Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 1.
Acetylengas Vätgas
Kompr.
Propån + Bensin
Butan
Effektivt värmevärde
Teoretiskt luftbehov
Bränsleluftblandningens eff. värmevärde ..............
D:o jämförd med bensin ..............................
Gaskoncentration i reaktionsekvivalent
blandningsförhållande ...........................................
Undre förbränningsgräns..............................
övre förbränningsgräns ...............................
Självantändningstemp. i luft ..........................
kcal N ms 3 800 13 440 2 580 (24 600) (44 800)
kcal kg 6 550 11 560 28 700 11 000 10 040
N m3 N m3 3,7 11,9 2,38 (26,8) (48,3)
N m3 — (10,25) (26,5) 12,0 10,8
Kcal N m3 808 1040 765 885 928
% 87 112 82,5 95,5 100
% Vol. % Vol. % °C ca 21 ca 6 ca 35 ca 560 7,75 3,3 52,3 335 29,6 4,1 71,5 530 ca 3,6 ca 2,1 ca 9,i ca 500 ca 2 ca 1,4 ca 5,5 ca 515
sätt på vilket den användes. Acetylengasen har
nämligen sina "egenheter", till vilka man måste taga
hänsyn, om den skall bliva en duglig tjänare.
Här nedan skall först redogöras för några av de
faktorer, till vilka man måste taga hänsyn vid
bedömandet av ett motorbränsles och då i synnerhet
ace-tylens användbarhet i detta hänseende och därefter
en del slutsatser dragas beträffande sättet att bättra
vad som brister vid användandet av acetylengasen
som motorbränsle.
Effektiva värmevärdet är ett mått på det
ifrågavarande bränslets energiinnehåll och därför av
avgörande betydelse för bränsleförbrukningen. Som
framgår av ovanstående, ur "Berichte des XIII Int.
Acetylenkongresses, München 1939"1 hämtade tabell
överstiger acetylengasens effektiva värmevärde i luft
vid ekvivalent reaktionsförhållande bensins
värmevärde med icke mindre än 12 %.
Vid oförändrat varvtal är effekten proportionell mot
den i bränsleluftblandningen magasinerade energien,
varvid dock hänsyn även måste tagas till såväl
förbränningsreaktionen eyent. åtföljande volymändringar
som reaktionsprodukternas spec. värme,
dissociationen och värmeförlusterna.
Vid förbränning av acetylen i luft minskas antalet
molekyler och därmed gasvolymen vid 0°C och 760
mm tryck. Reaktionsformeln.
C2H2 + 2,9 02 + 9,45 N2 = 2 COa + H,0 + 9,45 N2
ger av 12,36 volymer bränsleluftblandning 12,45
volymer förbränningsgaser; en minskning således med
3j86 %.
Om som exempel på de i bensin ingående
paraffinkolvätena tages oktan, C8H18, så förbrännes detta i
luft enligt:
C8H1S + 12,5 O, + 47,25 N2 = 8 C02 + 9 HaO +47,25 N2
varvid av 60,75 volymer bränsleluftblandning bildas
64,25 volymer förbränningsgaser; en ökning alltså
med 5,76 %. Den effektskillnad, som på grund
härav skulle uppstå, uppväges emellertid mer än väl av
i På grund av krigsutbrottet inställdes kongressen, men
de för kongressen avsedda föredragen samlades i en trycksak
med nämnda titeL
den högre temperatur, till vilken bränslegaserna efter
acetylen uppvärmas.
Som framgår av nedanstående sammanställning av
dissociationsprocenterna för vatten och koldioxid vid
olika temperaturer verkar dissociationen i någon
mån till acetylengasens nackdel, enär
förbränningsprodukterna från acetylen dels innehålla större
procent C02 och H20 än de från bensin och dels få en
högre temperatur än dessa. [Tabellerna äro tagna ur
Nernsts: Theoretische Chemie (1926).]
Tabell 2. Vattenångans dissociationsgrad i procent.
T. abs. 100 x vid 0,1 atm. 100 x vid 1 atm. 100 x vid 10 atm. 100 x vid 100 atm.
1000 O,04556 0,042 58 O,04120 O,05556
1 500 0,0433 0,0202 0,00935 0,00433
2 000 1,25 0,582 0,270 0,125
2 500 8,84 4,21 1,98 0,927 i
3 000 28,4 14,4 7,04 3,33
3 500 53,1 30,9 16,1 7,79
Tabell 3. Koldioxidens dissociationsgrad i procent.
T. abs. 100 x vid 0,1 atm. 100 x vid 1 atm. 100 x vid 10 atm. 100 x vid 100 atm.
100 0,04531 0,04247 0,O4l 14 0,05531
1500 0,104 0,0483 0,0224 0,0104
2 000 4,35 2,05 0,960 0,445
2 500 33,5 17,6 8,63 4,09
3 000 77,1 54,8 32,2 16,9
3 500 93,7 83,2 63,4 39,8
Förbränningsgränserna för acetylenluftblandningar
äro 3,3—52,3 vol.- % C2H2 och för
bensinluftblandning-ar ca 1,4—5,5 vol.-% bensinånga. Redan vid en
ace-tylenhalt av 7,75 % är dock gränsen för den
fullständiga förbränningen uppnådd, så att i blandningar
med 7,75—17,37 % C2H2 vid förbränningen bildas,
utom koldioxid och vattenånga, även koloxid och
väte. Då acetylenhalten överstiger 17,37 %, bildas
dessutom fritt kol (sot), varjämte
förbränningsprodukterna även innehålla icke förbränd acetylen.
[In-ternationales Arbeitsamt, Genève: "Die Sicherheit
bei der Herstellung und Yerwendung von Azetylen"
(1931), s. 18.] Även för bensin-luftblandningen
måste dock det inom förbränningsgränserna liggande
34
16 maj 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
