Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
HÄFTE 4
Redaktör: NILS GUSTAFSSON
18 APRIL 1942
INNEHÅLL: Gengasdriften och vintern, av kapten Lennart Cassler. — "Sekundärluftintaget förses med
fullgod luftrenare", av kapten Lennart Cassler och civilingeniör Holger Lönnqvist.
Gengasdriften och vintern.
Av kapten LENNART CASSLER.
Vintern och kölden till trots måste gengasdriftens
problem bemästras. Det kan vara på sin plats
att summera intrycken från KAK:s vintertävling
i februari förra året, som samlade det största
deltagarantal som någonsin deltagit i en biltävling i
Norden. Siffermässigt föreligga erfarenheterna från
vintertävlingen med gengasdrivna bilar samlade i en
rapport utgiven av Kungl, automobilklubben och
Automobilindustrikommittén. Här nedan beröras
med utgångspunkt från denna de problem, som möta
föraren på gengasbil vintertid, samt vissa
erfarenheter som sedan dess vunnits på gengasområdet.
Är det då någon skillnad att köra gengasbil
sommar och vinter? Tyvärr gav icke KAK:s
vintertävling i det avseendet något fullständigt svar, emedan
temperaturen under större delen av tävlingen höll sig
omkring 0°C. Om sålunda icke förarna fingo tillfälle
att visa sin skicklighet i att bemästra gengasbilen
vintertid, så visade dock de förberedelser, som vissa
förare vidtagit för att möta alla eventualiteter, att
många av tävlingsdeltagarna kommit underfund med
att gengasbilen i kyla kräver sin särskilda vård. De
kraftiga snöfallen de båda sista tävlingsdagarna satte
också både förare och fordon på sådana prov, att
tävlingen gav rika erfarenheter om de påfrestningar,
för vilka ett gengasverk kan utsättas, utan att
driftstörningar uppträda.
Lult
Destillationszon
Förbränningszon
Reduktionszon
Gas
Fig. 1. Omvänd förbränning; ugnen med teffelinsats.
Anslutning till tävlingen och gengasverkens
konstruktion.
De 130 anmälda deltagarnas fordon i tävlingen,
och av vilka 116 startade, gåvo en provkarta på
vanligast förekommande gengasverk vid tidpunkten för
tävlingen. Sålunda voro 24 olika typer kolgasverk
och 20 vedgasverk representerade. Olikheterna
mellan konstruktionerna hänföra sig emellertid
övervägande till detaljer, och samtliga gengasverk kunna
grupperas upp i några få principkonstruktioner.
Kolgasverken kunna härvid indelas i tre
huvudgrupper med förbränningsprincipen som
indelningsgrund:
rättvänd,
horisontell och
omvänd förbränning.
Det stora flertalet deltagande gengasverk tillhörde
den sistnämnda typen, som ju också har visat sig
minst känslig för de ojämna kolkvaliteter, som man
tidigare varit hänvisad till. Vid denna generatortyp
måste destillationsångorna passera innehållet i den
glödande ugnen, innan de nå gasuttaget (jfr fig. 1),
varför förutsättningarna äro störst för att eventuella
tjärångor och vattenånga skola sönderdelas, innan de
nå fram till reningsanordningarna. Vad detta
betyder vid torr filterrening är uppenbart. En viss
skillnad förefinnes här också vid den omvända för-
■LuH
Destillationszon
Förbränningszon
Reduktionszon
V
Fia’. 2. Omvänd förbränning; ugnen utan tegelinsats.
18 april 1942
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
