- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
251

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1942 - Röster om teknisk licentiatexamen, av Carl Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

tidigt blir väl användbar som driftsledare. Han ägnar
sig därför övervägande åt denna gren av yrket, och
detta så mycket hellre som en skicklig driftsledare
betalas bra.

Om omfattningen av de grundläggande kemiska
studierna skall ökas, måste antingen studietiden
förlängas eller ock måste, för dem som speciellt skola
ägna sig åt kemisk forskning, minskning ske av
undervisningen i de ingenjörskemiska eller tekniska
ämnena. Om detta bör ske genom anordnande av
tvenne studieriktningar inom fackavdelningen, en lika
med nuvarande studier och en med mera kemi, eller
om kemistudierna böra ökas över hela linjen och
studietiden förlängas, må i detta sammanhang lämnas
därhän. Så mycket synes dock troligt, att sker en
uppdelning i studieriktningar, torde den
ingenjörs-betonade studieriktningen kunna med ungefär
nuvarande studieomfattning giva tillräckligt underlag
för forskningsarbete inom det kemiska
ingenjörsarbetet, så att inom den grenen av yrket den
nuvarande civilingenjörsexamen som kemist ger det
underlag för fortsatt eget arbete inom industrien eller
inom forskning som licentiatexamen i allmänhet taget
är avsedd att giva.

Det är av ovanstående klart, att avsedd omedelbar
verkan inom det kemiska facket icke kan vinnas
genom den föreslagna licentiatexamen. Åtgärder i
avsett syfte måste angripa problemet från grunden
och kan vinna resultat först sedan man avhjälpt
anmärkta brister inom den grundläggande
undervisningen. Det vore därför till direkt skada att nu i all
hast införa teknisk licentiatexamen, som icke kunde
giva annat än ett nytt namn utan reell innebörd, och
som samtidigt kunde skymma undan det verkliga
reformbehovet. Det är bättre att nu avvisa förslaget
om teknisk licentiatexamen och taga upp frågan om
vår tekniska högskoleexamen till allsidig granskning.
Några grundläggande synpunkter därvid må nedan
framhållas.

Högskoleexamen och forskning.

Det väsentliga i all högskoleundervisning måste
vara förberedning till forskning. En ganska stor del
av en skara studerande saknar, även om de hava
goda betyg, egentliga anlag för forskning, men detta
kan bli uppenbart först på ett ganska sent stadium.
Därför är det omöjligt att taga ut ett antal
"stipendiater" och utvälja dem till blivande "forskare".
Vidare måste högskoleundervisningen samtidigt giva
träning till rutinarbete åt dem som icke passa till
forskare. Med forskning avses härvid såväl
laboratorieforskning som arbete till vidareutveckling av
metoder och anordningar inom industriens driftarbete
och av dess olika slags konstruktioner.

Åstadkommandet av dugliga forskare inom alla
dessa områden förutsätter sålunda i första hand
urval. På bred bas måste till ett stort antal studerande
meddelas det kunskapsförråd, som är nödvändigt för
den lilla skaran forskare, och de speciella talangerna
kunna bli upptäckta först efter examen och efter det
de kommit i tillfälle att pröva sina egna krafter. Det
tillhör över huvud taget på alla områden vår
uppfostrans oundvikliga offerväsen, att många måste
uppfostras som om de skulle bliva forskare, men de
flesta av dem hamna i rutinarbete. Inbillningen, att
man inom den tekniska högskoleundervisningen me-

delst nio studiestipendier, fördelade på alla fack.
skulle kunna åstadkomma någon insats för att
producera de forskare industrien och tekniken samt de
tekniska högskolornas lärarerekrytering kräver, är
funtad på uppenbar okunnighet om urvalets mekanik.

Civilingenjörsexamen underlag för forskningen.

Man har en god parallell från den medicinska
undervisningen. Även där kommer flertalet att utöva
rutinarbete inom olika branscher och olika
specialiteter. Men alla måste avlägga medicine
licentiatexamen, som är avsedd till underlag för de blivande
medicinska forskarnas arbete. Eljest skulle urvalet
bliva försvårat och forskningen bliva lidande. Det
finns ingen genväg förbi detta. Även den högre
tekniska undervisningen måste över hela linjen giva de
utexaminerade förutsättningen att gripa sig an med
forskning, denna må sedan taga formen av
laboratorieforskning eller av arbete till utveckling av
teknikens eller industriens arbetsmetoder. Om vår
civilingenjörsexamen icke fyller dessa krav skall den
reformeras, med eller utan namnändring.
Civilingenjörsexamen måste till gagnet motsvara medicinarnas
licentiatexamen. Att den därvid icke behöver taga
så lång tid beror av att studierna vid de tekniska
högskolorna i långt högre grad än vid de medicinska
studierna äro begränsade till visst specialområde.
Att ordna en teknisk licentiatexamen ovan
civilingenjörsexamen blir med all sannolikhet utan nytta, ty
antalet tekniska licentiater måste bli minimalt, men
det blir säkert till skada, ty det kommer att bli ett
skyddsrum för alla dem som helst vilja slippa ifrån
en allvarlig omprövning, hur vår
civilingenjörsexamen fyller sin uppgift och hur den bör reformeras.

Civilingenjörsexamens nuvarande beskaffenhet.

De Kungl, kommittéerna för teknisk forskning och
undervisning basera sitt förslag om inrättandet av
en teknisk licentiatexamen på en synnerligen
pessimistisk skildring av vår nuvarande
civilingenjörsexamen och dess mål. De säga om civilingenjörens
arbete, att han, "ute i det praktiska livet kan nöja
sig med att tillämpa forskningens resultat." Detta
innebär ett degraderande av civilingenjörsexamen till
en lägre teknisk examen. Ej ens vid våra tekniska
gymnasier nöjer man sig med ett sådant program, och
man åstadkommer där bättre resultat. Om
forskningen och de tekniska högskolorna säga de kungl,
kommitterade: "Ordnad undervisning eller andra
anordningar för att taga till vara forskningsbegåvningarna
har hitintills knappast förekommit."

Om denna skildring är riktig, kan en på sådant
underlag byggd teknisk licentiatexamen utan
särskild undervisning ej åstadkomma någon ändring.
Reformen måste träffa civilingenjörsexamen till dess
grundläggande undervisning, liksom i dess helhet.

I vad mån är de Kungl, kommittéernas kritik mot
civilingenjörsexamen berättigad? Svaret blir med
nödvändighet högst varierande beträffande olika
ämnesområden och olika fack. Ovan har redan
berörts den bristande omfattningen av den
grundläggande undervisningen i kemi inom det kemiska facket.

För ett flertal av övriga fack är den grundläggande
undervisningen i matematik av stor betydelse. Sedan

16 maj 1942

251

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942a/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free