Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1942 Röntgenstrålarna och deras användning - Grovstrukturundersökningar med röntgen, av Håkan Swedenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Bländare
- Röntgen rör
Fig. 9. Anordning för mätning av väggtjocklek.
legeringar, porer och slagginneslutningar i sådana
lager få under inga omständigheter förekomma. En
speciell provningsapparat för undersökning av lager
har under de senare åren kommit i marknaden (fig.
6). Den består väsentligen av en blyklädd tub, vid
vars nedre ända röntgenröret är placerat och vid vars
övre ända utbytbara bländare kunna placeras.
Lager-skålarna placeras på en vridbar vals över bländaren
och kringvridas antingen kontinuerligt eller stegvis, i
vilket senare fall lagret i sin helhet vanligtvis
fotograferas med sex upptagningar. Då flera lager kunna
placeras efter varandra på en och samma vals och
flera valsar bredvid varandra, kan provningen på
detta sätt ske tämligen snabbt. Filmen placeras
givetvis mellan vals och lager.
Även pressat, smitt, valsat eller på annat sätt
format material kan i vissa fall med fördel
röntgenprovas. Okulärt felfria detaljer uppvisa ofta inre
sprickor. Som exempel kunna nämnas pressade gavlar
för högtrycksbehållare, gasflaskor, högvärdiga
smi-desdetaljer av stål eller lättmetall (propellernav) och
stållinor. Understundom röntgas även stålaxlar och
Fig. 10. Röntgenbild av nitskarv (nitarna
utslagna). Radiella sprickor utgående från
nithålen.
kolvstänger, i vilka utvalsade eller utsmidda
sugningar kunna vara starkt kvalitetsnedsättande.
Speciellt betydelsefull är röntgenundersökningen som
kvalitetskontroll på bottnarna i smidda gasflaskor
(fig. 7). De vanligaste materialfelen äro på nya
flaskor spänningssprickor samt på äldre flaskor
därjämte frätor. För dessa undersökningar användes
med fördel ett hålanodrör som placeras omedelbart
invid flaskhalsen eller t. o. m. kan stickas ned i
denna. Varierande godstjocklekar i flaskmanteln,
som vid tillverkningen orsakas av en
dornförskjut-ning, kunna också fastställas röntgenografiskt med
hjälp av Geiger—Müller-kammare eller
jonisations-kammare (fig. 9).
Stållinor, avsedda för hängbroar, gruvhissar,
bergbanor och liknande, undersökas understundom med
avseende på inre trådbrott. Då röntgenprovningen
här ställer sig synnerligen oekonomisk, torde den
endast i undantagsfall komma till användning.
Vid sidan om provningen av gjutgods torde
grovstrukturundersökning med röntgen ha sin största
användning för kontroll av nitskarvar och svetsskarvar.
Sådana förbindningar måste nämligen kontrolleras
med största omsorg, då homogeniteten i materialet
och spänningsflödet är avbruten och stor risk
därigenom finnes för lokala spänningsspetsar. En
röntgenprovning av nitförband visar bl. a., om nitarna
väl fylla nithålen, om de äro rakt inslagna och om
sprickor uppstått i plåten vid nitningen.
Betydelsefullare än en kontroll på nytillverkade, nitade
konstruktioner är en kontroll på äldre sådana, speciellt
högtrycksbehållare, där sprickor i och mellan
nithålen ofta uppträda efter en tids användning.
Orsaken till sprickbildningarna är vanligtvis
spänningskorrosion, och de uppträdande sprickorna utgöra
givetvis ett ytterst allvarligt faromoment.
Av vida större betydelse än röntgenprovning av
nitförband är dock provning av svetsförband, då ju
svetsningen som bekant tenderar att som
förbindningsmetod helt uttränga nitningen. Det torde vara
ett allmänt erkänt faktum, att svetsförbindningarna
först genom röntgningen ha nått sin nuvarande grad
av tillförlitlighet och driftsäkerhet. I viktigare
konstruktioner (brobalkar, högtrycksbehållare och
rörledningar) kan nämligen det färdiga svetsförbandet
undersökas meter för meter i hela sin utsträckning,
utan att kontrollkostnaderna behöva bli alltför
betungande. I fråga om svetsförband beror svetsens
Fig. 11. Röntgenbild av nitskarv (nitarna
utslagna). Korrosioner och sprickor mellan
nithålen.
514
Fig-. 12. Röntgenbild av svetsskarv (V-svets i vertikalläge)
med porer och slagginneslutningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
