- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Automobil- och motorteknik /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

VnRH/HGSL IMPfl.

Fig. 6.

Ledningsschema för startfläkt i kombination med Fords automatiska anordning

"Automix".

räkna med mellan 17 och 25 amp. som normal
driftström. Tillhörande säkring bör avvägas så, att den
fungerar även för det fall, att strömmen ligger
pådragen med stillastående fläkt om exempelvis
fläkten blivit fastfrusen. Vad strömbrytaren beträffar
bör det under alla förhållanden vara klart, att van-

Tabell 1.

Max. smält- Bestämmelser om max.
Area/mm1 metall amp. strömstyrka amp.
Under fredstid Nuv. kristid
1,8..... ..... 10 14 26
2,5..... ..... 15 20 34
4 ...... ..... 20 25 44
6 ...... ..... 25 31 64
10 ...... ..... 35 43 77
16 ...... ..... 60 75 102
25 ...... ..... 80 100 150
35 ...... ..... 100 125 188
50 ...... ..... 125 160 232
70 ...... ..... 160 200 285

liga
belysningsströmbrytare för starkström icke
kunna användas.

Förutom brandrisken har
man genom strypning av
fläktinstallationens
ledningsförmåga motsvarande
försämring av
startfläktens kapacitet, varigenom
starttiden förlänges, sam
tidigt som man
misshushållar med den elektriska
anläggningens kraftresurser.

Utan att taga ställning
till frågan huruvida
kontroll av bilelektriska
installationsarbeten skola
behöva taga fastare former
med bl. a. uppställande av
bestämda
belastningstabeller i stil med
starkströmsförordningarna, kan det dock vara av intresse att
här vidaregiva vilka minsta ledningsareor som äro
tillåtna för starkströmsinstallationer även vid
kortaste ledningslängder. (Tabell 1.)

Som av ovanstående lilla resummé framgår äro
brandriskerna huvudsakligen av 2 slag, nämligen
uppvärmning genom nedsatt ledningsförmåga och
kortslutning genom åverkan på isoleringen. All
ledningsuppvärmning försämrar i längden
isolationen och ökar dess antändbarhet, varför man vid all
kabelförläggning också måste hålla ledningen på
vederbörligt avstånd (minst 6 cm) från avgasrör och
heta ställen. Ett motorfordon är ej endast ett slags
utmattningsmaskin för de rörliga detaljerna — även
det elektriska ledningssystemet är genom vibrationer
och oavsiktlig åverkan ständigt utsatt för belastning
även av mekanisk art, vilket ger anledning nog till
en generell översyn även av de bilelektriska
utrustningarna i samband med renoveringar av
motorfordon, särskilt äldre sådana.

Hur Källe-generatorn ko m till.

Av civilingeniör TORSTEN KALLE.

När jag för mer än ett år sedan började syssla med
en då inköpt gengasbil, blev jag både imponerad och
hänförd; att det överhuvudtaget var möjligt att med
så enkla medel som träkol och luft i en någorlunda
tät plåtburk, försedd med en rost i botten, ett rör
genom vilket luften blåste in samt slaggluckor och
påfyllningslock, kunna framställa drivmedel till en
så kräsen maskin som en modern bensinmotor! Det
hela påminde faktiskt mera om en kokspis samt
verkade i sin primitiva enkelhet rent förbluffande, det
var ganska klart, att vida fält stodo öppna för
spekulationer.

Under tiden jag startade och körde med denna
anordning, slaggade, sotade och fyllde på kol, gjorde
jag ofrivilligt vissa reflexioner och en vacker dag

fann jag mig helt uppe i experimenterandet för att
söka få fram någonting mera av generatorn.

Bortsett från de ständigt återkommande
slaggning-arna var bilen bra för långkörningar. Däremot ansåg
jag, att man borde kunna ’få den bättre ur
beredskapssynpunkt. Med andra ord: att få den mera
lättstartad från kallt tillstånd och efter längre
uppehåll i körningen. Det som egentligen gav mig
impulserna till denna möjlighet var, att när generatorn
var nyslaggad och nybeskickad, sålunda alldeles
färska kol framför forman, visade sig vagnen starta
betydligt fortare, kanske på 5 mot annars 10—15
minuter vid en vagn som stått och kallnat. Jag började
nu att studera orsakerna härtill. Förklaringen var
enkel. Kolens fräscha, askfriare och renare ytor voro

4

17 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942am/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free