Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
u?
Vid / är gaasvängningsfofct* 4 ■ n
2 ––-S n
3 • –- • 2,2-n.
4 –– • 2r
500
1000 r/m
Fi g. 11. Effekt- och medeltryeksdiagram
för 600 ems 2-takts ventilmotor med
stort skadligt rum i vevhuset.
Avloppsportarnas höjd = 15,6 % av slaglängden.
Utströmning i det fria 1 = 3 m, d = 2".
De ovan beskrivna sätten att avstämma
avloppsledningen ge de bästa resultaten vid motorer endast
på grund av att svängningsrörelserna icke helt
dämpas. Ju större ventilarea och ju mindre
ventilfjäder-belastning desto större blir dämpningen av
svängningsrörelserna och ju jämnare blir effektkurvan vid
hastighetsförändringar. Så stort antal ventiler och
så svaga ventilfjädrar som möjligt är därför att
rekommendera. Vid höga hastigheter måste emellertid
fjäderbelastningen vara förhållandevis stor, för att
ventilerna icke skola stänga för sent. En noggrann
avstämning av avloppsledningen måste då tillgripas,
för att bästa resultat skall erhållas.
Svängningsrörelserna i avloppssystemet kunna
emellertid med fördel utnyttjas vid redan befintliga
motorer och möjliggöra exempelvis övergång från
oljedrift till gengasdrift utan effektförlust. Enligt
vad utförda prov ge vid handen, kan till och med ett
högre effektutbyte erhållas vid gengasdrift än vid
oljedrift, om motorerna omändras från tvärspolning
till likströmsspolning i principiell överensstämmelse
med fig. 1. De ändringar, som behöva vidtagas, äro
relativt obetydliga. Topplocket måste utbytas mot
ett nytt, försett med självverkande ventiler inneslutna
i en kammare, som med en rörförbindning sättes i
kommunikation med vevhusets ordinarie luftintag,
sedan inloppsventilen tagits bort. Luft- eller
gasluftintaget kan lämpligen anbringas på toppen av
fördelningskammaren, varför vevhusets inloppsventiler an-
bringas på denna. Överströmningskanalen mellan
vevhuset och cylindern måste givetvis täppas till.
Vid oljedrift erhålles största effekt och ekonomi,
om ventilfjäderbelastningen avpassas så, att
ventilerna stänga efter avloppsportarna.
Vid gengasdrift erhålles största effekt, om
ventilerna stänga före avloppsportarna, men bästa
ekonomi, om de stänga efter avloppsportarna.9 I
sistnämnda fall måste emellertid en backventil insättas
mellan vevhuset och fördelningskammaren för att
förhindra att svängningsrörelserna förorsaka
tillbakaströmning till vevhuset av redan inspolad
gasluft-blandning. Eljest inträffa lätt gasexplosioner i
vevhuset. Den kvarvarande gasblandningen i cylindern
blir för mager för att förbränningen skall kunna
avslutas, innan den nya laddningen införes.
För regleringen av spjällanordningen i
tilloppsledningen bör motorns normala regulator kunna
användas i kombination med brännoljepumpen och till
denna ansluten servoanordning, bestående av
cylinder, fjäderbelastad kolv och en länkanordning.
Genom att anbringa ett avloppshål i cylindern av
lämplig storlek kan kolvens rörelse begränsas mellan två
lägen, som svara mot tomgång och högsta
belastning. Denna anordning möjliggör även att motorn
kan startas med bensin, sprit e. d. samt därefter
omställas till gengasdrift.
Avloppsledningen bör helst anslutas direkt till
avloppsportarna samt dimensioneras enligt ovan
lämnade anvisningar.
III. Avloppsledningens sugförmåga.
Enär avloppsledningens sugförmåga, förutom av
svängningsrörelsernas teoretiska amplitud, är
beroende av avloppsledningens volym, bör
avloppsledningens diameter ökas vid val av avstämning med
hög svängningsfrekvens.
Om avloppsledningens teoretiskt maximala
sugförmåga betecknas med V i cm3 och avloppsledningens
längd med l i cm, diameter med d i cm samt det
teoretiskt maximala undertrycket i avloppsledningen
med p kg/cm2 så är
v = t]–-d2 - l- p
ji
(3)
Värdet på p för olika kolvhastigheter har
experimentellt fastställts och framgår av fig. 10. t] kan
uppskattningsvis anges till 0,6 vid liten
ventilfjäder-belastning.
Fig. 11 visar effekt- och medeltryckskurvor vid
variation av varvtalet för den av de båda
provmotorerna, som hade största volymen i vevhuset. Den
mot högsta medeltrycket svarande tillförda
luftmängden är ca 1,3 ggr slagvolymen. Den mot detta
medeltryck svarande bränsleförbrukningen är på grund av
de stora spolförlusterna hög. Över 400 gr/hkh.
(Forts.)
14
21 febr. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
