas förhållandena vid vår
tekniska högskoleexamen i Stockholm i allmänhet, dess
brister och de reformer, som äro nödvändiga.
Därvid påpekas att reformer i undervisningen i många
avseenden äro trängande av behovet och kunna
genomföras utan ökade kostnader, blott genom
studiernas rationalisering och att vidareutbildning av
forskare för industriens och teknikens behov i
väsentlig grad kan höjas utan kostnadsökning genom ett
förnuftigt utnyttjande av l:e assistenttjänsterna. En
till synes ganska ringa men i verkligheten
betydelsefull reform påpekas vara, att professorerna icke borde
få förordnas som vikarier i sitt ämne efter inträdd
pensionsålder, enär sådana förordnanden göra det till
ett deras ekonomiska intresse att ej uppfostra
forskare, som kunna tänkas stå i vägen för en f. d.
professors fortsatta förordnande. Vidare påpekas att de
nya anslag, som i första hand böra beviljas, äro till
l:e assistenter och forskningsassistenter och icke till
studiestipendier. Den föreslagna licentiatexamen
innebär, att behövliga reformer vid den
grundläggande undervisningen kunna befaras bliva ställda på
framtiden under hänvisning till lämpligheten att
först avvakta licentiatexamens verkan. Den skulle
då kunna komma att på sina håll tjäna som ett skydd
mot nödvändiga reformer.
Slutmål för den tekniska högskoleundervisningen
måste vara att giva de utexaminerade civilingen-
jörerna över lag de kunskaper och det mått av insikt
i forskningens metoder och mål, som gör det möjligt
för dem, som eljest hava de personliga
förutsättningarna, att i samarbete med tränade forskare eller på
egen hand vidareutbilda sig till forskare på
laboratoriet eller inom det praktiska arbetet. Endast
härigenom kan behövligt urval erhållas. Den tid som
utbildningen kräver för detta måste avvägas inom
varje fack i överensstämmelse med antal och
omfattning av de vetenskapsområden som äro
grundläggande för arbetet inom facket. Den tekniska
doktorsgraden bör baseras direkt på denna
civilingenjörsexamen och bör helt karakteriseras av kravet på
doktorsavhandlingens beskaffenhet. Den nuvarande
förprövningen är redan under nuvarande förhållanden
meningslös och borde snarast avskaffas.
Upphovet till förslag om teknisk licentiatexamen
ligger inom kemiska facket.
Förslag till teknisk licentiatexamen har
framkommit från representanter för det kemiska facket. Den
kemiska industrien har icke från tekniska högskolan
kunnat få de forskare inom kemien som den måste
hava för att kunna utvecklas och ej bliva efter i
konkurrensen. Den har blivit tvingad att i avsevärd
utsträckning anställa licentiater från universiteten,
men dessa sakna den kännedom om kemisk teknologi
och ingenjörskonst, som är behövlig. Hjälpen tror
man sig kunna finna i en teknisk licentiatexamen.
Häremot har från sakkunnigt håll invänts, att felet
med kemiundervisningen vid tekniska högskolan
såsom underlag för kemisk forskning är att
omfattningen är för liten av den grundläggande
kemiundervisningen (organisk, oorganisk och teoretisk kemi
samt kvantitativ analys) och att detta icke kan
avhjälpas genom föreslagen licentiatexamen.
Jämförelse med universitetsstudierna synes bekräfta detta.
Åt ovannämnda grundläggande kemiska ämnen
ägnas vid tekniska högskolan under de fyra första
terminerna ca 7/12 av programmets undervisningstid
eller ca 21/3 termin. Vid Stockholms högskola ägnar
den som avser att bliva licentiat i kemi sammanlagt
minst 4 terminer åt sina studier enbart för
kandidat-betyget i kemi. För licentiaten krävas sedan inga
ytterligare övningar. För godkänt kandidatbetyg i
kemi krävas knappt 2 terminers sammanlagda
studier, men detta räcker ej som underlag för högre
betyg i licentiatexamen. För att nå ett motsvarande
underlag för forskning inom kemien, som kräves vid
Stockholms högskola av den som skall utföra
licentiatarbete, skulle alltså den grundläggande
undervisningen i kemi vid tekniska högskolan behöva ökas
med 13/g terminers studier eller med ca 70 %. Detta
synes bekräfta, att dessa grundläggande kemistudier
nu hava för liten omfattning vid tekniska högskolan
för att tjäna som underlag för forskning inom kemien.
Detta kan icke avhjälpas genom en licentiatexamen
utan kursövning och utan särskild undervisning.
Utom undervisning i kemiens grundläggande delar
meddelas vid tekniska högskolans kemiavdelning en
nog så omfattande undervisning i tillämpad kemi och
inom kemisk ingenjörsteknik i övrigt med tillhörande
grundläggande ämnen. Resultatet är, att
högskoleingenjören, så långt en icke fackman kan utröna,
erhåller behövligt underlag för forskning inom denna
den kemiska industriens ingenjörsteknik och sam-
250
16 maj 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
