Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
dess fortsatta oxidation intermediärt bildad
glyoxyl-p er sy ra.
De ovan relaterade undersökningarna hava
samtliga utförts med ren syrgas, icke med luft. Vid
förbränningen i motorns cylinder tillkommer därför ett
annat fenomen, som har en viss betydelse. Det är
ett känt faktum, att avloppsgaserna från
förbränningsmotorer innehålla kväveoxider. I ännu högre
grad är detta fallet, då acetylengas användes som
motorbränsle. Kväveoxiderna öka i hög grad
reaktionshastigheten vid glvoxalbildningen. Den lätthet
med vilken glyoxal bildas genom förbränningsgasers
inverkan på acetylen belyses bäst med ett exempel
från AGA. Det hade visat sig, att vid en del
fyrinstallationer bildades i klippapparaterna ett klibbigt
ämne, som förr eller senare satte apparaterna ur
funktion, under det andra installationer kunde
fungera i 10 år och mer utan mankemang. Den enda
skillnaden ifråga om installationerna var, att där det
klibbiga ämnet bildades, blandades acetylengasen
med luft, som togs från själva fyrkuren, under det
att på de andra ställena blandningsluften togs
utifrån. Det kunde därför antagas, att luften i fyrkuren
förorenats av förbränningsgaserna, varför försök
gjordes för att få denna sak utredd. Vid dessa försök
erhölls på ganska kort tid så stora mängder, att
analys kunde göras av det klibbiga ämnet, som
därvid befanns till sin huvudmassa bestå av glyoxal.
S. Lenker redogör i Journ. Amer. ch em. 53 (aug,
1931) för sina undersökningar angående reaktionerna
mellan syre och acetylen i närvaro av N02. Han
fann, att reaktionshastigheten ökades i närvaro av
N02, och att redan ganska små mängder därav
verkade; vid större tillsatser (4 %) började reaktionen
vid ca 80° lägre temperatur än eljest. Han uppger
även, att huvudmängden av oxidationsprodukterna
(50 % och mer) utgjordes av glyoxal. Lenker anser,
att reaktionsförloppet är följande:
CH
||| + 02(2N02?±2N0 + 02) —v
CH
/CHO\
CHO –>( I
| - \CHO/ 3
CHO —* CO + HCHO
H20 + CO eller C02
NO, verkar icke som katalysator utan endast som
bärare av syret. NO reagerar icke med acetylen.
Det torde, av vad som ovan relaterats, vara
till-låtligt draga den slutsatsen, att orsaken till
acetylen-gasens stora benägenhet för självantändning och
"knackning" i motorn är att söka däri, att glyoxal
bildas i så stora mängder, att tillräckligt av
formaldehyd icke finnes närvarande för att genom sin
reaktion med glyoxylpersyran, minska
reaktionshastigheten och intensiteten hos det eljest explosionsartade
sönderfallandet av glyoxylpersyran.
Det bör kanske i detta sammanhang dock påpekas,
att Jost för sin del icke anser det vara nödvändigt att
tänka sig en intermediärt bildad glyoxylpersyra,
alldenstund det även finnes möjlighet för bildandet av
andra peroxider, med vilka formaldehyden kan
reagera.
Det är redan omtalat, att tillsättandet av metanol
har en fördelaktig inverkan på acetylengasens
förbränning i motorn. Vid oxidation av metanol bildas
även formaldehyd. Det är därför helt naturligt, att,
då man söker efter ett icke flytande bränsle att
tillsätta acetylengasen, man lägger en viss vikt vid att
detta tillsatsbränsle vid sin oxidation ger upphov till
formaldehydbildning i så stor utsträckning som
möjligt. Ett annat sådant bränsle är metangasen.
I samtliga de av olika forskare uppställda
reaktionsschema för metanförbränningen uppträder
formaldehyd som ett led vid metans oxidation.
Som ett exempel på ett dylikt reaktionsschema kan
anföras det, som uppställts av Norrish i Proc. Royal
Soc. London A 150 (1935) och 157 (1936).
1) CH4 + 02 = HCHO + H20 1 ...
HCHO + 021= HCOOH + O j ytrealitl0n
2) 0 + CH4S=:CH2 + H20
1
i
4) HCHO + 04 =HCOOH + O ]
3) CH2 + 02 =HCHO
O
HCOOH —► H20 + CO
/
kedjereaktion
kedjeförgrening
5) Kedjeavbrott, huvudsakligen vid yta.
Wilh. Staronk och L. CzERSKi (Ann. Soc. Chim.
Polorum 19 (1939); ref. Chem. Zentralbl. 1940 I 2777)
påvisa i slutprodukterna vid metanoxidation, utom
C02, H20 och CO, även CH3OH och HCHO. I en
uppsats i Angewandte Chemie 1936, "Der
Verbrennungsvor-gang ini Explosionsmotor" omtalar v. Philippovich
under rubriken "Normale und klopfende
Verbren-nung", att Rassweiler och Withrow på
spektrografisk väg fastslagit att vid "knackning" finnes
alltid formaldehyd i den oförbrända gasresten, men
påpekar samtidigt, att även vid icke knackande
förbränning kunde formaldehyd i många fall påvisas, v.
Philippovich omtalar även att om man vid en icke
knackande förbränning, vid vilken formaldehyd påvisats,
tillsätter en ännu knackningsfastare bensin så
försvinner formaldehyden. Formaldehyd åstadkommer
för sin del icke någon knackning och om, vid
knackning, blytetraetyl tillsättes upphör knackningen, men
formaldehydmängden i restgaserna förblir
oförändrad. Om däremot anilin användes som
antiknack-ningsmedel, inträder en påvisbar minskning i
formaldehydmängden.
Ovanstående uttalanden av v. Philippovich hava
anförts, dels därför att de styrka antagandet om
formaldehydbildning vid förbränning av
paraffinkolvä-ten och dels därför att de, åtminstone till synes,
motsäga antagandet att formaldehyd skulle kunna verka
fördelaktigt vid acetylenförbränningen. Det finnes
dock icke något teoretiskt hinder för att glyoxal
även kan bildas vid förbränning av de i bensin
ingående kolvätena — det är tvärtom mycket antagligt
att bl. a. olefinerna giva upphov till glyoxal-bildning.
Däremot vet man mycket litet om vilka andra
produkter som bildas och som man, liksom glyoxal i
fråga om acetylenförbränningen, kan göra mer eller
mindre ansvariga för knackningen. Antagandet om
formaldehydens verkan vid acetylenförbränningen är
heller icke avsett att kunna gälla för
bensinförbränningen.
v. Philippovich berör i den omtalade uppsatsen
även om frågan om N02-bildningen och dess
förhållande till knackningen. Efter att hava omnämnt de
av Egerton, Smith och Ubbelohde gjorda under-
38
16 maj 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
