Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
beroende av trycket, och reduktionstemperaturen
erhålles som resultat av beräkningen. Därvid måste
naturligtvis det antagandet göras, att kemisk
jämvikt alltid hinner inställa sig. Detta är otvivelaktigt
ett antagande, som ej överensstämmer med
verkligheten. Ju närmare reaktionsförloppet kommer
jämvikten, ju mindre blir den "drivande kraften", och ju
långsammare går förloppet. Full jämvikt borde
teoretiskt ej kunna inställa sig förrän efter oändligt
lång tid. Vid de höga temperaturer, som förekomma
vid gasgeneratorförloppet och i följd därav stora
reaktionshastigheter torde emellertid, om
betingelserna i övrigt äro gynnsamma därför, det kemiska
förloppet närma sig jämvikten så mycket, att man
praktiskt taget kan säga, att jämvikt uppnåtts. Det
är konstruktörens uppgift att konstruera generatorn
Sclj ätt betingelserna äro gynnsamma för uppnående
av jämvikt.
Vi antaga sålunda, att vi ha ett bränsle,
bestående av
x mol C
y „ h2
2 » 02
Intet hindrar att även medtaga kvävet i bränslet.
Då emellertid kvävehalten är ringa, finnes ingen
anledning medtaga denna annat än i det fallet, att
ammoniakbildningen tages med i beräkningen.
Därvid tillkommer nya obekanta i form av ammoniakens
molekyltal och jämviktskonstant. Även vid relativt
kväverika bränslen är emellertid
ammoniakbildningen mycket liten för den händelse ej särskilda
åtgärder vidtagas att hålla ned
generatortemperaturen så som skett vid mondgasgeneratorn.
I bränslet kan syret anses kemiskt bundet vid väte
i form av vatten. Till detta vatten tages f. n. ej
särskild hänsyn, utan kan det om man så vill
behandlas som bränslefuktighet, varvid vi sålunda erhålla en
kemiskt och en fysikaliskt förekommande fuktighet i
bränslet. Nu räknas viktenheten torr, askfri
substans med en viss elementaranalys.
Beteckna vi vidare:
† mol bränslefuktighet
å >? tillsatt vattenånga
S )> luftsyre
A 55 C02 i gengasen
B v co „
C r H20 „ „
D 55
E 5? 02 J5 55
Vi erhålla då reaktionsekvationen
s- C + y ■ H2 + z • 02 + (f + å) HJ) + S • 02 +
+ S ■ 3,76 N2 = A ■ C02 + B ■ CO + C ■ H„0 +
+ D ■ H2 +E ■ 02 + S ■ 3,76 N2
För ett bestämt fall äro här x, y, z, † och å givna
storheter. Övriga storheter samt
reduktionstemperaturen tr måste beräknas. För beräkning av dessa
sju obekanta erfordras ett tillräckligt
ekvationssystem.
Av praktiska skäl undersöka vi först jämvikterna,
innan ekvationerna börja uppställas.
Följande jämvikter äro oberoende av varandra:
Vattengas j äm vikten
C02 + H2 ^ H20 -f CO
Kol-koldioxid j ämvikten
C02 + C ^ 2 CO
Koldioxidjämvikten
2 C02 2 CO + 02
Jämviktskonstanterna för dessa lyda
Pco ■ PKzO
X =
K,
Ku =
Pco, ■ Pü2
P2co
Pco2
P2co ■ Po2
P2 co2
där p betyder partialtrycket hos den gas som är satt
som index för trycket. Av dessa ekvationer är den
första oberoende, men de två senare beroende av
trycket.
Dividera vi Klt med Kt, erhålles
Kn = Po,
Pco2
som är jäinviktskonstauten för reaktionen C +
+ 02 C02. Ur tabeller för jämviktskonstanter
kunna vi hämta följande värden:
Temperatur Ku K,
1 000 °C ................... 7,54 • 10—21 85
800 °C ................... < 10—20 5,689
400 °C ................... <"<" 10 20 0,0001545
Kvoten är alltså alltid mycket liten. Då
gas-Ai
genereringen måste ledas
fåclj cltt koldioxidhalten och
sålunda även dess partialtryck är möjligast ringa,
följer härav att syrets partialtryck är praktiskt taget
noll, och att sålunda syrehalten i gengasen kan
försummas; EesO.
Den syremängd som man ofta finner redovisad i
generatorgasanalysen kan förklaras dels genom att
jämvikt ej hunnit inställa sig, dels genom att luft
inkommit vid provtagningen.
Beteckna vi med p generatorgasens totaltryck och
med 2n’ totala molekyltalet för generatorgasen,
sålunda
Zn’ = A + B + C + D + E + S ^
QäA + B+C + D + S^S
samt beakta att enligt Daltons lag trycken äro
proportionella mot molekyltalen, kunna vi för
exempelvis koldioxiden uppställa uttrycket
Pco2 = A
p 2 n’
och motsvarande för övriga gaser. Insättas dessa
värden, erhållas följande uttryck för
jämviktskon-stanterna
B ■ C
aTD
B2 p
K =
A 2ri
76
18 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
