Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
HÄFTE 1
Redaktör, NILS GUSTAFSSON
17 JAN. 1942
INNEHÅLL: Fordringar pä. besiktning av bilens elektriska system vid gengasdrift, av ingenjör Einar
Than-derz. — Hur Källe-generatorn kom till, av civilingenjör Torsten Kalle. — Litteratur.
Fordringar på besiktning av bilens elektriska
system vid gengasdrift.
Av ingenjör EINAR THANDERZ.1
Det av nuvarande tidsläge skärpta kravet på
åtgärder mot brandskador å motorfordon medför
med nödvändighet en strängare kontroll av de
bilelektriska detaljerna. Detta gäller särskilt de i samband
med gengasdrift vidtagna åtgärderna, vilka som
bekant i första hand gå ut på förstärkning av
tänd-och starteffekt. Då det härvid gäller utbyten eller
justeringar av endast vissa delar av de elektriska
utrustningsdetaljerna, under det att den större delen
behålles i oförändrad form, får man också räkna med
ökade påfrestningar på standarddetaljerna i mot
effektökningen svarande omfattning. Avsikten med
detta lilla inlägg i diskussionen med
besiktningsmännen för motorfordon är nu att söka ge några
uppslagsändar för åtgärder mot de oroväckande
brandskador som enligt statistiken lära kunna härledas från
bilelektriska utrustningsdetaljer. Enligt meddelande
i nr 10 av "Gengas" från Statens bränslekommissions
gengasbyrå motsvara dessa brandskador intill 1 juli
1941 ett belopp av 137 775 kr., motsvarande ca 16 %
av totala brandskadebeloppen å motorfordon med
ersättningsbränsle intill samma tid.
Startströmkretsen, som har att taga hand om de
högsta strömstyrkorna, hade under bensindriftstiden
mera sällan tillfälle visa sina svaga punkter på grund
av de korta startperioderna. Här kunde utan
olägenhet batteri- och startmotorkablarna
underdimensione-ras därhän, att de i viss mån tjänstgjorde som
pådragsmotstånd utan att därför få riskabel
övertemperatur, och särskilt å de amerikanska vagnarna
finna vi ofta ned till 25 mm2 kabelareor även i stora
vagnar. Dock har man härvid i regel sökt hålla
kortast möjliga kabellängder, vilket långt ifrån är fallet
vid de ändringsarbeten som ifrågakomma i samband
med insättning av ett extra batteri vid gengasdrift.
Skall ett sådant extrabatteri inkopplas, bör man för
det första tillse, att båda batterierna äro och hållas
i något så när likartad kondition. Eftersom det här
i regel gäller en parallellkoppling blir eljest det
bättre batteriet snart nog mer eller mindre "utsuget"
av det sämre. Att härjämte även det nya batteriets
anslutningskabel skall ha kortast möjliga längd synes
ej vunnit tillbörligt beaktande, och den sammanlagda
batterieffekten utnyttjas dåligt, om man som ofta
sker förbinder det nya batteriet med det gamla genom
onödigt lång eller underdimensionerad kabel. Den
gamla tilledningen till startkontakten och
startmotorn måste också kontrolleras med hänsyn till för
stark uppvärmning genom den ökade
strömbelastningen. Detta är särskilt viktigt om
startmotor-effekten samtidigt blivit ökad. Även startmotorns
borstar och för övrigt hela startmotorn få ju ökade
påkänningar av såväl mekanisk som elektrisk art,
vilket också visat sig genom de numera betydligt
tätare förekommande reparationerna av startmotorer
som överbelastats eller skadats genom för långa och
täta inkopplingstider. En startinkopplingstid på
högst 10 sek. mellan varje viloperiod om minst 30
sek. passar bäst för såväl startmotor som batteri.
Att även det nya batteriet måste skyddas mot
oavsiktlig kortslutning torde väl utan vidare vara klart,
och att det av denna anledning ej bör förläggas under
en sittdyna utan skydd mot nedtryckta spiralfjädrar.
Även om det medför åtskilligt arbete med nya
fästjärn o. d. bör man nog i första hand göra allt för
i Föredrag vid möte med landets besiktningsmän för mo-
torfordon den 30 nov. 1941.
Fig. 1. Förenklat bilelektriskt principschema
(lå.gspännings-kretsarna).
17 jan. 1942
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
