Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
sökningarna [Philos. Träns. Roy Soc., London A 234
(1935) och Proc. Roy Soc., London A 153 (1935)],
enligt vilka NO!2 visserligen skulle bildas vid
knackning, men, trots sin förmåga att tjänstgöra som
syrebärare, icke skulle spela någon roll vid den
knackande förbränningen av kolväten, framhåller v.
Philip-povich det motsatsförhållande dessa
undersökningsresultat stå till såväl Thompson och Wheelers
undersökningar [J. Inst. Petrol Technologist 19 (1933)] som
Brooks undersökningar angående ozons inverkan på
knackningsfenomenen. Thompson och Wheeler hade
gjort förbränningsförsök i bomber, dels i närvaro av
kväve och dels med kvävet ersatt av argon och
helium. Förbränningshastigheten steg visserligen i
det senare fallet till det dubbla, men, från att vid
kvävetillsats hava varit starkt knackande, åtföljdes
den vid tillsats av argon eller helium av en lugn
och likformig tryckstegring. Brooks för sin del hade
funnit att ozon medför en stark ökning av
knackningen. Ett närmare studium av de föreningar, som
kunna bildas vid oxidering av de i bensin ingående
kolvätena i närvaro av N02, skulle säkerligen
medföra resultat av största intresse, men faller utanför
ramen för denna uppsats.
Metangas, som ju redan själv i en viss
utsträckning användes som motorbränsle antingen i form av
lysgas, där den jämte vätgas utgör en av
huvudbeståndsdelarna, eller som mer eller mindre ren metan
erhållen vid reningen av kloakvatten, har även en
del andra fördelar som gör den lämplig som
tillsatsmedel. Så har den t. e. ett ganska högt oktanvärde.
Enligt undersökningar, som utförts av P. Ferretti
och som finnas refererade i Automobiltechnischer
Zeitschrift 1941, häfte 17, sid. 431, skulle detta ligga på
103, medan oktanvärdena för en del andra gaser
uppgivas till: butan 92, propån 95, koloxid 100 och väte
66. För stadsgas av följande sammansättning 54 %
H2, 16 % CO, 18 % CH4, 1,8 % CnHm, 6 % N2 och
4 % C02 uppgiver Ferretti oktanvärdet 89.
Horst Brückner uppgiver i "Handbuch der
Gas-industrie" Bd-6 metans eff. värmevärde till 8 850 kcal
per Nm3 och antändningsgränserna för
metanluft-blandningar till 5,0—15,0 vol.-% metan och för
stadsgas till 6—35 vol.- %. ’
Yid förbränning av reaktionsekvivalent metan—
luftblandning varken minskas eller ökas
molekylantalet och därmed volymen.
Lägsta antändningstemperaturen för
metan—luftblandningen ligger vid 645° C och för
lysgas—luftblandning uppgives den till 560°C. Som framgår av
den tidigare gjorda sammanställningen av
förbrän-ningshastigheterna är förbränningshastigheten för
metan—luftblandningar avsevärt mycket lägre än för
acetylen—luftblandningar (tat). 4).
Metan, som tillsatsmedel för acetylen vid
motordrift erbjuder således en hel del fördelar.
Gengasbyrån utförde sommaren 1941 en del försök
att använda blandningar av acetylen och metan för
drift av en Volvo personbil av typ PV 54, årsmodell
1939. Vagnen var utrustad med en 6 cyl. motor, typ
EC med ett medelkompressionsförhållande f s= 5,9.
Vid provet var bilen utrustad med standard
inloppsrör i oförändrat skick och standard cylinderlock.
Gas-luftblandaren var för detta ändamål konstruerad av
ing. K. E. Wannberg i gengasbyrån, som även
verkställt de olika provkörningarna. För reglering av
trycken användes 2 st. Haweka reduceringsventiler
mod. 71.
Acetylengasen utgjordes av dissousgas, således en
fullkomligt torr acetylen. Metangasen, som erhölls
från Åkeshov vid Stockholm genom Gatunämndens
försorg, innehöll 35 % koldioxid. Vid prov å
bromsbänk kunde ernås en effekt, som uppgick till 94 %
av bensineffekten. Landsvägsprov, företagna å
vägen Stockholm—Saltsjöbaden, utföllo utmärkt. Då
emellertid biandaren ej var konstruerad med hänsyn
till delbelastningar erhölls dock en onormalt hög
gasförbrukning. Vid landsvägsproven understeg
hastigheten på rak väg ej 60 km/tim. Den högsta uppnådda
hastigheten var ca 105 km/tim. Beträffande
back-tagningsförmågan kan denna anses fullt likvärdig
den vid körning med bensin. Även vid stadskörning
voro köregenskaperna fullt ut lika goda som om
körningen hade skett med bensin.
Försök att använda stadsgas i stället för metan i
samband med acetylen hava visserligen icke utförts,
men någon anledning att få sämre resultat därvid
finnes icke.
Då dissousgasen ju är ett ganska dyrbart
motorbränsle, ligger det närmast till hands att tänka sig
användningen därav som ett hjälpmedel för att
förbättra metan- och lysgasdriften på sådant sätt, att
man normalt körde med metan eller lysgas och endast
alltefter behov "spetsade" med acetylen. Den å
automobilen direkt nr acetylengasverk tagna
acetylengasen ställer sig mycket billigare än
dissousgasen. Huruvida man där genom tillblandning av
metan eller lysgas skall söka förbättra
acetylen-luft-blandningens egenskaper är väl närmast att anse som
en konstruktionsfråga. Närmaste uppgiften därvid
torde vara att få fram ett litet men effektivt
gasverk. Den största svårigheten härvidlag torde nog
vara att förebygga för stark uppvärmning av
acetylengasen. Genom att låta metan- eller lysgasen
spola genom det varma karbidskiktet torde dock en
tillräcklig kylning kunna åstadkommas.
Det vore glädjande om denna redogörelse för
ace-tylengasens egenskaper som motorbränsle, trots det
att den icke är uttömmande, på något sätt kunde
sporra herrar uppfinnare till nya krafttag.
Acetylengasen är mycket bättre än det rykte, som för
närvarande vidlåder den och förtjänar icke alls att
betraktas som något slags surrogatens surrogat. Det
gäller blott att använda den på rätt sätt.
Notiser
Kriget och tidskrifterna. STF och KTH beteckna att
ifrågavarande tidskrift finnes att tillgå på Svenska
teknologföreningens resp. Tekniska högskolans
bibliotek med åtföljande nummerbeteckning för resp.
hyll-fack.
The Iron Age, STF 316—319 KTH.
Broaching Operations ön the New Ford, II, h. 4.
Zeitschrift für Schweisstechnik, STF 135.
Acetyliniertes Ammoniak als Motortreibstoff, h. 8. Die
Verwendung von Acetylen als Motortreibstoff, h. 9 och
10. Gefrierschutz der Acetylen-Automobile, h. 9. Die
Verwendung von Acetylen in Zweitaktmotoren, h. 10.
Autoschmieröl und Acetylen, h. 10.
Indiistritidningen Norden, STF 117, KTH.
Acetylengasverk för bilar, h. 44.
16 maj 1942
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
