- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Automobil- och motorteknik /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 2. Princip för grovmätning av
övergångsmotstånd (vid strömbelastning).

att söka få extrabatteriet placerat så nära intill det
gamla batteriet som möjligt ej minst med hänsyn till
driftkostnaderna för laddning och underhåll.
Klenare kabelarea än 35 mm bör överhuvudtaget numera
icke tillåtas på en medelstor vagn. Måste av någon
anledning kabellängden ökas, så måste också
kabelarean få en mot längdökningen direkt proportionell
ökning. Dubbel kabellängd fordrar egentligen
dubbel area, om ledningsmotståndet skall vara detsamma,
men i varje fall bör ihågkommas att även 50 mm2
finnes som standard. Kontroll av att kabelskorna äro
ordentligt fastlödda vid kabeln och på att här inga
extra övergångsmotstånd uppkomma måste göras i
samband med dessa installationsarbeten. Dessutom
måste särskilt i nuvarande tid frätskador på dessa
kontaktställen förebyggas genom bättre rengöring
och konservering med resp. ammoniak och något
enkelt fettämne. Extra omsorg måste också ägnas åt
förekommande av kortslutning eller rättare
jordslutning, så att startkablarna bli väl fastklamrade och
skyddade mot skavsår. Speciellt vid genomföringar
i plåt måste kabeln väl skyddas och stagas genom
gummibussningar eller annat isolerande skydd. Fritt
hängande kabel bör armeras.

Ett högt startvarv på motorn är vid gengasdrift
av så stort värde för en snabb start, att det väl lönar
sig kosta på nu nämnda anordningar litet mera för
att få fram största möjliga effekt i startströmkretsen,
även om man ej direkt tvingas därtill genom förhöjd
kompression i bilmotorn.

Tändningssystemet — vars rätta tändläge här
ligger 10—20° tidigare än vid bensindrift — måste dock
samtidigt också vara i högsta trim. I många fall
hjälper ej heller detta, utan man måste åstadkomma
en efter motorernas kompressionsförhållande samt
batterispänningen vid starten avpassad effektökning,
vilken man som bekant ofta söker uppnå genom
utbyte av tändspolen mot en s. k. högeffektspole med
eller utan samtidigt utbyte av kondensatorn.
Kon-densatorutbytet göres nog mera sällan beroende på
svårigheten att beräkna, erhålla och placera den
kon-densatorstorlek som i varje särskilt fall skulle
behövas. Dessa kondensatorer, som för de olika
bilmärkena hålla sig inom storleksordningarna 0,15—
0,40 mikrofarad, ha emellertid ifråga om tändeffekten
åtskilligt större betydelse än vad man i allmänhet
tror. Man behöver endast se efter hur
lindnings-varven i tändspolarna förhålla sig till varandra för
att förstå detta. Den spänningsökning som
tändspolen ensam åstadkommer genom ren
transformatorverkan ger nämligen endast några 100-tal voit, och
sedan är det kondensatorns uppgift att uppsamla och
avgiva den egentliga högspänningseffekten. Äro tänd-

spole och kondensator rätt avvägda mot varandra,
skall kondensatorn vara helt fulladdad just i det
ögonblick tändningen skall ske.
Storleksordningarna på såväl kondensator som tändspole bli sålunda
beroende såväl av varandra som av tidskonstanterna
mellan tändningarna eller, om man så vill antalet
cylindrar i motorn. Lyckligtvis synas emellertid
kondensatorerna i regel vara så kraftigt
dimensionerade att någon större olägenhet hittills ej kunnat
påvisas av deras bibehållande åtminstone tills vidare.
Det vore emellertid önskvärt att denna detalj
närmare kontrollerades av sådana verkstäder som ha
härför erforderliga utrustningar till förfogande,
innan några ändringsarbeten definitivt verkställas.
Tändstiftens rätta elektrodavstånd (aldrig över 0,5
mm) och rätta hårdhetsgrad vid gengasdrift torde
i detta sammanhang visserligen behöva understrykas
men knappast behöva ytterligare motiveras.

Tändkablarna kunna vid gengasdrift -— särskilt
om de skola förmedla förhöjd tändeffekt — icke
väljas och förläggas så där litet hur som helst, som
man kunde tillåta sig under bensindriftens dagar t. e.
sammanförda i ett knippe eller t. o. m. i ett
metallrör. Tvärtom måste varje kabel eller i varje fall
det kabelpar som representerar samma kolvläge
förläggas var för sig på sådant avstånd från grannarna,
att glimtändningar genom induktans icke kunna
överföras till annan cylinder under dess
insugning-slag och här förorsaka misständning.

De gamla gummikablarna äro genom sin
strålningstendens vid högre tändspänning mycket
olämpliga och böra utbytas mot s. k. lackkabel som också
har mindre benägenhet att torka.

Generatorkretsen synes enligt de statistiska brand-

Fig. 3. Förenklat bilelektriskt ledningsschema (ur Chevrolet
handbok). 1) Startmotor. 2) Batteri. 3) Signalhorn. 3 a)
Signalhornsknapp. 4) Startkontakt. 5) Takbelysning. 6)
Belysningsströmbrytare. 7) Fotomkopplare för hel- och halvljus.
8) Parkeringslampor. 9) Helljuslampor. 10) Halvljuslampor.
11) Instrumentlampor. 12) Baklampor. 12 a) Stopplampa.
13) Ampèremätare. 14) Relä. 15) Tändningsströmbrytare.
16) Bensinmätare. 17) Bensinmätarens tankdel. 18)
Fältmotstånd. 19) Generator. 20) Strömfördelare. 21)
Tänd-spole. 22) Avbrytarespetsar. 23) Kondensator. 24) Tändstift.

2

17 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:41:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942am/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free