Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1942 Röntgenstrålarna och deras användning - Grovstrukturundersökningar med röntgen, av Håkan Swedenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
Fig*. 13. Röntgenbild av svetsskarv (V-svets i
horisontalläge) med slaggränder mellan två svetssträngar samt rotfel.
kvalitet i icke ringa grad på den använda
svetsnings-metoden och den ofta mycket varierande
yrkeskunnigheten hos svetsaren, varför kontroll på svetsade
konstruktioner med röntgen brukar föreskrivas av
beställare eller kontrollmyndigheter.
En lysskärmsundersökning av svetsskarvar i stål
kommer sällan eller aldrig i fråga ens då
materialtjockleken är liten, enär felskönj barheten icke är
tillräcklig för att möjliggöra upptäckande av de fel,
som äro av utslagsgivande betydelse för svetsens
kvalitet.
De i en svetsskarv vanligen förekommande felen
äro porer, slagg, inbränningsdiken, rotfel,
bindningsfel och sprickor. För själva upptagandet av
röntgenbilderna är det likgiltigt, vilket svetsförfarande, som
kommit till användning, medan kännedomen härom
för bildernas bedömning är av största betydelse.
Beroende på svetsförfarandet kunna nämligen fel, som
på röntgenfilmen synas likartade, vara av helt olika
ursprung. För en ändamålsenlig provning av de olika
typerna av svetsskarvar är strålriktningen,
svetsför-bandets geometriska form samt de hopsvetsade
plåtkanternas läge i förhållande till svetsens yta
utslagsgivande.
I-skarvar och U-skarvar genomstrålas vinkelrätt
mot ytan. Ev. bindningsfel eller sprickor komma då
att ligga företrädesvis i strålningsriktningen.
X-skarvar och V-skarvar genomstrålas av
ekonomiska skäl i allmänhet endast vinkelrätt mot
plåtytan. Eventuella sprickor ligga därvid företrädesvis
Fig. 15. Röntgenbild av svetsskarv (V-svets i horisontalläge)
med sprickor.
i strålningsriktningen. Finnes anledning förmoda,
att bindningsfel förekomma, göras dessutom
snedupptagningar parallellt med den ena eller andra
bindningsytan.
Kälsvetsar genomstrålas parallellt med den ena
bindningsytan. För att få största möjliga skärpa
placeras filmen, om så är möjligt, på den sida, där svetsen
befinner sig. För utjämning av tjockleksdifferenser
användes en tenn- eller stålkil. Felskönjbarheten vid
provning av kälsvetsar är starkt beroende av
förhållandet mellan plåtens och svetsens tjocklek. Är
den totala genomstrålade tjockleken mer än 4 ggr
svetshöjden är en röntgenundersökning tämligen
ändamålslös, då felskönjbarheten under sådana
omständigheter blir för liten.
Kälsvetsar i T-förbindningar kunna visserligen
genomstrålas under olika vinklar, men lämpligast
sker dock genomstrålningen längs en bindningsyta.
Rundskarvar, exempelvis i behållare, ångpannor
och inifrån svårtillgängliga rörledningar, fotograferas
enklast och billigast med hjälp av ett hålanodrör. Då
rundskarven icke har alltför stor diameter, kan
provningen ske med en enda upptagning, varvid flera
filmer efter varandra placeras så, att de täcka hela
skarven.
För undersökning av svårtillgängliga svetsskarvar
kan man understundom med fördel göra upptagningar
med hjälp av ett radioaktivt preparat.
Vid punktsvetsning i lättmetall, exempelvis vid
flygplanstillverkning, kan man med hjälp av röntgen
Fig. 14. Röntgenbild av svetsskarv (V-svets i horisontalläge)
med rotfel.
31 okt. 1942
Fig. 16. Röntgenbild av svetsskarv med porer och
slagg samt inlagd hel elektrod, (s. k. "procentning").
515
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
